Re 1 Judendom

Kunskapskrav som ska testas i ert arbete med judendomen på E-nivå E1: Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. E2: I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. E4: Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. E5: Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Kunskapskrav som ska testas i ert arbete med judendomen på C-nivå C1: Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. C2: I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. C4: Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. C5: Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Kunskapskrav som ska testas i ert arbete med judendomen på A-nivå A1: Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. A2: I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. A4: Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. A5: Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Den judiska historien Religion och kultur har behållits trots att det under stora delar av historien saknats ett hemland. Mose, Moseböckerna, Gamla testamentet - israelerna fick Guds lag och löfte om ett eget land. Detta förbund gjorde israelerna till Guds egendomsfolk. Kanaan (nuvarande Israel) erövrades, ett strategiskt viktigt område geografiskt.

Forts. den judiska historien Landet utsattes för ständiga invasioner vilket ledde till uppror och kamp. 63 f. Kr. erövrade Rom området och skingrade befolkningen. 2000 år i landsflykt (diasporan). Förföljelser av judar (antisemitism) som framför allt kristna ägnat sig åt. Sionism - judisk rörelse som på 1800-talet började arbeta för en judisk nationalstat, inflytt till områden med arabisk befolkning.

Forts. den judiska historien Andra världskriget, nazistisk rasideologi som ledde till massutrotning av judar. “Världens dåliga samvete” ledde till att FN 1948 erkände staten Israel - Palestina delades upp i arabiska Jordanien och judiska Israel. Men araberna ville behålla Palestina som en stat för både judar och araber och hittills har många krig utspelat sig i området. Staden Jerusalem med tempelplatsen är betydelsefull för alla tre skriftreligionerna (abrahamitiska religionerna med Abraham som stamfader) judendom, kristendom och islam. Här låg det ursprungliga judiska templet, Jesus korsfästes här och Muhammed uppsteg till himlen här.

Kontrollfrågor om den judiska historien Varför är landet Israel så viktigt för judar? Vilket förbund gjorde israelerna till Guds egendomsfolk? Vad är Kanaan? Vad betyder diasporan? Vad var sionismen för slags rörelse? Vad betyder abrahamitiska religionerna? Vad tror du att en historia av ständig förföljelse kan ha lämnat för avtryck hos det judiska folket?

Den religiösa judiska historien Det hebreiska folkets stamfader Abraham mottog enligt Gamla Testamentet Jahves, Guds, befallning att utvandra med sitt folk från mesopotamien till Kanaans land (Israel). Endast EN Gud (monoteism) är grunden till alla tre abrahamitiska religioner. Semitisk kultur - bland annat hebréerna (israeler) tillhörde den. På Sinai berg mottog Moses tio Guds bud (pliktetik, regeletik). Jerusalems tempel byggdes på platsen där det sägs att Abraham på Guds befallning tänkte offra sin son Isak. Templet var centrum för allt inom kulturen.

Forts. den religiösa judiska historien Skrift blev viktig när inga offer kunde genomföras under fångenskapen 586-539 f. Kr. (skriftreligion). Klagomuren - det som idag finns kvar av det gamla templet Judendomen utvecklades till att handla om familj, hem och synagoga (plats för att be och delta i gudstjänst som leds av en rabbin).

Forts. den religiösa judiska historien TaNaK - judendomens heliga skrift = Tora (lagen-Moseböckerna), Neviim (profeterna) och Ketuvim (skrifterna). Studiet av Toran, de fem Moseböckerna och tolkningar som växte fram under historien diskuteras och är än idag judendomens kärna. Jiddish - judarnas eget språk som är en blandning av tyska och hebreiska med slaviska inslag. Det var vanligt att judar utsattes för diskriminering och antisemitism under 1800- talet och en politisk-religiös rörelse vid namn sionismen bildades som bara såg en självständig stat som lösningen på att få fullständig jämställdhet med alla andra människor.

De heliga texterna TANAK De fem Moseböckerna (Toran) som innehåller lagen och den äldsta historien. 613 regler finns i texten som ger människor vägledning till hur man väljer mellan gott och ont. De historiska och profetiska skrifterna (Neviim) som visar hur Gud ingriper i judarnas historia. De poetiska skrifterna (Ketuvim) med sånger, skådespel och visdomsord. Talmud - tolkning av Toran som ständigt växer.

