Frågor kring läroplanen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Vi utvecklar människor. Människor utvecklar företag Utvärdering Säljutbildning Öppen utbildning Vt 2010 Utbildare: Johan Skogström Plats: Consensus Utvärderingen.
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Välkomna! Kursplaner, betyg och bedömning.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Betyg i årskurser där man ej haft undervisning i ett ämne
Redskap för rättvis och likvärdig bedömning
Välkommen till Vikenskolan
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Att söka till högskolan
Mål och betygskriterier
Musikteknologi Läroplan för Grundnivån. Musikteknologi läroplan • Musikteknologi projektet är riktat till den grundläggande konstundervisningens fördjupade.
Högskoleförberedelse
Inlärningsmiljö för att öka motivation
- Konsten att ge feed-back
Lokal pedagogisk planering
Planering.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Kursrapporten Vad du behöver veta som lärare Ulf Holmgren december 2011.
Eller formativt lärande…
Hur stärker vi rektors pedagogiska ledarskap
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
Den individuella utvecklingsplanen
Ökad närvaro i gymnasieskolan Birger Sjöberggymnasiet
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Elevaktiva utvecklingssamtal
År 2: Återkoppling. Lärfråga: Hur kan vi ge återkoppling på ett sätt som främjar elevernas lärande och motivation? Hur kan vi ge återkoppling på ett sätt.
Björkgren.  De uppsatta målen för undervisningen bör vara i samklang med arbetsmetoderna och utvärderingen  Utvärdering handlar i grunden.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Projektarbete (PA1201) 100 poäng.
Läroplansträff Välkomna!.
Information från läraren om betyg Saker att utveckla / förbättra
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004, kapitel 8.
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Elev loggbok.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Hållbart engagemang. Vad ska vi prata om? Ideellt engagemang Hållbart engagemang (övning) KASAM UNFs policy för ett hållbart engagemang.
Att synliggöra det synliga lärandet. Bedömning för lärande Åsaskolan onsdagen den 5/10.
”Nu ska ni få visa vad ni lärt er. För att det ska bli rättvist får alla samma uppgift att lösa – klättra upp i trädet!”
Föräldramöte - Anteckningar från mötet

Lära för livet!.
Frågor kring läroplanen Kysymyksiä opetussuunnitelmasta
Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Tips för det praktiska ledarskapet
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
[Förbättringsprojekt]
Från forskning till undervisning - är det så lätt som du tror?
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Föreläsning Svenska II
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Anpassningar för struktur och tydlighet
Ta reda på vad eleverna lär sig under lektionen
Träff 13 Välkomna!.
Enkät i gymnasieskolan 2015
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Arbetssättet i Skara under projekttiden
Presentationens avskrift:

Frågor kring läroplanen 3 Rektorer från 3 musikinstitut fick ge sin syn på aktuella frågor om läroplanen inom grundläggande konstundervisning Kuula-institutet, Musikinstitutet Legato, Jakobstadsnejdens musikinstitut

OM VITSORD REKTORERNA 1. Borde musikinstituten ge upp användandet av vitsord? Eller borde man använda dem i viss mån, var i så fall? 2. Ökar utvärdering med vitsord elevernas motivation? REKTOR 1 1. Beror på hur Lpl:nen ser ut. Försvinner grundnivån och vi får bara en nivå? Borde man ha två vitsord, en för lång och trogen tjänst och ett för slutarbetet/nivåprovet. Jag kan bra tänka mig att skippa dem och bygga upp ett annat utvärderingssystem som skulle ge en profil, t.ex. 2. För de som jagar vitsord, svar JA. Men inte för majoriteten. Här kunde vi kanske se på hur grundskolan diskuterar, men om jag är rätt underrättad så ges vitsorden först senare, men det bygger ju på att det finns en annan typ av utvärdering, så att eleven vet var han befinner sig REKTOR 2 1. Vitsorden skall finnas med i avgångsbetygen (i både grund- och musikinstitutsnivå). Förutom vitsord också skriftlig bedömning. Vitsorden gärna 1-5 och dessutom så att siffrornas innehåll är tydliga och motiverade. REKTOR 3 1. Nej. Däremot bör de kompletteras med genomtänkt muntlig och skriftlig feedback. De två första nivåerna räcker muntlig och skriftlig feedback men om eleven vill kunde man ge vitsord i Np 2 2. Säkert i vissa fall. Frågan är ändå om inte motivationen bör hittas på annat sätt i första hand. Rätt använd är utvärderingen med vitsord en tillgång. Målet behöver inte vara att sikta på det högsta vitsordet. Lärare och elev bör tillsammans diskutera målsättning.  

OM VITSORD REKTORERNA 3. Är ändå vitsord i avgångsbetygen nödvändiga? Eller skulle det vara befogat att frångå vitsordens i grundnivåns slutbetyg och bevara dem i musikinstitutsnivåns betyg? 4. Borde det vara befogat att hålla kvar betygen i huvudämnet i båda nivåbetygen? 5. Hur många avgångsbetyg behövs? Räcker det med att bara göra musikinstitutsnivåbetyg? REKTOR 1 3. Om de ges så två – se ovan. Då skulle det andra icke fullbordade alternativet vara matrikelutdrag. Eleverna borde ha ”mellanmål”, men frågan är hur de utformas. Det får inte bli för långt mellan milstolparna REKTOR 2 4. Det räcker med vitsord och skriftlig feedback i nivåproven 5. Det räcker inte med ett betyg från musikinstitutet: måste också finnas avgångsbetyg från grundnivån-väldigt få uppnår musikinstitutsnivåns avgångsbetyg REKTOR 3 3. Ja, de ger betyget tyngd men borde kompletteras med skriftlig feedback och kanske någon form av kunskapsportfölj/portfolio som eleven gjort. Vore det istället skäl att ge upp avgångsbetyg från grundnivå för att istället prata om läroprocess med nivåer från np1-MI (namnen kan kanske då uppdateras) där man får betyg i de två sista nivåerna/processerna? Givet är att få elever fullföljer hela kursen. Är detta ett problem eller har man som mål att eleven studerar så länge den gör och får om hen slutar ett mellanbetyg som stöds av kunskapsportfölj/portfolio och skriftliga kommentarer

