www.sprakenshus.se Eva-Kristina Salameh

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare - men det mer avancerade andraspråk som behövs i skolan tar lång tid Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Språklig socialisation Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska Eva-Kristina Salameh

Flerspråkighet och språkstörning Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet Flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning 5

Varför inte ”double delay”? Metaperspektiv Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form 6

Språklig bedömning Testsituationen kan vara mycket främmande för barnet Båda språken måste bedömas, svagaste språket först De flesta test normerade på enspråkiga barn, även de på barnets modersmål Viktigt att jämföra barnets språk med hänsyn till exponering Eva-Kristina Salameh

Kompletterande anamnestiska uppgifter Tolkanvändning i relation till föräldrarnas vistelsetid i Sverige Moderns ankomst till Sverige i relation till barnets födelse Kontinuitet i närvaron på förskolan Personal som talar barnets språk Barnets språkutveckling på respektive språk Vilket språk barnet talar mest/helst Avvikelser i den språkliga utvecklingen jämfört med syskon och andra jämnåriga i samma område Oro hos föräldrarna

Bedömningsmaterial med fokus på flerspråkighet Resultatets tillförlitlighet i förhållande till vilken population materialet är baserat på typ av bedömningsmaterial dynamiska emergens normerade, mäter automatisering vilken språklig domän som bedöms Specifika flerspråkiga förmågor kodväxling bättre exekutiva funktioner

Problem vid översättning av test Svårigheter med att översätta test språkljud grammatik ordförråd (lexikon) Skillnader mellan dialekter/språk Språk i exil Normer och åldersreferenser baserade på enspråkiga barn

Syntagmatiska förenklingsprocesser Strykning av stavelse före betonad stavelse: arabiska: hesaan (häst) saan svenska: elefant fant Strykning av obetonade stavelser: arabiska: tufaaha (äpple) faa svenska: telefon  fon Paradigmatiska förenklingsprocesser Bakåtflyttning arabiska: dib (nalle)  gib (velar bakåtflyttning) svenska: bok  duut (dental bakåtflyttning) Framåtflyttning arabiska: hadiije (gåva)  kadiije (velar framåtflyttning) svenska: kaffe  taffe (dental framåtflyttning)

Fonologi I princip samma utveckling som hos enspråkiga barn i resp språk Transkribera svar för att upptäcka fonologiska förenklingsprocesser typ av process syntagmatisk paradigmatisk

Fonologisk medvetenhet Kan bedömas på båda språken rim fonemidentifiering stavelsemanipulation non-ord språkligt minne

Exekutiva funktioner Bilingualism enriches the poor: Enhanced cognitive control in low-income minority children (Engel de Abreu et al 2012) Non-ordsrepetition Satsrepetition Arbetsminne

Grammatisk bedömning Olika utvecklingsgångar inom olika språk, samma struktur – olika svårighetsgrad Emergens samma nivå, olika strukturer i olika språk Dynamiska test bedömer inlärningsförmåga av språk Satsrepetition på båda språken

Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999) Nivå Exempel Nivå 5 Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4 Sen sprang hunden Hon sover inte Nivå4 Katten är stor – katterna är stora Nivå 3 Dricker – har drickit Stor hund – stora hundar Sen han springer Nivå 2 Läser – läste Pojke – pojkor Nivå 1 Hej då! Va e de?

