SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vad händer i Sverige? Pågående projekt Lars Petersson Nationell samordnare vägmarkering Nationellt Underhåll.
Advertisements

Pågående projekt. Provfält med olika typer av profilerade vägmarkeringar.
Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
VM Drift och Underhåll En Internationell tävling för väghållning Björn Eklund.
UPPFÖLJNING I KOMMUNERNA 10 MARS Agenda Syfte Process och målgrupp Rapportering Summering.
Post- och telestyrelsen Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Eva Grönborg, Post- och telestyrelsen.
Regeringsuppdrag Trafikanalys Trafikavtal Godstransporter Infrastruktur som stabiliseringspolitik Uppföljning för bättre transporter och konkurrenskraftiga.
Narkotikakommissionen Resultat 30 januari 2014 Malin Carlström, vik. koordinator drogförebyggande arbete.
Nya Glasögon Utbildning av yrkeslärare i hållbart byggande och energieffektivisering.
VÄLKOMNA!. Åsa Lindh vd Trygghetsstiftelsen En sammanhållen omställningskedja.
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015 Stockholm Stad.
Lathund för administratörer  Om lagledarrollen  LOK-stöd.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
Hypotesprövning. Statistisk hypotesprövning och hypotetisk-deduktiv metod Hypotetisk-deduktiv metod: –Hypotes: Alla svanar är vita. –Empirisk konsekvens:
Fysik 2 100p Obligatorisk på inriktning Naturvetenskap Valbar på teknikprogrammet.
De mest använda knapparna Excel Start Ångra Gör om Fler knappar Vanligaste talformaten Klistra in Hämta format Inställningar tex För att placera.
Arbetsområde Fysik Krafter. Vad är krafter för något? Fysiken och vardagslivet  Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
Vad är evidensbaserad praktik? Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens.
Viktiga begrepp i historia
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Framtida projekt för hållbara rörsystem
Projekt Validering SPOR Användarmöte Stockholm
I kväll Alla behöver underhålla, förbättra och utveckla våra byggnader och anläggningar. Hur ser det ut? Inventering, LCC Ta beslut Krav på beslutsunderlag.
Spartid för kontantinsats 60 kvadrat
SVMF Höstmöte 2016 Aktuellt från Trafikverket Lars Petersson Nationell samordnare vägmarkering Underhåll.
Insikt 2015 Söderköpings kommun
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Mekanik del 2.
Regional tillgång till idrottsanläggningar och kulturskola
Ett treårigt utvecklingsprojekt
Klassifikation av vårdåtgärder
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Jämförande mätning NFS 2004:6 samt Handbok 2004:3

Agenda - Reflektioner vårsäsongen
Gymnasiearbete 100 p.
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Ängsgårdens vårdcentral presenterar
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Tidiga dialoger kan öka bostadsbyggandet
Aktuellt COSMIC R8.1 Nummer 17 vecka
PKBs novembermöte 2017.
Effektivare terminaler med fordonssimulering
Elev- och Föräldraenkät
9...
Forskningsutvärdering & bibliometri
C A B D Vems påstående stämmer?
Delrapport SAM 3.0 Vuxenutbildningsnätverket
Kvalitetsmätningar under perioden vt 2014 – ht 2017
vårdnära administration
Träbyggnadsstrategi för Borlänge kommun
Schyst offentlig upphandling
Smartare möten – effektivare uppföljning
Systematiskt kvalitetsarbete
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Ystad inför fyrfackssystem
Föräldramöte NIF P06.
Hållbar utveckling måste vara
IQs Alkoholindex 2018.
LSG Uppföljningsrapport
Dokumentera rätt i vården
Gymnasiearbete 100 p.
Frukostseminarium buller praxisgenomgång Monika Gerdhem - Miljöjurist och chef för hälsoskyddsavdelningen på miljöförvaltningen i Stockholm
Projektledare Ann-Sofi Medin
Agenda Projektets uppdrag Vad har projektet identifierat?
[Projektnamn] Utvärdering
Struktur i modellen, 5 steg
Presentationens avskrift:

SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige? Pågående projekt Lars Petersson Nationell samordnare vägmarkering Underhåll

Pågående projekt Provfält Heldragna kantlinjer på tvåfältsväg Utveckling av modeller för mobil mätning Utveckling av system verksamhetsstöd

Provfält Inte bara en certifiering! Varför har vi ett eget provfält för Sverige och Norge? Hur länge håller olika vägmarkeringar? Hur belastas olika vägmarkeringar? Vilka funktioner är beroende av vad och hur samspelar dom? Hur snabbt återhämtar sig en vägmarkering efter vintern? Hur stor roll spelar utläggningen? M.m….

Heldragen vs. intermittent kantlinje Undersökning av hastighet, synbarhet och hållbarhet hos heldragna kantlinjer kontra intermittenta linjer Provsträcka på rv 55 mellan Malmköping och Strängnäs Startade 2011 VTI rapport 809, 2014 ”Resultaten visar att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år som mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna.”

Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet Syfte: Undersöka om det finns någon skillnad i hållbarhet/funktion mellan intermittent och heldragen kantlinje Metod: Provsträckor på rv 55, söder om Strängnäs Tidsperiod: Utläggning hösten 2011 Mätningar augusti 2012, 2013, 2014, 2015, 2016

Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet Provsträckor 15 cm breda plana kantlinjer 2 km långa provsträckor 6 mätplatser/sträcka, 3 mätpunkter/kantlinje

Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet

Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet

Heldragen vs. intermittent kantlinje - Hållbarhet Slutsatser Studien som nu pågått med mätningar under fem års tid har hittills inte kunnat påvisa någon betydande skillnad i funktion – baserat på retroreflexion och luminanskoefficient Retroreflexionen har generellt sett minskat över tid för båda linjetyperna, medan luminanskoefficienten är ungefär densamma vid samtliga mättillfällen och för båda linjetyperna. Fortsatta mätningar 2017!

Utveckling av modeller för mobil mätning NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av retroreflektion i vått tillstånd. Utveckling av modell för mätning av friktion Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/täckningsgrad Utveckling av modell för mätning av plana markeringar med stora glaspärlor NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av retroreflektion i vått tillstånd. Utveckling av modellen för predicering av våta vägmarkeringars funktion Idag används MPD för beräkning. Ny modell har texturmåttet T. Kortfattat kan denna variabel sägas beräkna summan av ljusflödet från de ytor som är synliga för en fordonsförare. VTI Rapport 885A Utveckling av modell för mätning av friktion Jämförelse av tre olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning. Studien visar att metoderna ger olika resultat. Sambanden inte tillräckligt starka för att bygga en användbar modell. VTI notat 18-2016 Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/slitage Tjocklek kommer att kollas på under 2017, men geometri och täckningsgrad(via bildbehandling) är framtaget och kommer att finnas med i reviderad metodbeskrivning. Utveckling av modell för mätning av plana markeringar med stora glaspärlor Mätningar utförda under hösten, men utläggningen av provsträckor misslyckades.

Utveckling av system för verksamhetsstöd ANDA (Anläggningsdata) ”Anda ska resultera i en ingång till anläggningsdata” Information om befintligheter om vägmarkeringar samlas in och blir tillgängligt. GUS (Gemensamt underhållsstöd) ”Projektets syfte är att ta fram ett gemensamt arbetsverktyg för underhåll. Genom att samla information om anläggningen och trafiknät (Anda) och om underhållsåtgärderna i ett gemensamt systemstöd (Gus) kommer Trafikverket att kunna planera, beställa, leda och följa upp underhållsverksamheten på ett mer effektivt sätt.” GUS ersätter LINA som system för planering, beställning och uppföljning av åtgärder.

… Tack!