Människor, migration, möjligheter – det är de tre gemensamma M:en som på ett kortfattat sätt sammanfattar vad Migrationsverket arbetar med. För de här människorna har migrationen inneburit möjligheter. De har det gemensamt att alla kommit till Sverige från andra länder. Alla har olika bakgrund och olika skäl till att de kommit hit, men alla har haft sina ärenden hos Migrationsverket. De har ställt upp och berättat sin historia för att vi ska kunna berätta för er om Migrationsverkets uppdrag.

Ett material från Migrationsverket 2017 Migrationsverkets logotype kan symbolisera migrationsrörelse mellan länder, till Sverige och/eller från Sverige. Migrationsverket är en del både i det stora och i det lilla. Migrationsverket är en myndighet i Sverige, vars verksamhet beror mycket på vad som händer i världen. Det har stor betydelse för människorna som kommer hit.   Man skulle kunna lägga till ytterligare ett ”M”: Migrationsverket arbetar med mänskliga rättigheter. FN slog 1948 fast vilka mänskliga rättigheter alla människor ska ha -oavsett land, kultur eller sammanhang. De är grundläggande i den svenska migrationspolitiken. Att värna om möjligheten för flyende människor att söka en fristad i Sverige är en viktig del i arbetet med de mänskliga rättigheterna. Det är en mänsklig rättighet att söka och få skydd men också att få leva tillsammans och bilda familj med vem man vill. Ett material från Migrationsverket 2017

Här kan den som gör presentationen lägga in sitt namn Jag heter xxx xxxxx och ….   Migrationsverket är en del både i det stora och i det lilla. Migrationsverket är en myndighet i Sverige, vars verksamhet beror mycket på vad som händer i världen. Det myndigheten gör har också har stor betydelse för människorna som kommer hit. Man skulle kunna lägga till ytterligare ett ”M”: Migrationsverket arbetar med mänskliga rättigheter. FN slog 1948 fast vilka mänskliga rättigheter alla människor ska ha - oavsett land, kultur eller sammanhang. De är grundläggande i den svenska migrationspolitiken. Att värna om möjligheten för flyende människor att söka en fristad i Sverige är en viktig del i arbetet med de mänskliga rättigheterna. Det är en mänsklig rättighet att söka och få skydd men också att få leva tillsammans och bilda familj med vem man vill.

VARFÖR… VEM… VAD… bestämmer? vill människor komma hit? gör Migrationsverket? I alla tider har människor flyttat mellan länder. I mitten av 1800-talet och början av 1900-talet flyttade många svenskar till Amerika för att de sökte sig en bättre framtid. Då flyttade cirka 1,3 miljoner från Sverige, vilket var ungefär en fjärdedel av hela landets befolkning på den tiden. I dag kommer människor till Sverige för att bosätta sig eller vara här på ett kort besök. Det är människor som kommit hit av kärlek för att bo med någon För människor som söker sig hit ska det vara en trygghet att det finns en myndighet som fattar sina beslut utifrån de lagar och andra regler som politikerna har fattat beslut om. Alla människor som söker tillstånd av något slag för att komma till Sverige ska känna att de blir bra bemötta och att vi lyssnar på deras berättelse. Vi bygger också våra beslut på kunskap om hur situationen är i den sökandes hemland och andra omständigheter som är viktiga.   EU innebär också att länderna måste samarbeta mer. Det handlar både om att ha gemensamma regler och att delta i utvecklingen av migrationsfrågorna, tillsammans med andra länder. Det praktiska samarbetet inom EU är en naturlig del av vår vardag. Om man inte är nöjd med Migrationsverkets beslut kan man överklaga det till någon av migrationsdomstolarna och, i vissa fall, till Migrationsöverdomstolen. Polisen har ansvar för att en del av dem som inte får stanna lämnar landet. Migrationsverket samarbetar också med andra myndigheter och organisationer i Sverige när det gäller de asylsökande och de asylsökande som får tillstånd att stanna, till exempel med länsstyrelser, kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och frivilligorganisationer. Arbetsförmedlingen erbjuder varje flykting en etableringsplan och får en personlig lots som ska underlätta etableringen i det svenska samhället.

