Om ensamkommande barn
Presentationen idag Aktuellt Antal Inskrivna/Beslutsutfall 2016 Åldersbedömningar Anvisningssystemet Ersättningar Återvändande
Inskrivna ensamkommande barn 19 603 inskrivna barn 18 224 med öppet ärende 575 med UT 171 med öppet ökl 379 med öppet återvändande Skåne 2 037 1836 med öppet ärende 123 med UT 26 med öppet ökl. 20 med öppet återv. Siffror från de 22/2
Asylsökande ensamkommande barn Uppdaterat januari 2016
BUV-profil 2016, sammanlagt 2 198 ansökningar
Prognos antal inskrivna BUV i mottagningen år 2014 till år 2020
Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Uppehållstillstånd i tre år om den sökande beviljas flyktingstatusförklaring. Uppehållstillstånd i 13 månader om den sökande beviljas alternativt skyddsstatusförklaring. Barn utan vårdnadshavare samt barnfamiljer är undantagna om dem sökt asyl före den 24 november 2015. Lagen om begränsad möjlighet till uppehållstillstånd Den nya lagen är en tidsbegränsad och gäller i tre år framåt, dvs till 2019. Vad innebär lagen? Den som ansöker om asyl och får sin ansökan beviljad, får först ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller i 13 månader eller tre år. Hur lång tid som den sökande får uppehållstillstånd för beror på om han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Om personen fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet slutar gälla kan han eller hon få förlängt uppehållstillstånd. Om personen kan försörja sig själv kan han eller hon då få permanent uppehållstillstånd. Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år kan få permanent uppehållstillstånd om de ansökte om asyl före 24 november 2015.
Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande Trädde i kraft 1 juni 2016 Ändringen innebär att rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphör när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas, om det inte är uppenbart oskäligt. Ändringen innebär att rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphör när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas, om det inte är uppenbart oskäligt. Omfattar även dem tidigare ensamkommande barn som är fortsatt placerade av socialtjänsten. Uppenbart oskäligt. Kan handla om vissa situationer där utlänningen inte kan utvisas eller avvisas. Till exempel kan det anses vara oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra när verkställighet inte kan ske trots att utlänningen har visat att han/hon fullt ut har medverkat. Även om verkställigheten inte kan ske på grund av allvarlig sjukdom av tillfällig karaktär. Migrationsverket eller Polismyndigheten beroende på vem som är handläggande myndighet kan fortfarande stå för resan och hjälpa till med själva återvändandet/verkställigheten.
Åldersbedömningar Från första kvartalet 2017 tar Rättsmedicinalverket över ansvaret för åldersbedömningar Frivillig – om inte id är styrkt på något annat sätt, t ex genom pass, id-kort tas beslut på befintligt underlag. Görs bara när det finns oklarheter om den sökandes ålder Knä- och tandröntgen Varje röntgen granskas av två oberoende (tand)läkare Den samlade bedömningen görs av en rättsläkare vid RMV
Åldersbedömningar Ny standard från 22/2 Revideras om lagändring gällande åldersbedömning tidigare går igenom MIV beställare RMV genomför Ärende kan avgöras först när MIV mottagit utlåtande Frivillig kräver samtycke Skrivas under av den sökande och dennes ställföreträdare Både i samband med utredning och efter Ej uppenbara fall Om samtycke ej ges bedömning utifrån den bevisning som finns. Migrationsverket ska beställa och medverka till att det genomförs medicinska åldersbedömningar genom RMV:s försorg i asylärenden där sökanden inte förmår göra sin uppgivna underårighet sannolik utifrån den bevisning som lämnats in. Migrationsverkets vikarierande generaldirektör har beslutat att (I-2/2017) Migrationsverket inte ska avgöra asylärenden där det finns behov av en medicinsk åldersbedömning till dess att processen för medicinska åldersbedömningar är satt i produktion. - I ärenden där den sökande inte förmår göra sin uppgivna underårighet sannolik ska utredaren efter föredragning för beslutsfattare, teamledare eller enhetschef, i samband med avslutad asylutredning, meddela vår bedömning avseende den uppgivna underårigheten och fråga den sökande om hen vill genomgå medicinsk åldersbedömning genom RMV:s försorg för att ge stöd till uppgifterna om sin underårighet. Ett eventuellt samtycke att genomgå medicinsk åldersbedömning genom RMV:s försorg ska vara skriftligt och skrivas under av den sökande och dennes ställföreträdare. I ärenden där sökanden inte lämnar sitt samtycke till att genomgå en medicinsk ålderbedömning ska bedömningen av identiteten och uppgiven underårighet ske utifrån den bevisning som finns i ärendet. Det ska dokumenteras att den sökande har fått information om erbjudandet att genomgå medicinsk åldersbedömning för att ge stöd åt uppgifter om sin uppgivna underårighet samt att något sådant samtycke inte har lämnats. Vad gäller skälen till att samtycke inte har lämnats ska detta framgå kortfattat.
