Planenhetens uppdrag bostäder och arbetsplatser till ”Ett ökat tempo i bostadsbyggandet får inte innebära att vi ger avkall på vare.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Tillgänglighet i detaljplaner
BBR 20 (BFS 2013:14) Trädde ikraft den 1 juli 2013.
Stadsingenjörsdagarna i Göteborg 2007
Enkelt avhjälpta Hinder i Sverige / Eda
• Den skapande staden • Den pulserande staden • Den gemensamma staden • Den globala staden • Den balanserade staden.
Arbetslokaler och arbetsrum
Parkeringsköp Kommunfullmäktige reglerar hur många bilplatser fastighetsägaren är skyldig att skapa genom Malmö Stads p-norm. Fastighetsägaren löser detta.
Tillbyggnad småhus När krävs bygglov? Förutsättningar för bygglov
ENKELT AVHJÄLPTA HINDER – Hur enkelt är det?
Ändamålsenliga planbestämmelser
Svartes framtid? Informationsmöte Svarteskolan.
Lantmäterimyndigheten
Ändring av detaljplaner
Kulturmiljöfrågor i PBL
Klimatanpassning i den fysiska planeringen
8 kap PBL Krav på byggnadsverk m m
Proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag
Ofta förekommande frågor
Hållbar utveckling.
Tredimensionell fastighetsindelning (3D) - en välkommen nyhet
Strandskydd och miljöpolitik
Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Kandidatarbete i landskapsarkitektur Jessica Jansson.
Detaljplan och gatukostnadsutredning för Ådö skog, Stora Lugnet och Ekbacken Samrådsmöte 23 november 2014.
Planfrågor med anknytning till 3D-fastighetsbildning
VÄLKOMNA!.
Kv. Aspebacken.
Ny strandskyddslagstiftning
Tillsynsplan Gällivare kommun
Får jag lov? Om planering och byggande
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Skadeersättningsfallen
Västra Nacka är en del av den centrala regionkärnan med god potential att fungera som komplement till Stockholms city när Stockholmsregionen växer Plankarta.
Skyltar, tillstånd och tillsyn
Planläggning och djur i bebyggelse Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten.
Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
Masterarbete i Landskapsarkitektur som handlar om hur stråk kan användas för att skapa en fysiskt sammanhängande stad.
Växtplats Ulricehamns stad - FÖP ”Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet.” PBL 4 kap 1§
Hensbacka – Saltkällan Program Uppdraget: Att pröva möjligheterna att: bygga en golfbana i dalgången skapa nya bostäder för fast- och fritidsboende.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Stranden – en värdefull miljö! Vem tar ansvaret? Kommunaltekniska föreningen – Örebro den.
Plan-, bygg- och bostadsdagarna Planbesked Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett.
Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen…….
Översiktsplan 2011 Översiktplanen är obligatorisk Översiktplanen är inte bindande Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen.
Tidsbegränsat bygglov Samlad bebyggelse Vindsinredning
1 Vindkraft och PBL Svårigheterna i de nya reglerna avseende detaljplan och bygglov.
Jan Darpö, UU Miljöbalken 1 kap. Tillämpningsområde Alla verksamheter och åtgärder Skydda människan och miljön Hushållning Inte bagateller.
Detaljplaneprocessen mm. Plan och tillståndsprocessen REGIONPLAN Ö V E R S I K T S P L A N 4 KAP OMRÅDES- BESTÄMMELSER DETALJPLAN 5 KAP FASTIGHETSPLAN.
Tillgänglighet i fysisk planering 12 november 2014 Välkommen d.
Regler om huvudmannaskap för platser där allmänheten ska ha tillträde
Pågående eller nyligen avslutade statliga utredningar
När får man bygga? FAQ OM BYGGLOV OCH SÅNT. Innehåll Klicka på en länk för att komma till svaret.  Vad gäller om man vill bygga en Friggebod? Vad gäller.
STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM FÖR ALLA STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM.
Nya EKS 10 - Vad beho ̈ ver vi kunna? Genomga ̊ ng av nyheterna i EKS 10. …och framfo ̈ rallt hur vi ska fo ̈ rha ̊ lla oss till kraven i EKS. Ma ̊ nga.
Mötestema: Fastighetsbildning. Fastighetsbildning Presentationsmaterial med länkar och frågor från Strandskyddsdelegationen för regionala och lokala möten.
Thomas Kalbro Fastighetsvetenskap, KTH Seminarium, Cannes, 16 mars 2016 Myter om plan- och bygglagen.
Om regler, ny vägledning och webbutbildning Yvonne Svensson, rättschef Cathrine Engström, projektledare.
Boendemiljöjuridik Madeleine Arvidsson Wäli.
Stadens uteserveringar
Caroline Stigsdotter och Suzanne Pluntke
Hur bygger man in trygghet och säkerhet i livsmiljön?
Förtätning Furuvägen.
Lantmäterimyndighetens roll i detaljplaneprocessen
Clara Ganslandt Planarkitekt, Länsstyrelsen Västerbotten
Tidig planeringsdialog för ökad samsyn mellan stat och kommun
Klara Falk & Therese Byheden Planarkitekter
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
Självskattning av tillgänglighet i stadens lokaler
Detaljplan för Åkersberga station
Presentationens avskrift:

