Exempeltext Arial Regular

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
Advertisements

SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
 Le i telefonen  Hälsa och presentera dig med fullständigt namn  Fråga efter personalansvarig/rätt person  Finns det tid?  Fråga på ett intressant.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
9/21/2016 Föräldraenkäten 2015 Förskola Skyttebo.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Värdegrund för laget framtaget av spelarna i samband med anti mobbing kvällen. Spelarna har gemensamt kommit fram till de viktigaste värdeorden för: -Spelarna.
Oskrivna och skrivna regler i Kallhälls scoutkår Hälsodeklaration, personuppgifter och kontaktuppgifter Kåren har som policy att ta in en ny hälsodeklaration.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 2.
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Jan Larsson Studieteknik Jan Larsson
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Barn och ungdomars utveckling
Studie- och yrkesvägledare Finns på skolan: Måndag – Fredag
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Svenska som andraspråk 1
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Det spelar roll vad du gör och säger
PRAO vecka 16 & 17 ( april).
Heby skola 7-9 Björn Johansson, förstelärare
Medborgarpanel om bibliotek I Botkyrka
VÄLKOMMEN TILL 6A.
Förhållningsregler Järfälla hC Team 07.
Inför det muntliga nationella provet i svenska
Välkommen till mitt utvecklingssamtal ÅK Ht 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Leda och utveckla en förening
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Öppet hus Skolans namn Datum.
Vi är varandras lärmiljö
Välkomna! INNEHÅLL Skolan berättar om vilka utmaningar de har haft under terminen. Socialtjänstens förebyggarteam presenterar vilka problem de upplever.
Steg för livet
Mitt utvecklingssamtal HT 2016
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Barnskyddsdokumentation
Din lön och din utveckling
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
RELATIONELL PEDAGOGIK ”utbildningens brännpunkt”
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
SAMVERKAN FÖR EN POSITIV UTVECKLING I STOCKHOLM
Välkomna! Lärarens namn.
- Att vara personlig och beröra
Bodens ungdomsmottagning
Agenda Roller Föräldrasysslor Kläder Träningar Matcher och Cuper
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Det enskilda barnet ska vara förskolans,
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
5 stegsmodellen Utbildardagarna 2019
Vad innebär kooperativt lärande i praktiken?
Presentation för föräldrar
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Samordningswebbinarier om Skapande skola
Presentationens avskrift:

Exempeltext Arial Regular Denna powepoint-presentation lyfter upp de teman som tas upp i broschyren Skolan börjar- Välkommen! Den är tänkt att fungera som ett stöd för dig som lärare att leda diskussioner under föräldramöten. Broschyren riktar sig till föräldrar med barn i åk 1, men de teman som tas upp i denna presentation är lika relevanta att diskutera även i högre klasser. Skolan börjar- Välkommen! broschyren hittar du i elektronisk form både på svenska och finska på www.hemochskola.fi under material. Du kan fritt använda denna botten och omforma den enligt dina och föräldrarnas behov. Ett föräldramöte är för kort för att hinna igenom hela presentationen, så det lönar sig att välja ut några teman eller dela upp dem under flera föräldramöten. När du planerar föräldrakvällen kan du också fråga föräldrar vilka teman de är intresserade av att diskutera. Tanken är att presentationen ska bidra till att föräldrakvällen bygger på diskussion, interaktion och föräldradelaktighet. Syftet med diskussionerna är att föräldrarna får kamratstöd, hittar gemensamma erfarenheter och utmaningar och får tips på hur man kan hantera dem. Samtidigt har du som lärare möjlighet att lyssna in och höra föräldrarnas åsikter. Under det första föräldramötet är det viktigt att använda tid för att lära känna varandra. Föräldrarna är också nyfikna på att lära känna dig. Därför är det viktigt att du presenterar dig själv på ett personligt sätt. Låt sedan föräldrarna presentera sig själv och berätta något positivt om sitt barn, gärna med hjälp av ett fotografi (som du kan be att de tar med, eller genom bilder som ni tagit på t.ex. en ipad.) För att få bra diskussioner lönar det sig att låta föräldrarna diskutera i små grupper (4-6 personer). Grupperna kan anteckna sina tankar på papper. Ge varje fråga tillräckligt med tid för diskussion, det är bättre att diskutera färre frågor än att avbryta diskussioner för att hinna med många. Efter varje tema kan du dra en kort genomgång. Kommer det fram något gemensamt, något som behövs ta i beaktande? Tänk på att efter mötet be föräldrarna ge feedback på vad de tyckte om detta sätt att jobba.