Proposition om åldersbedömning tidigare i asylprocessen Propositionen innehåller bland annat tre förslag: När det är svårt att bedöma om ett ensamkommande barn är över eller under 18 ska Migrationsverket som tidigt som möjligt ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om barnets ålder. Innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut som innebär att den sökande bedöms vara vuxen ska hen erbjudas att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Det tillfälliga beslutet om ålder ska kunna överklagas till domstol. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2017. I en lagrådsremiss som regeringen i dag har överlämnat till Lagrådet lämnas förslag till ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket ska bedöma en persons ålder tidigare i asylprocessen än vad som görs i dag. – Förslaget att en åldersbedömning ska göras tidigare i asylprocessen är viktigt utifrån såväl ett barnrättsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. I lagrådsremissen föreslås bland annat att: Migrationsverket så snart som möjligt efter asylansökan ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande barns ålder om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år men det samtidigt inte är uppenbart att han eller hon är vuxen. Den sökande ska erbjudas att genomgå en medicinsk åldersbedömning innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut som innebär att han eller hon bedöms vara vuxen. Det tillfälliga beslutet om ålder ska kunna överklagas till domstol. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2017.
Barn som fyller eller skrivs upp till 18 år Migrationsverket erbjuder alla asylsökande över 18 år plats i anläggningsboende Kommunen har rätt till statlig ersättning fram till 21 års ålder om beslut om fortsatt vård fattas. Kräver att ungdomen var under 18 vid asylansökningstillfället även i den nya åldern. Regeringens förslag är att från 1 juli 2017 ska ersättning endast betalas ut om vård fattas enligt LVU eller motsvarande enligt SoL
Ny anvisningsmodell Svar på vanliga frågor om den nya anvisningsmodellen - Migrationsverket
Anvisningar Kommunandelar – beredes v. 5. Önskemål om att befolkningsstorlek ska väga tyngre samt årscykel vid framtagandet. Efter 1 juli 2017 (när ÖK försvinner) viss möjlighet att ta hänsyn till kön och språk vid anvisning. Ny förordningstext från 1 mars. Även 5 kap 11§(verkställighetshinder) omfattas av ersättningsförordningen Folkmängd, fördelningar med omvänd relation, extremvärden Anvisningsmodellen innebär att varje kommun tilldelas en andelssiffra i promille andelen bygger på variablerna folkmängd (per 160930) tidigare mottagande av nyanlända (perioden 151001-160930) tidigare mottagande och anvisande av ensamkommande barn (perioden 151001-160930) antal dygn i mottagningssystemet (perioden 151001-160930) anvisning sker till den kommun som för tillfället har lägst måluppfyllelse av sin andel såvida inte annan kommun anmält ledig plats eller om det föreligger stark anknytning till annan kommun, alla anvisningar bidrar till måluppfyllelsen av andelen, ingen kommun kommer att ha en lägre andel än 1 promille, andelarna räknas om årligen och de justerade andelarna börjar gälla 1 mars varje år måluppfyllelsen av andelen löper däremot tillsvidare och inkluderar samtliga anvisningar sedan 1 januari 2016. För de tre viktningsvariablerna tidigare mottagande av nyanlända, tidigare mottagande och anvisade av ensamkommande barn samt antal dygn i mottagningssystemet används olika ingångsvärden på kommunnivå. För att dessa ingångsvärden ska kunna fungera som jämförbara mått mellan kommunerna så räknas de om till per 1 000 invånare för respektive kommun, innan de sedan används för att beräkna tilldelade promilleandelar per kommun. Förändringen ligger i att de beräknade andelarna viktas mot folkmängd. Tidigare fick två kommuner som hade samma åtagande i kommunmottagna per 1 000 invånare samma promilleandel tilldelad, de skulle anvisas lika många oavsett kommunernas storlek. Den nya beräkningen beaktar nu att de kommuner som har haft ett likvärdigt kommunmottagande per invånare också får likvärdigt antal anvisningar per invånare. Fördelningar med omvänd relation Ingångsvärdena i viktningsvariablerna har, förutom för variabeln folkmängd, en omvänd relation till tilldelningen av promilleandelar. De kommuner som har haft flest boendedygn ska ges lättnader genom en lägre tilldelad promilleandel. I det tidigare sättet att beräkna fram en omvänd fördelning av t.ex. boendedygn per invånare, förlorades proportionaliteten mellan kommunerna. För att behålla proportionaliteten inverteras nu värdet genom att ta kommunens ingångsvärde genom ett. På så sätt tilldelas ingen kommun noll promilleandelar i någon av viktningsvariablerna. Extremvärden När ingångsvärdena i de olika viktningsvariablerna (exkl. folkmängdsvariabeln) har ett värde nära noll kan de ses som extremvärden. Detta kan då innebära en mycket skev fördelning, där en eller få kommuner tilldelas merparten av promilleandelarna. För att motverka denna effekt sätts eventuella extremvärden om enligt kriteriet: en kommuns ingångsvärde kan inte understiga den gräns som utgörs av 10 procent av snittet av de befolkningsvägda ingångsvärdena. Om värdet ligger under den beräknade gränsen så sätts värdet lika med gränsvärdet.