Planenhetens uppdrag 20 000 bostäder och 15 000 arbetsplatser till 2030. ”Ett ökat tempo i bostadsbyggandet får inte innebära att vi ger avkall på vare sig kvalitet, gestaltning, estetisk utformning eller helhetstänkande. Vi ser tvärtom att det ger möjligheter att skapa nya attraktiva miljöer som håller länge och där människor både vill bo och arbeta. Det ska vara grönt, tryggt och fullt av liv och mötesplatser.”

Hållbar framtid i Nacka, Översiktsplan 2012 Fyra strategier Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka Utveckla Nackas lokala centra och deras omgivning Planera, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen

Tunnelbana till Nacka - 13.500 bostäder

Fundamenta Grunden för stadsbyggande i Nacka stad STADSGRÖNSKA STADENS OBJEKT SAMMANHANG STADSGATOR STADSRUM OCH MÖTESPLATSER KVARTERSFORMER KARAKTÄRSDRAG

Lokala centrum 6,5' i övriga Nacka Älta, orminge, saltis, fiskis, Utvecklas i linje med sina kvaliteter och särart.

Mycket mer Förnyelseplanering Infillprojekt Frimärksplaner

Tillgänglighet enligt pbl 1:20 Angöring   8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 9 § En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att 5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt,

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Byggnadsverks utformning 1 § En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk 6 § Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om 1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för, 2. ett fritidshus med högst två bostäder, och 3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335).

BBR 3:12 Tillgänglighet och användbarhet på tomter 3:121 Tillämpningsområde Allmänt råd Av 8 kap. 9 § PBL följer att reglerna gäller för en obebyggd tomt som ska bebyggas om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållan- dena i övrigt.

3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser m.m. Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och – bostadskomplement, – parkeringsplatser, – angöringsplatser för bilar, – friytor, och – allmänna gångvägar i anslutning till tomten. Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper. Tillgängliga och användbara gångvägar ska – vara lätta att följa, – kunna särskiljas från möblerade ytor, och – kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk.

Allmänt råd Exempel på friytor är lekplatser, bollplaner och gemensamma uteplatser. En tillgänglig och användbar gångväg bör – vara så horisontell som möjligt, – inte luta mer än 1:50 i sidled, – ha en fri bredd på minst 1,5 meter alternativt minst 1,0 meter och då ha vändzoner med högst 10 meters mellanrum, – vid öppningar i t.ex. staket, häckar och liknande ha en fri bredd på minst 0,90 meter, – vara fri från hinder, och – utjämnas med en 0,9–1,0 meter bred ramp till 0-nivå om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser. Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till ett sammanhängande ledstråk. Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Regler om kontraster och markeringar på tomter finns i avsnitt 3:1223 och regler om tillgängliga och användbara entréer finns i avsnitt 3:132.

En angöringsplats för bilar ska finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbelägg-ningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2014:3). Allmänt råd Antal parkeringsplatser för rörelsehindrade bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov. Breddmått på en parkeringsplats som ska medge att rullstol tas in från sidan bör vara 5,0 meter. Breddmått kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrade finns bredvid varandra. Lutningen i längs- och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade bör inte överstiga 1:50. Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara tydligt skyltade, även vintertid. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. mat-avfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus. Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara.

Planprocessen start

Planprocessen start

Planprocessen Linje startpm, samråd, pol beslut granskn, antagande, ök, laga kraft

Tack

Översiktsplan 2012

Detaljplan Detaljplan ska tas fram Är juridiskt bindande Vid ny sammanhållen bebyggelse Om bebyggelse ska förändras eller bevaras i ett sammanhang För enstaka byggnadsverk i vissa fall Är juridiskt bindande Detaljplan ska bestämma: Gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden Användning och utformning av allmänna platser som kommunen är huvudman för Användningen av kvartersmark och vattenområden Genomförandetid (5-15 år)

Detaljplan Detaljplan får reglera: Markreservat och allmänna platser Markytan Bebyggandets omfattning Skydd mot störningar Parkering Villkor för bygglov, rivningslov och marklov Placering utformning och utförande Upphävande av strandskydd Fastighetsindelning

Hur en detaljplan tas fram KS, KSSU eller MSN ger uppdrag Ett förslag till detaljplan tas fram Samråd om förslaget Förslaget omarbetas efter synpunkter Granskning av förslaget (beslut MSN) MSN och Kommunstyrelsen tillstyrker planen Kommunfullmäktige antar detaljplanen

Planprocessen SAMRÅD GRANSKNING