Skolan idag Diskutera: Hur skiljer dagens skola sig från din egen skoltid? Hur tror du en vanlig skoldag ser ut? Hur skulle du vilja att den ser ut? Vilka förväntningar har du på skolan? Vad kan skolan förvänta sig av dig som förälder? Dessa frågor kan ses som en uppvärmning, men är också en viktig signal till föräldrarna att deras delaktighet är viktig för skolan och att skolan vill höra föräldrarnas åsikter och förväntningar. Ökad delaktighet medför också ökat ansvar och det är bra att föräldrar och lärare tillsammans funderar på vad skolan kan förvänta sig av föräldrarna. Genom att aktivare involvera föräldrarna i skolan, är det lättare att få föräldrarna att stödja sitt barns skolgång, ditt jobb som lärare och hela klassens välmående.

Tillit mellan hemmet och skolan Tillit mellan hemmet och skolan bidrar till att barnen trivs och är trygga i skolan. Tilliten växer när hemmet och skolan lär känna varandra, har tillräckligt med kontakt och lyssnar till varandra. Tillit eller förtroende mellan hemmet och skolan är grundstenarna för ett gott samarbete och en god relation. Tillit skapas genom att man lär känna varandra och är lyhörd för varandra. Från skolans sida handlar det också om att ge tillräckligt med information, så att föräldrarna inte behöver känna sig osäkra ifall de små eleverna inte kan berätta så mycket eller kommer ihåg viktiga ärenden. Tillit skapas också genom att man ger positiv feedback åt varandra. Att berömma klassen inför deras föräldrar bidrar till att skapa tillit och gemenskap. Passa också på att berömma föräldrarna (även inför barnen) när det är möjligt.

Diskutera: Hurdana saker ökar din tillit till skolan? Hur önskar du att samarbetet mellan hemmet och skolan ska se ut? Hur vill du att skolan och hemmet ska hålla kontakt? Det är bra att fundera på hur du når föräldrarna på bästa sätt med information. Finns det önskemål hos föräldrarna som du kan ta i beaktande? Genom att lyssna in föräldrarnas åsikter kan du få nyttig information om vilket är det mest fungerande sättet att informera och kommunicera med föräldrarna.

Engagemang Var intresserad av ditt barns skolgång. Så visar du att skolan är viktig. Fråga ditt barn om skoldagen. Uppmuntra och stöd barnet med läxorna. Ställ upp som klassförälder eller aktivera dig i skolans Hem och Skola-förening eller direktion. Föräldrarnas inställning, närvaro och stöd påverkar mycket på hur barnet som börjar skolan själv förhåller sig till skolan. Därför är det viktigt att föräldrarna är intresserade av barnets skolgång, frågaroch diskuterar med barnet, är uppmuntrande och stödjer när det behövs. Att föräldrar görs närvarande och delaktiga i skolan har visat sig öka på skolvälmående. För att föräldrarna ska få en inblick i skolvardagen är det bra ifall de har möjlighet att någongång besöka skolan en helt vanlig skoldag och följa med undervisningen. Många föräldrar är nog medvetna om att de har rätt att besöka skolan, men det är betydligt lägre tröskel att göra det ifall du som lärare tydligt signalerar och säger att de är välkomna. Ni kan också tillsammans komma överens om hur föräldrarna kan meddela när de vill besöka klassen. Erbjud också föräldrar möjligheten att komma in och läsa högt för barnen, berätta om länder de bott i eller om sitt yrke. Kanske någon har en intressant arbetsplats som klassen kan besöka? Vid olika utflykter utanför skolområdet kan det kännas tryggt med extra vuxna, och det lönar sig alltid att fråga ifall någon förälder har möjligheten att komma med.