”Jag lät hjärtat tala och flyttade till Tomas i Sverige.” Mari ”Jag blev så glad när jag förstod att vi kunde få komma ifrån kriget och flytta till min man som fått sitt uppehållstillstånd i Sverige.” Dalaaya ”Jag lät hjärtat tala och flyttade till Tomas i Sverige.” Mari Dalaaya från Somalia och Mari från Japan har en sak gemensamt. De kommer från länder utanför EU och de har kommit till Sverige för att bosätta sig här tillsammans med en anhörig. Som anhörig räknas maka, make, sambo, registrerad partner, någon som man planerar att gifta sig eller flytta ihop med och egna barn under 18 år.   Dalaayas man kom hit från Somalia och sökte asyl här. Då var hans familj kvar i hemlandet. När han fått tillstånd kunde hans fru och deras fem barn söka tillstånd för att komma hit. Mari träffade sin fästman när han studerade i Japan och de beslutade sig för att bosätta sig här. Den som vill flytta till någon i Sverige måste göra en ansökan på en svensk ambassad, i hemlandet eller någon annanstans. Tillståndet måste vara klart innan man får resa hit. Ansökan kan göras elektroniskt – men den som söker måste besöka ambassaden för att lämna biometriska uppgifter, dvs fotograferas och lämna fingeravtryck. Det är olika regler beroende på om den man flyttar till är EU-medborgare eller inte eller om den personen som redan finns här studerar eller arbetar.

Anknytning De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2016 Under 2016 fick 39 032 personer uppehållstillstånd för att flytta till en nära anhörig bosatt i Sverige. (Siffran är inklusive 7 283 barn födda i Sverige till förälder med PUT.) Anhöriga till flyktingar, 15 148 personer, ingår i de 39 032 personerna ovan. Övriga anhöriga, 16 472 personer, är både nyetablerade och etablerade anhöriga till personer som redan bor i Sverige. Adoptioner 129 personer. Anhöriga till arbetstagare, egna företagare och gästforskare ingår inte i siffran ovan, (se bild 11) Anhöriga till studerande ingår inte i siffran ovan (se bild 12). En person som vill flytta till en nära anhörig i Sverige (utom EU/EES-medborgare) måste normalt ansöka om och få sitt tillstånd innan inresa till Sverige. Syrien Somalia Statslös Eritrea Irak Totalt 39 032 personer (inklusive 7 283 barn födda i Sverige till förälder med PUT)

Mithun från Indien måste ha arbetstillstånd för att arbeta här i Sverige, eftersom han kommer från ett lander utanför EU. Mithuns företag i Indien har utvecklat ett IT-system som han nu utvecklar på en svensk bank. Mithun måste ha klart med sina arbetstillstånd innan han kommer hit.   Sverige, liksom övriga EU-länder, vill underlätta för den som vill komma hit och arbeta. Därför behövs inte heller arbetstillstånd för vissa grupper, exempelvis EU-medborgare, gäststudenter och gästforskare. Ofta har även asylsökande rätt att arbeta. Nikola kommer från Kroatien och är professionell fotbollsspelare i IFK Norrköping, han kom till Sverige innan Kroatien blev ett EU-land. Om han skulle ha kommit idag hade han inte behövt söka tillstånd innan inresan Den som vill komma hit och arbeta kan göra en ansökan elektroniskt via Migrationsverkets webbplats. ”Jag bidrar med min IT-kunskap och svenskarna har lärt mig att bli mer miljömedveten.” Mithun ”Det är svårt att försörja sig på att spela fotboll i det land jag kommer från.” Nikola

Arbetstagare och egna företagare De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2016 Under 2016 beviljades 16 081 personer uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige som arbetstagare eller egna företagare. Dessutom gavs tillstånd till 8 628 personer som anhöriga till dessa. Totalt gavs tillstånd till 24 709 arbetstagare egna företagare och deras anhöriga. Arbetstagare: 12 985 personer Egna företagare: 174 personer Gästforskare: 907 personer Internationellt utbyte/praktikanter/idrottsutövare: 2 015 personer. Indien 6 818 personer Thailand 3 616 personer Kina 1 689 personer Irak 982 personer USA 924 personer De vanligaste yrkena är: dataspecialister, medhjälpare inom jordbruk (inklusive bärplockare), samt inom restaurangnäringen eller idrottsmän. Den ”typiska” arbetstagaren är en dataspecialist från Indien eller en thailändare som plockar bär i tre månader. De vanligaste idrotterna är: fotboll, ishockey, basketboll, bandy, volleyboll. För att få tillstånd måste också Riksidrottsförbundet säga okej. Ansökan kan göras elektroniskt med arbetstillståndet måste vara klart före inresan till Sverige. Totalt 24 709 personer I siffran ingår 8 628 anhöriga till arbetstagare Indien Thailand Kina Irak USA

