Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Bedömning för lärande Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan

Reflektion TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt  metoden/arbetssättet? RESULTAT Har det bidragit till bättre lärande för eleverna? Vad har fungerat bra respektive mindre bra? Är det något ni tänker göra annorlunda nästa gång?

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition

Metakognition Lära att lära Att veta vilka förmågor man har och vad man kan Att kunna reglera sin kognitiva process

Metakognition handlar om att ha kontroll över sin kognitiva process under pågående lärande.. ..och inte efter. Analysen som sker efteråt kallas för reflektion och inte metakognition. (Sousa, 2014)

Tre komponenter av metekognitiv kunskap Personlig komponent- förståelse av ens förmågor och kunskaper Uppgifts komponent– förståelse av svårighetsgraden i en uppgift Strategisk komponent – förmågan att använda olika strategier för att lära sig nya saker (Sousa, 2014)

Lågeffektiva strategier omläsning markering och understrykning av viktiga textdelar nyckelord bilder, som syftar till att öka minnesförmågan (Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)

Måttlig effektiva strategier Att ställa ”Varför frågor” för att sedan söka svar Att förklara för andra eller sig själv (Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)

Effektiva strategier Att ”öva på prov” Sprida lärandet och övandet över längre tidsintervall och till flera tillfällen Att tidigt lära sig olika strategier Att lärare vet när dem ska introducera olika strategier till olika elevgrupper (Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)

Att lära hur man lär

Självreglering Självreglerande elever kan: sätta upp realistiska mål använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål reglera sin lärandekontext för att passa mer sin lärandeprocess använda sin tid på ett effektivt sätt hitta framgångstecken i sina prestationer tillskriva orsakssamband till resultat

Självregleringsstrategier Under lektionerna missar jag ofta viktiga saker eftersom jag tänker på annat. (-) När jag ska lära mig något nytt, ställer jag upp frågor som hjälper mig att fokusera. När jag inte förstår något jag håller på att lära mig, går jag tillbaka och repeterar tidigare kunskaper. Om något är svårt att förstå, försöker jag angripa det på ett annat sätt. Innan jag börjar lära mig något nytt material, försöker jag först förstå hur det är organiserat. Jag ställer frågor till mig själv för att vara säker på att jag har förstått innehållet i det vi håller på att lära oss.

Självregleringsstrategier Jag försöker anpassa mitt sätt att studera så att det passar lärarens undervisnings still. Det är vanligt att jag upptäcker att jag inte förstår innehållet i det jag har pluggat till en kurs. Jag försöker förstå syftet med det jag håller på att lära mig i stället för att bara läsa på. När jag läser något nytt försöker jag bestämma vilka begrepp jag är osäker på. När jag studerar, sätter jag upp kortsiktiga och långsiktiga mål för att kunna planera mina studier. Om jag blir osäker på något under en lektion, försöker jag få klarhet i det efteråt. Jag avslutar det jag har påbörjat även om det finns andra mer intressanta saker att göra.

Självuppfattning om sin förmåga Självbedömning Självbedömning Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion Självuppfattning om sin förmåga Mål Ansträngning Känslomässig attityd Prestationer

Självbedömning Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. En kvantifiering av självbedömningen med hjälp av poäng eller betyg stödjer inte lärandet framåt

Självbedömning Aktiviteter med självbedömning ger positiva effekter om de görs kontinuerligt och integreras i undervisningen Kamratbedömning och samarbetsbedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning

Självbedömning Former elever identifiera förbättringar i sina arbeten elever ställer frågor till sina arbeten elever gör kopplingar mellan sina självbedövningar elever skriver plus-minus-intressant kommentarer till sina arbeten elever gör bedömningar kopplade till specifika kriterier

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Tekniker: Självbedömning Självreglering Metakognitiva strategier Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

En film från serien Vänner Självreglering

Kursplaner Engelska Yrkesämnen .. kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. Yrkesämnen När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Dessutom rapporterar och dokumenterar eleven efter samråd med handledare sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Webbteknik .. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Diskutera 1. Vilka delar/aspekter av självbedömningen tycker du är problematiska? Varför? 2. Finns det något av det som presenterats i strategi 5 som du kan tänka dig testa?

1 2 3 Elevaktiva och stödjande aktiviteter Lärare Skapar aktiviteter där eleverna samarbetar och stödjer varandra. Aktiviteterna kopplas tydligt till målen. Skapar aktiviteter där eleverna samarbetar i och ger respons till varandra kopplad till kriterier. Skapar aktiviteter där eleverna samarbetar, ger respons och förbättrar sina arbeten utifrån den respons de har fått. Elever Eleverna förstår målen och kriterierna och därför kan de ge stöd till varandra. Eleverna förstår mål och kriterier och kan formulera framåtriktande respons till varandra. Eleverna förstår mål och kriterier ger framåtriktande respons. Eleverna vet hur de ska använda responsen de fått för att förbättra sina arbeten.