Diskutera: Vilka är bra sätt att tala om skolan därhemma? Är det lättare för dig att engagera dig i skolan eller i barnets hobbyer? Hur skulle du vilja engagera dig i klassen och i skolan? Många föräldrar känner att de har lättare att involvera sig i barnets hobbyer än i skolan. Det kan bero på att det under deras egen skoltid inte var så vanligt att föräldrar skulle göras delaktiga i skolan. Ni kan också diskutera hur man prioriterar hobbyer och skolarbete. Är fotisträningar viktigare än läxor? Det kan vara bra att föräldrar får diskutera hur man kan lösa olika problematiska situationer när tiden inte vill räcka till för allt.

Att stödja ditt barns skolgång Varje förälder kan oberoende av sina egna skolefarenheter stödja sitt barns skolgång. Skapa en uppmuntrande och stödjande atmosfär i hemmet. Ha mera fokus på arbetsinsats än på resultat. Föräldrar har olika bakgrund och olika resurser för att stödja sitt barns skolgång. Att föräldrar i dag ska göras delaktiga i skolan kan leda till ojämlikhet mellan barnen då vissa föräldrar har mera resurser att engagera sig och involvera sig i sitt barns skolgång. Det är ett dåligt utgångsläge när en förälder upplever att hen inte kan stödja sitt barn för att hen inte själv klarade sig eller trivdes i skolan. Som lärare kan du uttala att ALLA föräldrar kan fungera som ett stöd, det viktigaste är att visa intresse och förhålla sig positivt till skolan. Det är t.ex. aldrig för sent att börja läsa högt för barnet, och man behöver inte vara duktig på det, det viktigaste är att man läser. Enligt läroplanen ska fokus inte ligga på barnets resultat, utan på barnets utveckling. Det är också viktigt att poängtera för föräldrarna. T.ex. betyg och bedömning har ändrat mycket sedan deras egen skoltid. Tänk på att det kan finnas föräldrar som är i kris, deprimerade eller av andra orsaker inte klarar av att hjälpa sitt barns med skolan. Finns det någon annan vuxen i barnets närhet som du kan få kontakt med och som kan fungera som ett stöd för barnet.

Diskutera: Hur kan man uppmuntra och stödja inlärningen i hemmet? Vad fungerar hemma hos er? Hur fungerar läxläsningen i er familj? Det är bra att påminna föräldrar om att det finns så många saker som stödjer barnets skolgång och inlärning. Att diskutera spel barnet spelar på telefonen, eller tv-program eller nyheterna. Skriva whatsapp meddelanden tillsammans så stavningen blir rätt. Vardagsmatematik t.ex. i butiken, då man dukar bordet eller bakar. Lösa korsord och sudoko. Spela bordsspel eller kort tillsammans. All form av motion stödjer också inlärning, att röra sig ute i naturen ökar faktiskt på kreativiteten. Barn är också olika när det kommer till läxläsning. För några är det bäst att göra dem genast efter skolan, medan andra behöver få en paus förrän de sätter igång. Det sätt som fungerat för en föräldrar är inte nödvändigtvis det bästa sättet för barnet.

Kamratrelationer För att ditt barn ska må bra i klassen måste alla barn må bra. Därför är det viktigt att satsa på klassgemenskapen. Tala med ditt barn om kompisar och om hur man är en god vän. Föregå med gott exempel. Föräldrar ser naturligtvis på sitt barn som en individ, men det är också viktigt att kunna se på klassen som ett kollektiv. Genom att tala med sitt eget barn om hur de andra barnen i klassen ser ut att trivas, ifall någon verkar ensam eller utanför, kan föräldrarna hjälpa barnet att utveckla sin empatiska förmåga och vara en god kompis. Ibland behöver barn mera stöd för att skapa och upprätthålla kompisrelationer och här kan vuxna hjälpa till genom att försöka hitta lösningar.

