Positiv ångest Enligt Moxnes är ångest en drivkraft – positiv ångest, men ångest kan också verka handlingsförlamande. Moxnes skiljer på social ångest och.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bakgrunden till Pro-Skills Teori och filosofi. Pro-Skills bakgrundsfilosofi Snabba f ö r ä ndringar i v ä rlden kr ä ver mer specialkompetenser + Global.
Advertisements

 Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan.  Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet.  Stress är i grunden.
Psykodynamiska perspektivet. Vad innebär psykodynamiskt perspektiv? Psykoanalys.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
9/21/2016 Föräldraenkäten 2015 Förskola Skyttebo.
DEN HUMANISTISKA PSYKOLOGIN. BAKGRUND Maslow och Rogers i spetsen ca 1962 Förståelse, inlevelse och tolkning är slagorden! ”den tredje kraften” vill distansera.
 Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) gör det möjligt för alla att utvecklas och lyckas. På sin nivå, utifrån sina förutsättningar.  För att nå.
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
Sege parks förskola Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Vad är du för typ av person? (Skriv vid raderna i dina papper)
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
Coachande ledarskap. Övning coachande ledarskap Ta reda på saker du inte vet om din kollega genom att ställa slutna frågor, ja och nej-frågor Ta reda.
Etik - Att göra det rätta.
Febe Friberg Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Kommunikation Tove Phillips Olika perspektiv att studera ämnet kommunikation: Sociologi  Sociologiska perspektiv Kommunikation är en naturlig del.
Barn och ungdomars utveckling
Integrative Model of Group Development (IMGD)
Lekterapins behandling av barn och unga med stickrädsla
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Förebyggande av skador inom idrott
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion
Fair play Samhällskunskap åk 4.
HR-perspektivet den tidiga Human Relationsrörelsens forskning
Vardagens komplexitet - Samhällets tankeförenkling
Människokännedom.
FRÅN MEDBEROENDE TILL MEDMÄNNISKA
Varför läser ni religionskunskap?
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Att bemöta och bli bemött
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Brottsförebyggande Information
Dataskyddsförordningen – och vårt arbete utifrån den
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Pierre Bourdieu.
Om grupper/team & grupprocesser
Strategier för att förstå det vi läser
Om grupper/team & grupprocesser
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Barnskyddsdokumentation
Certifiering av kompetenskrav för kritiska arbetsmoment inom sektorn
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Kurs mindfulness Studenthälsan
RELATIONELL PEDAGOGIK ”utbildningens brännpunkt”
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Branschrådet för spårväg och tunnelbana den 17 maj 2018
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
- Att vara personlig och beröra
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Övergripande struktur för
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Kurs mindfulness Studenthälsan
Ny som ledare Block A Förväntningar på en ledare
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Kreativa verktyg och metoder
Ledning och förståelse
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Positiv ångest Enligt Moxnes är ångest en drivkraft – positiv ångest, men ångest kan också verka handlingsförlamande. Moxnes skiljer på social ångest och fobier. Social ångest Fobier En reaktion på kritiskt uppmärk- En reaktion på att bli ignorerad samhet från andra. - att vara ensam på okända - ett inre tillstånd av osäkerhet eller utmanande ställen - känslan att vara värdelös Ex. klaustrofobi - att förlora sitt anseende agorafobi - bristande självtillit

Ångest en interaktionseffekt Moxnes menar att all organiserad verksamhet är ett sätt att hantera ångest och ångest är kärnan i alla dåligt fungerande organisationer. Ångest är en interaktionseffekt som uppstår i mötet mellan individ och struktur. Moxnes definition av struktur Struktur skapas genom ett system av byggstenar som bildar ett mönster som ständigt upprepas. Det handlar om en uppsättning internt relaterade objekt eller fenomen. T.ex - olika avdelningar i en organisation - arbetsfördelning, roller och regler, normer och värderingar - relationer mellan människor etc…

Ångestreducerande strukturella faktorer För att en organisation ska fungera behövs ett antal formella ångestreducerande komponenter. De viktigaste enl. Moxnes är MÅL – tydlig målsättning och en klar filosofi REGLER – ett regelverk som tydliggör handläggning av olika ärenden eller hur vi ska utföra våra arbetsuppgifter. Skapar stabilitet t.ex lagar, avtal, förordningar, policdokument etc… ROLLER – ett system av klart definierade roller, horisontalt och vertikalt ARBETSRO – att det finns relationer som är känslomässigt stabila Om en eller flera faktorer saknas skapas ångest i organisationen

Informell struktur Om inte organisationen klarar att hålla ångesten på avstånd läggs en informell struktur ovanpå den formella. Människor använder ett antal strategier som försvarsmekanismer för att dämpa ångest. Dessa är Mytbildning Gränser Fjärma (distans till) känslor Fjärma (distans till) människan Fjärma (distans till) problem Fjärma (distans till) ansvar Fjärma (distans till) beslut

Strukturella försvarsmekanismer Mytbildning att skapa myter om sig själv kan verka sammanhållande. Är en del av kulturen t.ex - story telling - vi är som en enda stor familj - vi är ett vinnande lag, ett vinnande företag Gränser Identitetsskapande – att separera sig själv från andra. T.ex Vi och dom Fjärma känslor Att hålla känslor under kontroll. Att inte visa sina egna och inte släppa in andras känslor.