Kontrollfrågor om den religiösa judiska historien och de heliga skrifterna Vad betyder monoteism? Vilka tillhörde en semitisk kultur? Varför kan man säga att den judiska religionen är en väldigt pliktetisk/regeletisk religion? Varför är Jerusalems tempel och platsen där den stod så viktigt för judar? Vad betyder skriftreligion? Vad betyder orden klagomur, synagoga och rabbin? Vad är TaNaK en förkortning av? Vad är judendomens kärna? Vad är jidish, sionism och antisemitism? Vad står det om i de olika heliga texterna som ingår i TaNaK?

Gud och människa inom judendomen Jorden skapades för 5750 år sedan - skapelsen beskrivs i första Moseboken. Gud är en och hans namn Jahve (Gud) är så heligt att det inte får uttalas, istället säger man Adonaj (Herren). Han står över alla mänskliga begrepp och föreställningar och man får inte avbilda honom. Ur 5 Mosebok 6:4: “Hör Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.” Ur 3 Mosebok 19:18: “Du ska älska din nästa som dig själv.” Här på jorden ska människan leva efter Guds vilja och hans lag är grunden för människans handlande. Men hon har en fri vilja och kan välja mellan gott och ont. Väljer hon det onda drar människan på sig synd och kan ångra sig och bli förlåten och åter bli försonad med Gud.

Messias inom judendomen Jesus ses inte som Messias och hittills har ingen kunnat uppfylla löftet om att med Guds hjälp återupprätta Israels storhet och skapa ett tusenårigt fredsrike på jorden och en paradisisk tid. Jesus ses som en profet bland flera. Ortodox judendom tolkar fortfarande detta bokstavligt vilket påverkar det politiska läget medan modern judendom tolkar messiastanken mer med hopp om att alla människor en gång ska följa Guds vilja.

Kontrollfrågor om relationen med Gud och tanken om Messias Hur tänker judendomen om begreppet Messias? Vem var Jesus enligt judendomen? Hur tolkar den ortodoxa tron begreppet Messias? Vad betyder Jahve och Adonaj? Hur är relationen mellan Gud och människa enligt judendomen? Hur ska människan vara enligt judendomen?

Judendom idag Judendomen är ursprunget till både kristendom och islam. Antisemitism finns kvar idag - i rasistiska sammanhang uppfattas judar som en ras. Att vara jude innebär att man har en judisk tro det vill säga att man har en judisk mor eller har konverterat till judendomen.

Judiska inriktningar Ortodoxa judar - (renläriga) som strikt följer den religiösa lagen. Klädseln utmärker där männen ofta har svart kostym och hatt, skägg och långt hår vid tinningen. Stora familjer där kvinnan tar hand om hem och barn. Reformistiska judar - (sekulariserade) som bryter med många gamla traditioner och den judiska lagen följs bara vid större högtider. Konservativa judar - befinner sig mitt emellan ortodox och reformistisk judendom. Man accepterar den moderna kulturen, men vill betona den judiska särarten. Man stöder ofta de ortodoxa grupperna i Israel utan att själv praktisera alla traditionella bud.

Kontrollfrågor om judendomen idag och inriktningarna Vilka olika inriktningar finns det inom judendom idag? Vad innebär det att vara ortodox jude? Vad betyder antisemitism och på vilket sätt kan man säga att detta har funnits förr, men att det samtidigt finns kvar idag? Vilka andra två världsreligioner är judendomen ursprunget till?

Judiskt liv Levnadsregler - finns i Toran som man själv har ansvar för att tolka rätt, men de judiska skriftlärda (rabbinen exempelvis) har gett och ger anvisningar. Man och kvinna - patriarkat (mansstyrt) i grunden, men man och kvinna betraktas jämlika. Mannen har dock fler religiösa uppgifter som exempelvis är det bara 10 män som tillsammans kan skapa en församling. Negativ syn på homosexualitet och sex utanför äktenskapet. Äktenskap - ses som ett bindande avtal mellan man och kvinna inför minst två vittnen. Kvinnan får en ring och ceremonin avslutas med att mannen krossar ett glas med sin fot som är en symbol för templets förstörelse, men påminner också om att livet är osäkert.