Även för Marium från Pakistan har resan till Sverige börjat på en svensk ambassad hemlandet. Där sökte hon tillstånd för att få komma till Sverige. Tillståndet måste vara klart innan hon reste hit. Farmor Refika kommer regelbundet till Sverige för att besöka sin son och hans familj. Refika från forna Jugoslavien är viseringsfri, dvs hon behöver inget särskilt tillstånd för resa in i Sverige som turist. Tre av hennes fyra söner flyttade till andra länder efter kriget i Jugoslavien. Det är viktigt för henne att få komma hit eftersom det som en gång var hemma inte finns längre. Refika kan stanna i Sverige i tre månader utan att behöva söka något tillstånd.   Marium läser på Blekinge Tekniska högskola, som har en masterutbildning i ”software engineering” som är bland de fem bästa i världen, enligt Marium. Marium är medborgare i ett land utanför EU och behöver därför tillstånd för att komma hit. Den som kommer från ett land utanför EU behöver oftast ett särskilt tillstånd för att resa in i Sverige - visum Migrationsverket beslutar om de flesta tillstånd men när det gäller besöksvisum så beslutar ambassader och konsulat utomlands oftast själva. Visumet ger tillstånd att resa in i Sverige och även vistas i övriga så kallade Schengenländer. Det är många människor som aldrig har kontakt med Migrationsverket utan får sitt visum vid den svenska ambassaden i hemlandet. Den som vill studera i Sverige längre tid än tre månader behöver ett uppehållstillstånd. Först måste man ha studieplats och visa att man kan försörja sig under studietiden. Även för Refika, från forna Jugoslavien och Marium från Pakistan har resan till Sverige börjat på en svensk ambassad hemlandet. Där sökte de tillstånd för att få komma till Sverige. De måste ha tillståndet klart innan de reste hit. Farmor Refika kommer regelbundet till Sverige för att besöka sin son och hans familj. Tre av hennes fyra söner flyttade till andra länder efter kriget i Jugoslavien. Det är viktigt för henne att få komma hit eftersom det som en gång var hemma inte finns längre. Refika kan stanna i Sverige i tre månader utan att behöva söka något tillstånd. Marium läser på Blekinge Tekniska högskola, som har en masterutbildning i ”software engineering” som är bland de fem bästa i världen, enligt Marium.   Om studierna fortsätter och man vill förlänga sitt tillstånd kan man göra en elektronisk ansökan via Migrationsverkets webbplats.    ”En av världens bästa dator-utbildningar förde mig till Sverige”. Marium ”När jag besöker min son och hans familj känner jag mig som hemma”. Refika

Gäststudier De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2016 Under 2016 beviljades 8 096 personer uppehållstillstånd på grund av studier. 1 424 beviljades tillstånd som nära anhörig till en student. Dessutom gavs 928 doktorander tillstånd samt 445 studenter som arbetssökande. Totalt 10 896 personer. Kina 2 274 personer Indien 1 211 personer Pakistan 843 personer USA 681 personer Iran 562 personer Anledningen till att färre studenter söker sig hit är med all sannolikhet att universiteten införde en avgift från höstterminen 2011. Nu måste utomeuropeiska studenter, utanför EU/EES, betala cirka 125 000 kr/år till universitetet. De måste också visa att de har medel för sin egen försörjning under hela studietiden. Försörjningskravet är för närvarande minst 8 010 kronor/månad. Den som vill studera i Sverige måste ha ett uppehållstillstånd. Olika regler och avgifter gäller för studier vid olika typer av skolor och universitet. Ansökan görs normalt som webbansökan. Kina Indien Pakistan USA Iran Totalt 10 896 personer Varav 1 425 anhöriga till gäststudenter