Ersättningar Ensamkommande asylsökande barn För asylsökande ensamkommande barn kan kommunen dessutom få En årlig ersättning på 500 000 kronor i de fall kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn. Om överenskommelsen inte gäller ett helt kalenderår, minskas beloppet med motsvarande en tolftedel för varje månad som den inte gäller. 1 600 kronor per plats och dygn och därefter ytterligare 300 kronor per dygn för varje plats som ett ensamkommande barn finns på när kommunen har en överenskommelse om platser. Ersättning för faktiska vårdkostnader i de fall barnet är placerat i familjehem eller enligt LVU och inte belägger en plats enligt ovan punkt. Om barnet är placerat i hem för vård och boende (HVB), får kommunen istället ersättning med 1 900 kronor per dygn. Det här är en förändring som gäller för kostnader från årsskiftet 2013/2014 för barn i HVB efter att kommunen anvisats. Om barnet från 2016 är placerat i stödboende, får kommunen en schablon med 1 000 kronor per dygn. Barn i stödboende får inte belägga plats enligt överenskommelse. Ersättning för god man, för utredningskostnader och för resa till den kommun som anvisats. Om kommunerna inte får någon ersättning alls för barn med korta TUT kanske kan förklara att man är så snabb på att skriva ut asylsökande ekb som fyller 18 ut sina system även i fall de skulle kunna behållit dem. Får en sådan ungdom ett kort TUT har kommunen plötsligt ansvar men får ingen ersättning- Stämmer ingen ersättning.
Ensamkommande barn med uppehållstillstånd I gruppen nyanlända ingår även de ensamkommande barn som får uppehållstillstånd. Men det finns också specifika ersättningar för dessa barn. De kommuner som har överenskommelse om platser får för dessa barn 1 600 kronor per plats och ytterligare 300 kronor per belagd plats. För barn som från och med 2016 är placerade i stödboende får kommunen 1 000 kronor per dygn. Barn placerade i stödboende får inte belägga plats enligt överenskommelse. För barn som inte belägger en plats enligt överenskommelse eller är placerade i stödboende, kan kommunen istället få ersättning för de faktiska vårdkostnaderna. För varje ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd får kommunen även ett engångsbelopp på 30 000 kronor. Beloppet är tänkt att täcka kommunens kostnader för god man och för särskilda kostnader inom socialtjänsten.
Återvändande
Hur går ett asylärende till? 1. En person ansöker om asyl hos Migrationsverket som prövar ansökan. 2. Migrationsverket fattar beslut 3. Den asylsökande har rätt att överklaga beslutet inom 3 veckor. Han eller hon skickar sitt överklagande till Migrationsverket som prövar beslutet igen. Om beslutet står fast lämnar Migrationsverket överklagandet till en migrationsdomstol, som då prövar ärendet. 3. Dom hos en migrationsdomstol 4. Den asylsökande kan ansöka om prövningstillstånd inom tre veckor. Om den asylsökande får prövningstillstånd prövar Migrationsdomstolen ärende. Den som inte får prövningstillstånd måste återvända hem. Även Migrationsverket kan ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen. 5. Dom hos Migrationsöverdomstolen. Beslutet har laga kraft och går inte att överklaga. Självmant återvändande Att återvända självmant innebär att personen på eget initiativ väljer att återvända eller åtminstone accepterar beslutet att han eller hon inte får stanna i Sverige. Den som har fått ett avvisnings-eller utvisningsbeslut som trätt i kraft enligt lagen (lagakraftvunnet beslut) är skyldig att lämna Sverige. Det förväntas av personen att han eller hon respekterar beslutet och i första hand försöker ordna hemresan själv och se till att giltiga ID- och resehandlingar finns. Mottagningsenheten på Migrationsverket hjälper till att förbereda och ordna resan om det behövs. Den som väljer att återvända självmant har, i vissa fall, möjlighet att ansöka om olika typer av stöd. Återresedirektivet Sedan den 1 maj 2012 gäller nya gemensamma regler inom EU. Den som fått nej på sin ansökan kan få ett återreseförbud till Sverige och övriga Schengenländer på upp till fem år. Tidsfristen innebär att personen har en viss tid på sig att lämna landet, 2 veckor vid avvisningsbeslut och 4 veckor vid utvisningsbeslut. Tidsfristen börjar att räknas från den dag beslutet börjat gälla (normalt från delgivningen). I undantagsfall kan tidsfristen förlängas, ex.vis. om personen behöver mer tid för att skaffa ett pass eller om barnen i familjen behöver få avsluta sin skolgång på ett bra sätt. Den som inte lämnat landet innan tidsfristen får automatiskt återreseförbud i ett år. Om personen inte återvänder självmant överlämnar vi ärendet till polisen. Utresan blir då en uppgift för polisen (återvändande med tvång).