ATT GE VITSORD FÖR DE REKTORERNA AVSLUTANDE SPELPROVEN REKTOR 2 -I avgångsbetygen från både grund- och musikinstitutsnivå borde man få med varje individs lärostig och bedömning på basen av hela resan. Mångsidighet borde belönas med åtminstone plus i bedömningen REKTOR 3 -Utvärderingen borde beskriva hela processen för och inför nivån/nivåprovet i fråga. Nivåer bör kunna göras på många sätt, tex som en längre process med flera delar eller om man så önskar ett traditionellt nivåprov där eleven visar att hen har fullgjort nivån. Utvärderingen görs gärna med stöd av elevens portfolio/kunskapsportfölj. Istället för att i första hand tänka nivåprov kunde man se helheten – Eleven visar på olika sätt att hen spelar på (tex) MI-nivå Hela lärostigen kan i vissa fall vara ganska ”vinglig” -Nej. Se kommentarerna ovan   Borde den avslutande utvärderingen av huvudämnet beskriva hela lärostigen eller bara det sista nivåprovets prestation? Borde man kanske av denna orsak ge två olika vitsord?

DEN NUVARANDE LÄROPLANEN REKTORERNA HAR UTVECKLAT UTVÄRDERINGSPRAXISEN Vilka tilläggsvärden har du fått via den nuvarande läroplanens utvärderingspraxis i ditt eget undervisningsämne? Har du kunnat motivera dina elever till självvärdering, och i så fall, med vilka metoder? Hur kommer elevens självvärderingsförmåga fram i hens utveckling? REKTOR 1 -Att utvärderingen är öppen, eleven deltar och gärna också aktivt. Då måste också lärare träna upp eleven i självutvärdering. -Eleven skall lära sig att sätta upp realistiska mål för sig själv och kunna utvärdera dem REKTOR 2 -Värderingstillämpningen ur nuvarande LP är på många sätt ryggraden och styr åtminstone undermedvetet på det sättet vår undervisning. -Elevernas självvärdering utvecklas genom att upprepa enkla frågor: vad gick bra? – vad borde förbättras? – vad skall du träna i detta stycke till nästa vecka? Eleverna lär sig självvärdering om man orkar upprepa sig REKTOR 3 -Självutvärdering och diskussion med läraren är viktigt och tvingar eleven att aktivt tänka och inte bara följa med och göra det som sägs. Om självutvärdering används på rätt sätt är det ett mycket bra och ett av de viktigaste undervisningsverktygen -Ja, i första hand genom diskussioner -Alla är vi olika, vissa mer pratglada än andra. Målen med självutvärderingen bör vara individuella och utvecklande för eleven

VERKSAMHETEN REKTORERNA Att uppträda? Sammusicering? Musikens grunder? REKTOR 1 -Sammusicering är den viktigaste delen, enligt min mening. -MUPE? Vad kan man integrera i den solistiska undervisningen? REKTOR 2 -Musikens grunder borde integreras i instrumentundervisningen ocg gruppundervisningen (mini-orkestrar). Man borde bygga en helhets-stig -Att uppträda borde vara en naturlig del av instrumentundervisningen REKTOR 3 -Att uppträda enskilt och i grupp ska vara en naturlig del av studierna och bör dokumenteras i portfolio/kunskapsportfölj. Även här gäller individualisering – Ingen ska tvingas uppträda ensam mot sin vilja. Målet bör vara att alla vågar uppträda själva men vägen dit kan se ut på olika sätt -Sammusicering och gruppundervisning ska betonas och vara en naturlig del av undervisningen -Nuvarande LP ger stora möjligheter att ordna mugr på olika sätt och det vore bra att alltmer utnyttja de möjligheter LP ger. Kunde man tex (i praktiken) alltmer integrera de lägsta nivåerna i instrumentundervisningen? Kanske med stöd av ett antal undervisningsggr av mugr-läraren? Hittas alternativ till att eleverna går på lektion en gång per vecka?

NUVARANDE LÄROPLAN REKTORERNA /NYA LÄROPLANEN Vad borde tas bort? Vad borde hållas kvar? Vad borde läggas till? REKTOR 1 -Kanske inte direkt ta bort, men skala av och göra det som är obligatoriskt i en lättare form -Man kunde införa en del som fritt valda kurser – också eventuellt från någon annan konstform, eller inom samma konstform. Möjlighet att profilera sig för sitt slutbetyg. Ge eleverna möjlighet att hitta sin grej, sin stil. Det tror jag skulle motivera eleverna men samtidigt kräva mera av läraren, eftersom lärostigarna blir många, den gamla repertoarlistan får luckras upp REKTOR 2 -Musikens grunder borde tänkas om -Nivåprov som system skall bevaras. Stöder målorienterad verksamhet -Sammusicering skall hållas kvar och betonas -Musikens grunder borde integreras mera i samspel REKTOR 3 -Nuvarande läroplan är en bra grund som kan utvecklas -Samspel kunde gärna betonas mera och LP kunde gärna uppmuntra till portfolio- tänk. Nivåprov kunde tänkas som större processer som där man påvisar kunnande på en viss nivå. Istället för att avlägga nivåprov avlägger man mao nivå 1, 2,3 och MI nivå. Genomförandet av detta bör förstås individualiseras