Turistbesök De fem vanligaste nationaliteterna - beviljade viseringar 2016 Under 2016 beviljades 202 263 personer visum för att resa in i Sverige. Dessutom lär tiotusentals personer ha rest in på Schengenviseringar som andra länder i Europa har beviljat. Det är andra året när de kinesiska besökarna var fler än de ryska. Kina 74 782 personer (föregående år var siffran 51 333) Ryssland 20 884 personer (föregående år var siffran 24 428) Indien 19 360 personer (föregående år var siffran 17 144) Thailand 12 965 personer (föregående år var siffran under 10 000) Iran 12 189 personer (föregående år var siffran 10 751) Visumet gäller i alla Schengenländerna. Bara i undantagsfall skickas ansökningarna till Migrationsverket för beslut. De svenska ambassaderna beslutar i de allra flesta visumärenden. Kina Ryssland Indien Thailand Iran Totalt 202 263 personer

”Det känns härligt att vara svensk och få springa i den blågula landslagsdressen” Isabellah Isabellah kommer från Kenya och träffade sin man Lars i samband med en idrottstävling. Hon flyttade hit och efter några år i Sverige kunde hon söka svenskt medborgarskap. Hon tillhör nu svenska eliten som långdistanslöpare. Hon har svenska rekordet i maraton och har tävlat för Sverige i Finnkampen.   För att få bli svensk medborgare måste man uppfylla en rad villkor. Man måste kunna styrka sin identitet, ha permanent uppehållstillstånd, ha bott i Sverige en viss tid och levt ett skötsamt liv. På vår webbplats finns en medborgarskapsguide där man kan testa om man uppfyller villkoren. Man kan även göra en medborgarskapsansökan elektroniskt via webbplatsen. Sverige godtar dubbelt medborgarskap, om det andra landet tillåter det.

Svenskt medborgarskap De fem vanligaste nationaliteterna 2016 47 308 personer beviljades svenskt medborgarskap under 2016, cirka 11 000 fler än 2015. Somalia 7 988 personer Syrien 4 098 personer Statslösa 3 624 personer Irak 3 982 personer Thailand 2 180 personer Den som är bosatt i Sverige kan efter viss tid, vanligen efter fem år, ansöka om att bli svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom en ansökan eller en anmälan samt genom födelse, adoption eller förälders giftermål. På vår webbplats finns en medborgarskapsguide där man kan testa om man uppfyller villkoren. Somalia Syrien Statslös Irak Thailand Totalt 47 308 personer

”När jag tänker på allt jag och min familj varit med om så blir alla problem i Sverige små”. Zanyar Zanyar är kurd och har bott i Sverige i många år nu. Han kom ensam till Sverige som flykting redan 1987. Han hade då kvar sin familj i hemlandet, men hans föräldrar kunde komma hit efter ungefär ett år.   De flesta som kommer ensamma idag är barn eller ungdomar från Afghanistan och Somalia. De flesta är pojkar mellan 16 och 17 år. När de kommer till Sverige får de först bo en kortare tid i det som kallas en ankomst-kommun. Där får de bo i väntan på att någon kommun kan ta emot dem. Så snart som möjlig börjar Migrationsverket göra utredningen. Vi tycker det är mycket viktigt att de får besked så fort som möjligt om de får stanna. Om de inte får stanna undersöker vi vem som kan ta emot dem i hemlandet. Migrationsverket samverkar med Barnombudsmannen, länsstyrelserna, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner när det gäller mottagandet av ensamkommande barn.