Diskutera: Hur kan vi föräldrar bidra till att alla barn i klassen mår bra? Hur bör vi tala hemma om hur man är en god kamrat? Vilka andra saker borde vi tala mera om där hemma med barnen?

Födelsedagskalas Diskutera: Hur ska vi föräldrar göra med inbjudningar till kalas så att ingen behöver bli ledsen? Olika alternativ! Hur talar vi med barnen om kalas i allmänhet? - att tacka för inbjudan och för kalaset - att överräcka gåvor och tacka för gåvor Vilka är giltiga orsaker att tacka nej till en kalasinbjudan? Vad är en lämplig prisklass för gåvor? Födelsedagskalas är ett tema som är mycket omdiskuterat i olika medier. Det är ett känsligt ämne för många, speciellt för de föräldrar som själva upplevt att de inte blivit bjudna på kalas, eller vars barn inte blivit bjuden. Det finns också barn som ordnat kalas som ingen kommit till. Det är viktigt att här lyfta katten på bordet och poängtera att för klassgemenskapens skull är det viktigt att hitta en linje som gör att ingen behöver känna sig utanför. Varje familj har rätt att skapa egna lösningar, men det är bra att uppmärksamma föräldrarna om attvilken inverkan kalasen har på barnen och på klassgemenskapen. Det är också bra att uppmärksamma om famljers olika förutsättningar. Det bästa skulle vara om det blev en öppen dialog där det är okej att säga att ”jag önskar att mitt barn blev bjudet på kalas” eller ” vi har av olika orsaker inte möjlighet att ordna stora kalas för hela klassen”. Kalas är inte bara en social, utan också en ekonomisk fråga. Exempel på lösningar som kan vara bra att lyfta fram: - Bjuda alla i klassen, eller alla i den egna gruppen, alla flickor eller alla pojkar (med hänsyn till att många barn har både flick- och pojkkompisar). - Ordna ett kalas tillsammans med någon annan. - Se till att gruppen som inte blir bjuden är större än gruppen som blir bjuden. Lämna aldrig utanför bara några flickor eller några pojkar. - Ifall något barn blivit ledsen över att inte ha blivit bjuden, bjud in den på ett helt vanligt besök istället. - Ifall det är en stor grupp med ”stökiga” barn, be föräldrar stanna med på kalaset och hjälpa till att hålla ordning.

Mobbning Mobbning förekommer tidvis i alla skolor. Mobbning är oftast ett gruppfenomen. Ett effektivt sätt att motverka mobbning är att föräldrar tar ett aktivt grepp om barnens välmående i klassen. Mobbning förekommer tidvis i alla skolor. I dag är skolorna mer varse om mobbningen än tidigare och man har planer för att förebygga mobbningen. Det är viktigt att föräldrarna får höra om skolans metoder för att förebygga och handskas med mobbning. Mobbning är nästan alltid ett gruppfenomen. Det betyder att det ofta finns många inblandade och därför gäller det inte att hitta en skyldig att straffa, utan att jobba med hela gruppens sociala färdigheter.

Diskutera: Oroar du dig för att det förekommer mobbning i klassen? Vad kan jag göra om jag märker att mitt barn blir mobbat eller mobbar andra? Vad kan vi föräldrar göra att förebygga mobbning i klassen?

