Inför det nationella provet i svenska - skriva Genrekoll och språkliga tips

Del C I del c ska du skriva en längre text. Du kommer att få välja mellan olika uppgifter De olika uppgifterna tillhör olika genrer och testar både din förmåga att: förstå en instruktion Ha genrekunskap Skriva en text och ha kunskaper om olika skrivregler Anpassa språket efter olika texter Källhänvisa till andra texter

Genrer – sakprosa och berättande text Krönika Resonerande text Novell Debattinlägg Insändare Reportage Artikel Brev instruktion

Snabbrepris genrer Se genrerhäftet du fått + komplettera med flipparna på bloggen om respektive genre

Debattinlägg/debattartikel Syftet Syftet med en debattartikel är att övertyga någon om ens åsikter men kan också vara att presentera en åsikt i en fråga. Du presenterar din åsikt och dina argument Struktur Tydlig åsikt i rubriken Tydlig åsikt i inledningen och ev kopplingen till andra texter om din text är svar på andras texter Argument + ev motargument Lösning på problemet Språk och stil Formellt språk – ska publiceras på debattsidor i tidningen och nå så många som möjligt Referatmarkörer till olika källor – Enligt… Retoriskt bearbetat språk För att läsaren ska förstå orsaker och konsekvenser finns ofta sambandsord t.ex. därför att, eftersom, För att läsaren ska förstå strukturen i texten så använder ofta markörer t.ex inledningsvis Mottagare Retoriska frågor – frågor som skribenten ställer till läsaren får igång läsarens tankar och drar in läsaren in i texten. Har du tänkt på.../ Det ska vara något som läsaren ska se som ganska självklart. Använd inte för många!! Tydligt tilltal till läsaren för att dra in läsaren in i texten  

Brev Syftet Syftet med ett brev är att ha en skriftlig kommunikation med den som läser brevet. Brev kan vara formellt som ett klagobrev, ett argumenterande brev för att övertyg, ett brev till en vän.  Struktur kontaktuppgifter i vänstra hörnet Datum i högra hörnet Hälsningsfras t.ex. Berörd part, Hej – olika beroende på mottagare Bakgrund - börja med att knyta av till saker man pratar om i tidigare brev alt anledningen till att man skriver sitt brev Anledningen till att man skriver Ev frågor till läsaren Avslutningsfras som är olika beroende på mottagare Språk och stil olika beroende på mottagaren dvs om du skriver ett formellt brev kommer du att ha ett mer formellt språk än om du skriver ett brev till din kompis språket kommer också innehållet olika saker - ett argumenterande brev kommer påminna om en insändare i sin ton och struktur. Ett brev till en älskad vän som man saknar kan vara gestaltande Mottagare tydlig mottagare i texten eftersom du skriver till någon t.ex. frågor, tilltal etc  

Krönika Krönikan är en personlig reflektion kring ett tema, där den som skriver är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Innehåll och struktur Vill oroa eller väcka uppmärksamhet kring ett tema eller ämne. Ska vara underhållande och roa läsaren. Ge läsaren en igenkänning Kopplar sina åsikter till världen utanför Har strukturen som en tratt – ni ska börja med den personliga upplevelsen och koppla den till samhället utanför eller tvärtom dvs börja med det allmänna och koppla till det personliga. Berätta om en personlig upplevelse i vardagen. Iaktta saker som andra inte ser eller tänker på Språk och stil I ord måla upp bilder och gärna använda lite humor där det passar Skriva med personligt språk Använd beskrivningar och gestaltningar Kan innehålla talspråkliga drag – beroende på mottagare   Anpassning till mottagare Låta läsaren få känna igen sig i situationen Vänd dig till läsaren med frågor, tilltal ”du” Språket anpassat efter var den publiceras