Nivå Pojke 5;1 år, sv fsk 3;0 år Flicka 4;10 år sv fsk 1;6 år 5 hon gungar – hon inte gungar den flickan inte gungar – här e flicka inte gungar 4 hunden e stor – katten e stora katten e stor – katterna e stora inget adverb 3 stor penna och här lite penna pojke stor – två stora pojkar äta makaroner – han ätit alla makaroner hon målar -målat 2 penna – två pennor penna – tre pennor

Grammatisk utveckling svenska

Kliniska markörer På modersmålet och på andraspråket efter > 2 års exponering: Låga grammatiska PT-nivåer Tidiga syntagmatiska fonologiska processer Tillbakaflyttning en frekvent paradigmatisk process Mindre kodväxling Eva-Kristina Salameh

Lexikal bedömning Distribuerat lexikon Kvantitativa mått antal ord som förstås antal ord som benämns conceptual scoring total scoring

X 4 8 5 3 6 2 7 Barn Hund Kelb Stol Kursij Dörr Baab Banan Mooz Con-ceptual scoring Total scoring Enb sv Enb arab 1 X 4 8 2 5 3 6 7

UTSIKTER Resultat skolordförråd steg 3 Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Ordförrådets organisation Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang hund rund (rim) katt  matta (allitteration) syntagmatiska associationer hund  skäller (syntaktisk sekvens) hund  farlig (syntaktisk sekvens) paradigmatiska associationer hund  katt hund  djur hund  tax hund  koppel, svans Eva-Kristina Salameh

Ordförrådets organisation svenska Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Ordförrådets organisation arabiska Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Semantiska associationer (Nettelbladt 2007) Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den? Eva-Kristina Salameh

Enspråkigt perspektiv När slutar ett flerspråkigt barn att kodväxla? Är det möjligt att kunna lika mycket på båda språken? Klarar ett barn med grav språkstörning mer än ett språk?

Intervention flerspråkiga barn Olika kulturer definierar en avvikelse olika och även vilka botemedel som ska användas Språkliga och kulturella faktorers roll - kulturella hänsyn måste tas vid intervention Interventionen bör göras på båda språken Indirekt intervention

Intervention flerspråkiga barn forts Undvik postiljonsatser Signifikant högre risk för avbrott hos tvåspråkiga barn Språklig stimulans ökar ordförrådet på andraspråket framförallt hos barn med språkstörning, samtidigt ökar antalet fonologiska processer Eva-Kristina Salameh

Pragmatisk förståelse och inferens Nettelbladt & Salameh 2013 Slutledning (inferens) Förstå information i grupp Välja och introducera ny och relevant information Bedöma vad den andra personen vet

Pojke 4;6 år, polska, på fsk 1;6 år, LI L Va gör dom för nåt? B Ingenting. L Gör dom ingenting? Joo.. B --Apa!/…/Titta bananer (prat om apa och bananer) L Va tror du detta e som han ligger i då? /…/Jag tror e e is. B Is. L Å sen har den gått sönder. B Sönder. L Så han har trillat i vattnet. B Vattnet (börjar dra fram andra bilder i mappen) L Titta, va e allt de här vita? B Vita. L /…/Titta vad gör han? (pojke som åker skridskor) B Konstit! L Han har nåt på fötterna, ser du? B Fött, konstit!

Pojke 5;6 år, somali, på fsk 1;4år, ND L Ska vi se vad de e för nånting? B De ko. L /…/Kolla här, kolla här då. Va har han gjort? B Han [glidtrar] på vattnet. L Ja han har trillat va? /…./Men har du sett detta vita? Ja tror de e snö. B E snö. L Å här på vattnet så finns de också snö å så finns de is. B Ska ramla också där. L Han kan ramla där. B Me skriskor. L /…/Han hade nog också skriskor på när han åkte på isen. B Han trilla ner L /…/Va e de han har med sig? B /…/Han bär denna. L Mmm en stege heter det

Flicka, 4;1 år Började på fsk vid 1 åå, inga avbrott. Mo upplever ofta att pat ej orkar lyssna på henne eller göra som hon blir tillsagd. Gillar inte leksaker, föredrar att pyssla med en i-phone. Fadern uppger att man behövt träna pat på artighetsrutiner som varit svåra för henne att tillägna sig. Mest 1-ordssater på svenska och har också ett bristande ordförråd och nersatt språkförståelse, svårt att förstå instruktioner på fsk, och även hemma på arabiska. Leker en del på fsk, men fladdrar mellan olika kamrater. Sammanlagt bedöms pat ha sådana språkliga svårigheter på svenska att placering på språkavdelning är aktuell Den arabiska bedömningen visar att den grammatiska utvecklingen är något sen, vilket bekräftas av fadern. Övrig utveckling är ua, den lexikala bedömningen får avbrytas av tidsskäl när vi hunnit till och med uppgifterna på barn på 8 år. Pat har alltså alla förutsättningar för att tillägna sig svenska sedan 1 åå, men så har inte skett.