1 2 3 Självreglera nde och metakogniti va aktiviteter Lärare Skapar aktiviteter där eleverna får möjlighet att skatta sig själva utifrån kriterier. Skapar aktiviteter där eleverna gör egna skattningar och formulerar förbättringar utifrån kriterier. Skapar aktiviteter där eleverna gör skattningar, formulerar förbättringar och genomför dessa i sina arbeten.   Elever Eleverna förstår kriterierna för bedömning och kan därför göra relevanta skattningar. Eleverna förstår kriterierna för bedömning och kan formulera utifrån dess respons till sig själva. Eleverna förstår kriterierna för bedömning kan formulera respons och har självreglerande verktyg för att kunna göra förbättringar i sina arbeten.

Hur kan vi arbeta med allt?

Bedömnings- och examinationsformer Lärandemiljö Lärandeaktiviteter Läroplan Mål Innehåll Bedömnings- och examinationsformer Konstruktiv länkning (Constructive alignment)

Professionell utveckling genom kollegialt lärande 1. Fokusera på resultat analys och tolkning av resultat planering av bedömningsformer 2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité identifiera framgångsfaktorer planera förändring och anpassning av praxis utifrån förbättringsområden

Det kollektiva arbetet 1 Nuläge Praktik och filosofi 2 Identifiera problemområden 3 Elevernas röster och ev annan data 4 Val av första utv område och första aspekt 5 Pröva ändring av praktik 6 Reflektion, analys 7 Förbättra praktiken utifrån analys 8 Utvärdera (lärare och elever)

Steg 5 Pröva ändring av praktik - det enskilda arbetet Välj en aspekt i din praktik som du vill förändra. Samla evidens om hur förändringen påverkar elevernas lärande Analysera och anpassa Återkoppla till kollegorna Förbättra praktiken genom att göra om den till ditt eget

Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga) Centralt innehåll Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/or kopplade till ett visst innehåll Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven)1 Bedömnings-former Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete: identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten formulering av argument för bedömning av andras arbete öppna frågor problemlösning i grupp eller par ämnesintegrerade aktiviteter laborativa aktiviteter Informationen kan handla om t.ex.: missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer Skriftlig, muntlig, grupparbete, parprov, inlämningsuppgifter, etc. 1 Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat.

Exempel Förmåga Innehåll Aktiviteter Information Bedömning Resonemang Begrepp Kommunikation Geometri  Förutom genomgångar och enskilt arbete   Omkrets Area Volym Enhetsbyte Arbeta med EPA med en uppgift där eleverna behöver resonera om skillnaden mellan area, omkrets och volym Avsluta med att visa på olika resonemang och skillnaden i kvalitet. Fångar upp eventuella missuppfattningar i begreppsförståelsen Eleverna genomför enskilt en liknande uppgift. Läraren bedömer deras resonemang Geometriska satser Arbeta med att bevisa Pythagoras sats Använder olika representationer som t. ex laborativt material eller matematikspråk Fångar upp elevernas förståelse av matematiskt bevis Eleverna bedöms på ett prov där det ingår en liknande uppgift. Likformighet Arbeta laborativt med att be eleverna hitta likformiga figurer i sin omgivning. Låt andra elever bedöma deras arbete. Låt eleverna justera sina svar. Fångar upp elevernas förmåga att bearbeta respons Elevernas resonemang bedöms i presentationen av slutprodukten Geometriska objekt och deras inbördes relationer Symmetri Använder laborativt material. Eleverna arbetar i grupp med att identifiera inbördesrelationer mellan olika objekt. Grupperna får arbeta med olika objekt för att sedan redovisa för varandra. Elevernas resonemang bedöms under redovisningen

Historia åk 4- 6 VAD SKA ELEVEN VISA? HUR/PÅ VILKET SÄTT? Med vilka kvaltéer visar eleven? MÅL - hur formulerar vi så eleven förstår? GENOMFÖRANDE AV UNDERVISNING BEDÖMNING Förmåga Eleven… E C A Formulera om “Vad ska eleven visa?” på ett sätt så att eleverna förstår Ge exempel på aktiviteter som eleverna behöver arbeta med för att utveckla sina förmågor. Hur ska eleven visa sina kunskaper? Använda historisk referensram om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. har grundläggande kunskaper har goda kunskaper har mycket goda kunskaper om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. föra enkla och till viss del underbyggda resonemang föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor beskriver enkla samband mellan olika tidsperioder. beskriver förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. beskriver komplexa samband mellan olika tidsperioder

Uppgift Steg 1 - Välj en teknik som kan aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen. Arbeta med tekniken under tre veckor Steg 2 – Länka ihop alla fem strategier och arbeta med ett område i ämnesplanen. Förbered exempel inför nästa träff. Rekommenderad litteratur för fördjupning: Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 9, 10 Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: s. 84-88, kap 4

Förslag på innehåll Motivation Faktorer som påverkar implementeringen av BfL Modeller för utvecklingsarbete Faktorer som påverkar lärandet