nyhetsArtikel Syfte; att informera/beskriva en händelse i världen t.ex. vem som vann VM-finalen i fotboll, tsunami i Japan etc.  Struktur och innehåll Rubrik: Ska vara kort, sammanfatta artikel och framför allt locka läsare, den talar om vad artikeln handlar om. Ingress: Inleder en artikel. Det är den där tjocka texten i början. Den ska locka till läsning och gärna svara på frågorna när, var, vem och hur? Det är en kortare sammanfattning. Ungefär som en notis. Brödtext: indelad i mellanrubriker. Det brukar finns fakta om det texten handlar om, pratminus (-) som är när någon uttalar sig. Svarar på frågorna; när, var, vem, varför och hur. Använd källor Man skriver ut källorna t.ex. Enligt vittnet, Enligt polisen, Enligt NE, Enligt…. Innehåller bara fakta – inga egna åsikter eller adjektiv. Delas in i spalter  Språk och stil: En artikel är alltid objektiv – den berättar bara fakta och inte vad personen som skriver artikeln tycker utan vad journalisten sett, undvik personliga åsikter och värdeord Skriv nyhetsartikeln i preteritum (dåtid) Formellt sakligt språk – inget talspråk Tydliga hjälpord i stycken som leder texten framåt t.ex. Inledningsvis,  Anpassning till mottagare Tänk på att förklara saker för dina läsare – så att de hänger med Saker i rätt ordning gör det logiskt

Resonerande text Syftet Syftet med en resonerande text är att presentera din åsikt i en fråga och visa läsaren hur du tänker kring denna fråga genom att visa upp olika sidor av frågan Du ställer frågor till dig själv som du sedan besvarar Du styrker din åsikt genom goda exempel, antingen egna, från texter eller källor Struktur En inledning där du presenterar frågan du ska diskutera, bakgrund till din fråga och kanske också ev information som vi läsaren behöver veta för att förstå din fråga En huvuddel där du diskuterar frågan genom att visa på olika perspektiv. En avslutning där du sammanfattar ämnet och vad du kommit fram till Språk och stil Gestaltande beskrivningar och bildspråk Referatmarkörer till olika källor – Enligt… För att läsaren ska förstå orsaker och konsekvenser finns ofta sambandsord t.ex. därför att, eftersom, men även markörer t.ex. inledningsvis Mottagare Vänd dig till mottagaren med retoriska frågor och tilltal – dra in läsaren in i dina funderingar!

Novell Texten är en kort berättelse där läsaren kastas rakt in i handlingen - Sedan beskrivs personer och miljöer genom ”flashback” – tillbakablickar – i handlingen. Utspelas under en kort tid – en dag, en vecka och möjligen en månad. Gärna under fem minuter [men med en tillbakablick som kan bestå av en längre tid]. Få personer (bara ett par personer ska finnas med) En plats t.ex. ett hotell, en skola, en park etc. En händelse t.ex en sak som händer i början ska finnas med hela novellen som central punkt. Inga sidohandlingar som tar plats. Kan innehålla tillbakablickar Koncentrerade person- och miljöbeskrivningar där inte för många ord används för att beskriva platsen eller personen. Inre monologer –läsaren får följa en persons tankar dvs. man får följa med hur han/hon tänker för sig själv. Slutet ska nå ett klimax – en höjdpunkt då det är som mest spännande, tragiskt eller sorgligt. Vändpunkt Gestaltande beskrivningar

insändare Syftet Syftet med en insändare är att övertyga någon om dina åsikter Du presenterar din åsikt och dina argument  Struktur En rubrik där åsikten tydligt framgår En inledning där du presenterar åsikten och bakgrunden till åsikten En avhandling där du presenterar dina argument och ibland även svarar på motargument. En avslutning där du upprepar din åsikt igen och kommer med en rekommendation [vad man ska göra åt saken]. En signatur Språk och stil Referatmarkörer till olika källor – Enligt… För att läsaren ska förstå orsaker och konsekvenser finns ofta sambandsord t.ex. därför att, eftersom, För att läsaren ska förstå strukturen i texten så använder ofta markörer: Inledningsvis En argument /Ett annat argument… Avslutningsvis/sammanfattningsvis Mottagare Vänd dig till mottagaren med retoriska frågor och tilltal – dra in läsaren in i dina funderingar!