Forts. judiskt liv Barnen - när en judisk pojke är åtta dagar gammal blir han omskuren (en bit av pojkens förhud på penis skärs bort) som ett tecken på att de ingått i förbundet med Jahve. Pojken får därefter sitt namn och flickor har också en namnceremoni. Bar mitzva - (budets son) firar pojkars ingång i vuxenlivet med en ceremoni när pojkar blir 13 år. Bat mitzva - (budets dotter) firar flickors ingång i vuxenlivet med en ceremoni när flickor blir 12 år.

Forts. judiskt liv Död och begravning - begravningen ska äga rum så snabbt som möjligt efter dödsfallet där jordbegravning (kroppen begravs hel i kista) är vanligast, men kremering (kroppen bränns till aska) förekommer bland moderna judar. Gravstenen ligger ofta ner för att visa på allas likhet inför döden och när man besöker graven lägger man ofta en liten sten på den som ett tecken på dödens hårda verklighet. Sabbaten - (vilodagen) firas mellan 18.00 på fredagen till 18.00 på lördagen då man umgås med familjen och undviker allt onödigt arbete. Man besöker synagogan och läser ur Torarullarna.

Forts. judiskt liv Mat - den mat som följer judisk lag kallas för kosher (tillåtet). Föreskrifterna delar in djur i rena och orena. Slaktregler - det finns ett förbud mot att äta blodprodukter och därför måste djuret slaktas så att största möjliga blod rinner ur slaktkroppen. Man drar därför ett snitt med en vass kniv över djurets luftstrupe, halspulsåder och hjärnnerver på djuret. Denna slakt av djur är inte tillåten i Sverige då man anser att det är djurplågeri. Att inte blanda - I Toran står det “Du ska inte koka en killing i dess moders mjölk.” På grund av detta får man inte blanda kött- och mjölkprodukter.

Kontrollfrågor om judiskt liv Var kan man läsa om levnadsreglerna? Hur är synen på man och kvinna? Hur ser man på homosexualitet inom judendomen? Vad är viktigt att tänka på när man ska begrava en person av judisk tro? Vad är kosher? Varför är kosherslakt inte tillåten i Sverige? Varför är det så viktigt att inte blanda “köttigt” med “mjölkigt” inom kosher? Vad är Bar Mitzva?

Judiska högtider Judisk kalender - 354 dagar på tolv månader. Vart tredje år lägger man till en månad. Judiska nyåret (Rosch Hashanah) - Tid för eftertanke och andlig förnyelse. Blåser i vädurshorn för att kalla till botgöring. Påsk (Pesah) - firas till minne av befrielsen från slaveriet och uttåget ur Egypten. Man äter symbolisk mat och under måltiden läser man Haggada som berättar om uttåget och tacksägelser över att man skulle få ett land. Pingst (Shavout) - firas till minne av när Moses fick lagen på Sinai.

Forts. judiska högtider Lövhyddohögtiden (Sukkot) - är en höstfest som påminner om vandringen i öknen. Försoningsdagen (Yom Kippur) - inleds med fasta 10 dagar efter det judiska nyåret. Man ska rannsaka sig själv och be om förlåtelse och förlåta andra som gjort en ont. Ljushögtiden (Chanuka) - firas i december och påminner om tempelinvigningen efter judarnas seger över den syriske kungen Antiokus år 164 f. Kr. Israels självständighetsdag (Yom Haátzamaut) - den 14 maj är en helgdag men det är inte en religiös fest.

Kontrollfrågor om judiska högtider Vilka judiska högtider finns det? Varför firar judarna Chanuka? Varför firas Pesah? Hur många dagar har det judiska året?

Sammanfattande frågor att besvara individuellt, använd delar av svaren på kontrollfrågorna Beskriv/sammanfatta det du kommer ihåg om judendomen utifrån det vi har gått igenom. Här är det viktigt att du får med särskilda kännetecken (symboler och högtider), vad som hänt historiskt och hur världen och Sverige ser på judendom i dag. Analysera judendomen genom att du presenterar och förklarar samband mellan den judiska tron och hur den kan se ut för judiska individer, grupper och samhällen. Här är det särskilt viktigt att du får med hur det kan skilja sig mellan exempelvis olika inriktningar. På vilka olika sätt kan man säga att det finns en judisk identitet? Hur kan denna identitet på olika sätt formas av religionen? Vad anser judendomen om de olika könen, om sexualitet, fattiga och rika och etnicitet?