Återvändandeprocessen Presentation av mig. Återvändandearbetet är en uppgift som sker på mottagningen i speciella team. Men att vi även har en återvändandeenhet i Skåne med ett utreseboende. Region syd ett speciellt nav i detta på grund av vår närhet till Danmark. Arbetar på en nationell nivå med resor utifrån landet. Väldigt operativ verksamhet. Allt från resor, hantera sjukdomsproblematik, Och att inte ha för mycket övervikt i bagage till överklagande och verkställighetshinder. I kort ser själva processen av ett ärende ut enligt följande. Först underrättelsesamtal – sker med HL Nöjdförklaring annars US1 och US2. Laga kraft. Efter det sker återvändandesamtal Tidsfrist börjar ticka. Generellt görs efter detta en bedömning om ärendet ska fortsätta hanteras av Migrationsverket eller om polisen ska ta över ärendet.
Vad händer när barnet inte får stanna? Möten med Migrationsverket Underrättelse om beslut Återvändandesamtal Återvändandedirektivet Överklagande/Nöjdförklaring Utresa/ordnat mottagande i hemlandet
Självmant återvändande Migrationsverket kan ge stöd och hjälp till barn som ska återvända Möten med Migrationsverket Kontakta anhöriga/myndigheter Resehandlingar Verkets personal följer med barnet på resan (särskild bedömning kan ske i samband med överföring enligt Dublinförordningen) Möten -vem eller vilka som ska ta emot barnet -att det i första hand är föräldrarna som ska ta emot barnet, men att även andra släktingar kan göra det, till exempel mor- och farföräldrar eller vuxna syskon. Om det inte finns några släktingar kan barnet tas emot på något annat väl lämpligt sätt. -att Migrationsverket hjälper till om barnet reser tillbaka frivilligt. -att barnet och du som god man har ett ansvar att lämna namn och telefonnummer till barnets föräldrar eller släktingar, så att Migrationsverket kan kontakta dem
Återvändande – polisen Migrationsverket arbetar bara med självmant återvändande. Överlämnande till polis sker om: Barnet uteblir vid möten om återvändande om barnet inte medverkar till hemresan och det finns ett ordnat mottagande Om barnet är oanträffbart När Migrationsverkets möjligheter är uttömda eller när polisiär kompetens behövs Om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställigheten ska kunna genomföras Skulle barnet försvinna i samband med beslut om, eller planering av, återvändandet anmäls försvinnandet till polisen och återvändandeärendet överlämnas till polismyndigheten.
Dublinärende Dublinförordningen reglerar vilket land som ska ansvara för asylärendet Asylansökan prövas endast i ett av EU-länderna Reglerar möjligheten för familjeåterföreningar i Europa Dessa länder omfattas av ... ... Dublinförordningen EU-länderna Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Island, Norge och Schweiz omfattas av Dublinförordningen genom ett särskilt avtal. Om ett ensamkommande barn tidigare har ansökt om asyl i ett annat land, som omfattas av den s.k. Dublinförordningen, skickas en begäran om "återtagande" dit. Det är det land där barnets asylansökan finns, som ska pröva barnets rätt till asyl. Om barnet har familjemedlemmar i en annan medlemsstat kan istället en begäran om "övertagande" göras för att barnet ska kunna sammanföras med familjen i det andra landet.
Regional Expert Bosättning, EKB och Statlig ersättning Migrationsverket 0771 235 235 www.migrationsverket.se Regional Expert Bosättning, EKB och Statlig ersättning Martin Engelberg Cöster 010-4858303 Kontaktuppgifter
Frågor?