Pojke 6;9 år Inremitterad från fsk-klass av specialpedagog. På fsk sedan 1 åå. Noggrant bedömd på svenska. Relativt god grammatisk förmåga, missar ibland småord. Språkförståelsen relativt god, även om lägre än enspråkiga barns. Berättar enkelt med få beskrivande ord en sekvens. Betydligt bättre på att återberätta en uppläst saga. Skolans bekymmer är att pat trots sin relativt hyfsade språkliga förmåga fortfarande ligger efter enspråkiga barns nivå. ”Vill gärna vara med i lek och samspel men har svårt att hinna tolka båda verbal och icke-verbal kommunikation”. Hänger inte med och blir lämnad av gruppen barn som leker. Uppvisar på LM ett starkt arabiskt språk och får således inte diagnosen språkstörning.

Pojke, 3;5 år, arabiska Började på fsk vid 1;3 åå. Fa talar mest arabiska, mo talar svenska, arabiska, franska och engelska med pat, som mest talar svenska, en del arabiska och ngt franska ibland. Språkutvecklingen sen. Svenska bedöms vara pat:s starka språk. Pat har ett litet ordförråd, är dysfonologisk och dysgrammatisk och har en nersatt språkförståelse. Har samma problem på arabiska. Pat pratar oavbrutet och är inte då beroende av något svar. Får tystas ned när han ska göra något. Vid testningen av ordförrådet använder pat mest svenska ord, en del arabiska men även engelska. Producerar ingen produktiv morfologi på svenska. Vid samtal med specped beskriver hon en pojke som är mkt tyst och med mkt lite samspel med andra barn. Sitter ofta själv med dataspel. På uppmaning av fa arbetar personalen mkt med bokstäver. Mo i Stlhlm i veckorna pga utbildning

Flicka 8;4 år somali Inrem av skolan. Fa har tolk efter >10 år. Pat började på muslimsk fsk vid 4 åå, verksamheten på svenska. Går i åk 1 nu, hög närvaro. 1/4. syskon 4, 3 och 1 år. Hemma talas i stort sett bara somali. Enl fa är somali starkast. Koncentrationssvårigheter. Pratar gärna i klassen men har svårt att göra sig förstådd. Har svårt att tillgodoföra sig undervisningen Enl skolan har hon ett bristande ordförråd på svenska, har mkt svårt att förklara och inget sammanhang i sina utsagor. Räcker ofta upp handen, men vet inte vad hon ska svara. Nersatt språkförståelse, allra svårast är muntlig instruktion i grupp. Språkliga bedömningar på somali och svenska visar på en lite sen och ojämn språkutv. Ett neuroling test som görs på somali visar att hon bara klarar att upprepa 3 orelaterade ord, perserverar ibland, dvs upprepar ord som använts i tidigare uppgifter. Ordmobilisering också problem. När hon under 1,5 minuter skall räkna upp olika kläder blir det byxor, tröja, shorts, lakan. För olika sorters mat blir det bara ris, makaroner, pasta, makaroner, kyckling. Perserverar även här. Eva Kristina Salameh Språkens Hus

Pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Diskrepans samtalsförmåga på modersmålet och på andraspråket pratar ofta mycket hemma säger nästan inget på förskolan Ofta enda barnet i familjen eller har äldre syskon Svårt med den sociala kommunikationen, t ex att komma in i leken Svårt att förstå instruktioner i grupp