Strukturella försvarsmekanismer Fjärma människan Att avpersonifiera och objektivera människan t.ex människan är ett nummer, en kroppsdel Fjärma problem att hålla problem på avstånd t.ex genom att avfärda idéer och förslag att individualisera problem – utse syndabockar Fjärma ansvar att göra rollerna oklara kan ge ett maximalt skydd. T.ex man har flera chefer på samma nivå eller man skjuter problemen uppåt i hierarkin Fjärma beslut Beslutsångest

Andra försvarsmekanismer Tystnad man vågar inte kritisera eller peka på problemen Bristande tilltro till t.ex det hjälper inte med ledarutveckling möjligheter för dåliga chefer Paragrafrytteri att strikt hålla på regler Rutinmässig sjukskrivning

Samband mellan ångest och struktur Människans möte med organisationsstrukturen utlöser två olika typer av ångest Driftsångest – en interaktionseffekt vid låg grad av struktur Systemångest – en interaktionseffekt vid hög grad av struktur

Driftsångest Driftsångest står för trollen inom oss och kan förklaras av rädslan för Att leva ut sina behov Att göra det mest förbjudna Att förlora kontrollen Driftsångest är en signal om det mänskliga inom oss som samhället lärt oss att inte acceptera och kan vara upphov till en akut förvirringspsykos.

Systemångest Systemångest är en reaktion på Ett strukturellt förtryck Strukturen hindrar att leva ut sina behov Strukturen hindrar egen utveckling Att man känner sig innestängd i strukturen Vantrivsel Systemångest är ett tecken på att man inte vill ställa upp på kraven utifrån

Driftångest och systemångest kopplas till olika personliga behov Sociobehov - driftsångest Psykobehov - systemångest

Sociobehov Människor med sociobehov vill ha Tydliga ramar kring sina liv Tydliga krav, regler och mål Ordning och reda En starkt struktur håller ångesten under kontroll och vid otydliga situationer skapar personer med sociobehov struktur.

Psykobehov Människor som har psykobehov kännetecknas av att de vill leva ut sina känslor, sitt hat, sin glädje och ledsamhet egen utveckling Dessa människor är inriktade på sin egen individualitet

Olika beteenden Människors olika behov synliggörs i olika beteenden Sociobehov – sociobeteende Psykobehov – psykobeteende

Sociobehov Människor med sociobehov kännetecknas av att de uppträder formellt och konventionellt rutinpräglat intellektuellt med avstånd till andra människor Ej med närhet och känslor

Psykobehov Människor med psykobehov uppträder spontant intimt med känslor här och nu Ett annat kännetecken är egoism, de ser till sina egna behov

Sambandet mellan ångest och struktur Psykobeteende psykobehov systemångest individens möte med strukturen driftsångest sociobehov sociobeteende Moxnes teori kan kopplas till andra teoretiker som t.ex Freuds teori om människans olika behov. Jagets två konkurrerande behov, behovet av trygghet och behovet av frihet

Jagets sammansättning av motstridiga behov växt frihet Jaget trygghet mening -nyfikenhet -att välja -känna igen -känna mening -spänning -att anta situationer med livet -maximal utma- -ordning -ingå i en -prestation ningar -regler högre ordning -självhäv- -veta vad -söker tidlösa delse som gäller värden -individualism -kollektivet västmekanismer försvarsmekanismer

Gruppstrukturer Precis som man skapar organisationesstrukturer så skapas strukturer i grupper, dvs mönster för samspelet Moxnes menar att det finns två olika typer av grupper och samspelsmönster sociogrupp psykogrupp

Sociogrupp En sociogrupp kännetecknas av socioprocesser som innebär Att gruppen sätter upp mål Att man diskuterar tankar och idéer som syftar till att nå målen Att man skapar struktur för arbetet Lite känslor Exempel är arbetsgrupper Moxnes menar att ett sociobehov ligger latent i varje organisation och ångest är den utlösande faktorn

Psykogrupp En psykogrupp kännetecknas av psykoprocesser vilket innebär Att man har ingen klar målsättning Att man är ostrukturerad Att man fokuserar på känslor och förståelse Man tar av sig trygghetsmasken Exempel är Kamratgäng Familj Terapigrupper (sensitivitetsgrupper) Pedagogiska grupper

psykogrupp Psykogruppens psykoprocesser utnyttjas pedagogisk som ett verktyg för ökad självinsikt och kunskap om hur andra fungerar i grupp. Ett exempel är UGL (utveckling-grupp-ledarskap) och utveckling av Team.

Psykogrupp Faktorer som påverkar lärandet 1. Otydlig situation 3. gruppmedlemmarna skapar ångest, hur ska måste aktivt investera i sig själv o man uppföra sig, vilken andra för att bidra till gruppens roll ska man spela framgång Detta skapar Detta skapar 2. Identitetsstress 4. motivation för lärande. Energin vad kommer att hända som tidigare användes till vad krävs av mig, klarar försvar mot ångest vänds jag att ge och ta feedback till att på ett positivt sätt att identifiera både egna och gruppens problem och lösningar När tilliten ökar kan man sänka sitt försvar som frigör energi till lär-processer

Arbetsgruppens två funktioner uppgiftsfunktionen VAD struktur HUR samspelsfunktionen processer

KONI-modellen Moxnes har utvecklat KONI-modellen med koppling till ångest. Modellen består av ett antal nivåer och ju högre upp man kommer desto större ångest

KONI-modellen Låg grad av ångest Debatt intellektuell nivå Kafferep tidigare beteende el. känslor Förtroende erkännande av obehag, provocerande frågor Feedback Upplevelse här och nu Privat jag ge av sig själv, personliga problem Encounter Mötet, att få insikt – jag budskap Transcendens En ny självbild Hög grad