Läxor Skapa goda rutiner kring läxläsningen i hemmet. Lär barnet ta ansvar för sina läxor. Ta själv rollen som ett stöd som finns till hands ifall det behövs. Läxor är oftast repetition av sådant som lärts ut i skolan. Kontakta läraren ifall läxorna skapar problem där hemma. Som lärare är det viktigt att tänka igenom syftet med läxorna och att också kunna klargöra det för både eleverna och föräldrarna. I åk 1 handlar läxor ofta om att öva på läsning på olika sätt, medan andra läxor är repetition av det som gått igenom i klassen. Repetitionsläxor borde eleverna klara av ”på egen hand”. Föräldrarnas roll ska vara att följa med och uppmuntra. Det kan också handla om läxor som involverar föräldrar på olika sätt, man ska ta reda på saker tillsammans eller plocka något i naturen. Ett viktigt syfte med läxor är att eleven lär sig ta ansvar för sitt eget skolarbete och därför är det viktigt att de själva vet vilka läxor de har (att den informationen inte enbart går till föräldrarna). Kolla gärna upp med föräldrarna hur de tycker ditt läxsystem fungerar. Är läxorna tillräckligt tydliga, är de för många eller för få osv. Läxor uppfattas olika i olika familjer, för barnen har olika förutsättningar att klara av läxorna. Några föräldrar kan tycka att läxorna tar mycket tid, speciellt om barnet har inlärningssvårigheter eller svårt att koncentrera sig. Andra föräldrar kan uppfatta att barnet inte har några läxor alls. I vissa familjer leder läxorna ofta till bråk. Att få tala om läxor hjälper föräldrar att se hur olika situationen kan vara. Påminn föräldrarna om att de ska vara i kontakt med dig ifall det uppstår problem kring läxorna, att de tar för mycket tid eller känns för lätta eller svåra. Alla elever i klassen behöver inte alltid ha samma läxa.

Diskutera: Vilka rutiner kring läxläsningen har fungerat bra? Vilka problem har uppstått? Vilken typ av läxor fungerar bäst?

Läsning En god läsförmåga är grunden för all inlärning. Läs högt för ditt barn -också efter att barnet lärt sig läsa själv. Läs tidningar, besök bibliotek och diskutera böcker. Så fungerar du som en god rollmodell för ditt barn. Tala gärna med både barnen och föräldrarna om varför det är viktigt att läsa. Påminn om att alla föräldrar får läsa högt på sitt eget språk, alla högsläsning stärker språket. Förbundet Hem och Skolas material En kvart om dagen är ett bra sätt att stödja läsinlärningen, som också involverar föräldrarna.

Diskutera: Vilka tillfällen under dagen är bra för högläsning? Hur inspirerar du ditt barn till att läsa? Vilka böcker kan du rekommendera?

Hälsosamma vanor som stödjer inlärningen Tillräckligt med - rörelse - sömn - mat Hälsosamma levnadsvanor stödjer inlärningen och hjälper barnet att orka med skoldagen. Barn behöver tre timmar motion per dag, och det ska innehålla också ordentligt fysisk aktivitet. Man bör undvika långa stunder av stillasittande både i skolan och hemma. Uppmuntra barnen att gå eller cykla till skolan och hobbyer. Barn har olika sömnbehov, men en bra grundregel är att ett barn i kågstadiet behöver 10 timmar sömn per natt. I god tid innan läggdags är det bra att sätta bort telefoner och paddor som kan försämra sömnens kvalitet. Kvällsaga är ett bra sätt att varva ner inför natten. För att orka med skoldagen behöver barnet också tillräckligt med energi. Frukost är viktigt, liksom hälsosamma mellanmål. Att äta tillsammans för familj stödjer hela familjens välmående. Idag har många familjer svårt att hinna med en gemensam middag på grund av hobbyer, men det går lika bra att satsa på att äta t.ex. kvällmål tillsammans. .

Diskutera: Hur kan man öka på tillfällen för barnen att röra på sig under skoldagen/fritiden? Tips på bra rutiner vid mattider och vid läggdags? Våra tankar kring barnens användning av t.ex. mobiltelefoner i skolan/hemma. Kamratstöd (vertaistuki på finska) är viktigt för många föräldrar som kanske funderar på vilka gränser och regler de ska sätta för sina barn. När föräldrarna talar med varandra är det lättare att veta vad som stämmer, när barn berättar att ”alla andra” får göra olika saker. I vissa fall kanske föräldrarna vill göra upp gemensamma spelregler för barnen i klassen. Dessa spelregler är ingalunda bindande, utan fungerar som ett stöd för föräldrar.