Ensamkommande barn De fem vanligaste nationaliteterna – inkomna ansökningar 2016 Under 2016 sökte 2 199 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige. Det är stor minskning från föregående år då över 35 000 barn och ungdomar sökte asyl i Sverige. Afghanistan 665 barn Somalia 421 barn Syrien 180 barn Marocko 144 barn Etiopien 133 barn Under 2015 ansökte 35 369 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige. Samtidigt ökande deras andel av alla asylsökande från en tiondel till en femtedel. I den första prognosen 2015 uppskattade Migrationsverket att Sverige skulle komma att ta emot 7 800 ensamkommande barn under hela 2015. Afghanistan 23 480 barn Syrien 3 777 barn Somalia 2 058 barn Eritrea 1 939 barn Irak 1 097 barn Under 2014 ansökte 7 049 ensamkommande barn asyl i Sverige, det var nästan dubbelt så många under 2013. Under 2013 ansökte 3 852 ensamkommande barn asyl i Sverige. Under 2012 ansökte 3 578, under 2011 var det 2 657 och 2010 var det 2 393. Barn och ungdomar som kommer utan vårdnadshavare till Sverige och söker asyl bor som regel på något kommunalt grupphem eller i ungdomsboende, om de inte har släktingar som de kan bo hos. Kommunerna har ansvar för att ta emot ensamkommande barn, vilket bland annat betyder att de ska utse en god man som kan agera i föräldrarnas ställe. Ett offentligt biträde utses för att hjälpa barnet/ungdomen med asylansökan. Den vanligaste gruppen är 16-17-åriga pojkar från Afghanistan. Afghanistan Somalia Syrien Marocko Etiopien Totalt 2 199 barn

Det här är ett flyktingläger i Kenya Det här är ett flyktingläger i Kenya. Människor här väntar på ett bättre liv. En del av dem kommer att flytta till något annat land som så kallad kvotflykting. Varje år kommer mellan 1 700 och 1 900 personer till Sverige som kvotflyktingar.   Migrationsverket samarbetar med FN:s flyktingorgan, UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees), för att de mest behövande ska få möjlighet att komma hit som kvotflyktingar. Migrationsverket gör varje år resor till utvalda områden för att intervjua personer som har begärt skydd via UNHCR ska få komma hit på den så kallade flyktingkvoten. Det är regeringen som beslutar hur många som ska få komma hit på kvoten varje år. Kvotflyktingar har sitt tillstånd klart när de kommer hit, till skillnad från asylsökande som söker asyl när de har kommit till Sverige. Det är asylsökande som uppmärksammas oftast när media rapporterar något om Migrationsverket. Rätten att söka skydd – asyl – är en grund i arbetet med mänskliga rättigheter. Reglerna för vilka som har rätt att få asyl finns i Utlänningslagen, där FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen, är inarbetad. Den som är flykting i lagens mening är den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av: - ras - nationalitet - religiös eller politisk uppfattning - kön eller sexuell läggning eller - annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd Antalet asylsökande varierar beroende på vad som händer i omvärlden.

Asyl Totalt antal beviljade ansökningar 2016 – fördelade på beslutsgrund Övrigt 2 % Konventionsflykting 26 % Alternativt skyddsbehövande 69 % 2016 fick 111 979 personer beslut i sitt asylärende. Det är det högsta antal asylbeslut Migrationsverket hittills fattat under ett år. Orsaken till kraftsamlingen är det stora antal asylsökande, 163 000, som kom under 2015. Under 2016 sökte totalt 28 939 personer asyl i Sverige. Under 2016 beviljades 69 682 personer asyl. Den totala bifallsandelen av de ärenden som prövades under 2016 när det gäller asylsökande var cirka 77 procent. Av de som fick bifall bedömdes drygt 17 000 personer vara flyktingar (enligt FN:s konventioner) och drygt 47 000 alternativt skyddsbehövande. År 2016 Kvotflyktingar 1889 personer (ingår inte i cirkeldiagrammet ovan) Konventionsflyktingar 17 913 personer Alternativt skyddsbehövande 48 355 personer Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter 2 112 personer Övrigt, t.ex. verkställighetshinder 1 302 personer Totalt inklusive kvotflyktingar 71 571 personer Den som har tagit sig till Sverige och ansöker om asyl (skydd) är asylsökande till dess att ansökan är avgjord. Under tiden som ansökan prövas erbjuder Migrationsverket dem som inte kan ordna bostad på egen hand ett tillfälligt boende. Landstingen ansvarar för vården av asylsökande. Kvotflyktingar har aldrig varit asylsökande i Sverige, de kommer direkt till en svensk kommun sedan Migrationsverket, tillsammans med UNHCR, tagit ut dem på kvoten och hjälp dem att komma till Sverige. Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter 3 % Totalt 69 682 exkl. kvotflyktingar

Läs mer på www.migrationsverket.se