instruktion Syfte med en instruktion Att instruera hur man gör något Struktur Längst upp i instruktionen skriver man syftet med instruktionen som en rubrik t.ex. laga spagetti med köttfärssås Man har ofta med en beskrivning av vad instruktionen kommer att handla om. Man har med en lista med material/ingredienser Steg för steg beskrivs hur man ska göra. Stegen kan stå i punktform, är ofta med nummer. De måste komma i rätt ordning dvs kronologisk ordning. Ibland har man också med varningar och tips! Språk Verben står i imperativ (uppmaning) t.ex. Se till att pannan är varm, lägg bollen på straffpunkten Bindeord som t.ex för det första, för det andra gör att det är lättare att förstå vad man ska göra. Presens Mottagaranpassning Tilltal till läsaren i instruktionen kan variera – ibland skriver man inget tilltal, ibland används ”man” och ibland har man med ”du”. Detta beror på vilkens sorts instruktion och i vilket sammanhang.

reportage Syfte; att ge ett fördjupat innehåll kring något genom att beskriva och återberätta vad journalisten upplevt och sett. Baseras ofta på intervjuer med någon. Struktur och innehåll Rubrik: Ska vara kort, sammanfatta artikel och framför allt locka läsare, den talar om vad artikeln handlar om. Ingress: Inleder en artikel. Det är den där tjocka texten i början. Den ska locka till läsning och gärna svara på frågorna när, var, vem och hur? Det är en kortare sammanfattning. Ungefär som en notis. Brödtext: Inledning – innehåller en beskrivning av den intervjuade, platsen där intervjun hände. Beskriv miljön där intervjun hände med adjektiv så vi kan se platsen framför oss. Fördjupning – här får vi själva intervjun. Frågorna från journalisten i fet stil och svaren i vanlig text. Indelad i mellanrubriker. Det brukar finns fakta om det texten handlar om som blandas med det journalisten ser på plats Miljöbeskrivningar och beskrivningar av t.ex. personen som den intervjuar pratminus (-) som är när någon uttalar sig. Svarar på frågorna; när, var, vem, varför och hur. Använd källor Man skriver ut källorna t.ex. Enligt vittnet, Enligt polisen, Enligt NE, Enligt…. Innehåller fakta men det är också ett berättande. Delas in i spalter En avslutning där du rundar av och beskriver något om hur intervjun slutade. Språk och stil: Skrivs i presens Tydliga hjälpord i stycken som leder texten framåt t.ex. Inledningsvis, Gestaltningar

Språklig checklista Rätt språk till rätt typ av text? Rätt tempus i texten? Tänkt på mottagaren? Ev förklaringar, tilltal, frågor Satt ut stora bokstäver, punkter och kommatecken på rätt ställen? Styckeindelning med tom rad mellan varje stycke? Logiska hopp mellan varje stycke? Kärnmeningar i början av varje stycke som visar vad stycket ska handla om? Satsradning? Sätt hellre punkt eller bind samman meningarna Varierat dina meningar - hur de börjar och längden? Kryddat texten? Några tips är att använda gestaltningar, bildspråk och ha ett varierat ordval Ersatt talspråkliga ord - eftersom att, även fast, ju, väl, så etc Varierat dina ordval? Gestaltat (om man ska det)?

källanvändning Första gången du använder en källa ska du ha med artikelns/bokens namn, författaren och årtal finnas med: I artikeln Barn ska ha kul (DN:2002) av My Fagerstedt står det att….. Andra gången du använder källan så behöver du inte ha med titeln eller årtalet utan författarens namn räcker [om du inte mellan dessa källor har en annan källa – då behöver du markera mer noga]: Vidare skriver My Fagerstedt i artikeln att barn inte alltid vill leka. Så här kan det stå på det nationella provet: Du ska skriva ett debattinlägg som utgår från debattartikeln X i ditt texthäfte. Du ska besvara artikeln åsikt och komma med en egen åsikt och egna argument. Tänk på att din läsare inte läst artikeln och att du måste markera när du tar information från källan. Du måste besvara de argument som finns i artikeln.

Tips! Välj 1 uppgift och läs igenom den ett par gånger. Läs instruktionerna NOGA. Vad förväntas du göra? Vilka delar ska finnas med? Vad får du inte glömma? Stryk över de delarna du redan har gjort!! Gör en tankekarta och se till att du fått med alla delarna av instruktionen. Förbered dig inför skrivandet så går det fortare när du väl börjar. läs igenom din text flera gånger och kolla att du fått med alla delar av uppgiften innan du lämnar in!