Tillämpat skrivande Vt 2011 Klarspråk Tillämpat skrivande Vt 2011

Klarspråk – myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt sätt

Språkrådet (www. sprakradet Språkrådet (www.sprakradet.se) – arbetar för ett begripligt offentligt språk Ger ut ”Klarspråk – bulletin från språkrådet” Delar ut priset ”Klarspråkskristallen”

Hur skriver man klarspråk? Gör klart för dig varför du skriver och vad du vill uppnå med din text. Hur når du på bästa sätt ditt syfte? Myndigheter har ofta flera mottagare, men i regel en huvudsaklig mottagare.

Försök att se med mottagarens ögon när du planerar, strukturerar och bearbetar din text. Det gör du på följande sätt:

Välj en lagom personlig ton Välj ett relevant innehåll Disponera texten på ett logiskt sätt Förklara allt som behöver förklaras Stryk det som inte behövs Gör informativa rubriker Undvik långa, krångliga och invecklade meningar Använd begripliga ord och förklara nödvändiga facktermer. Gör en layout som passar in i sammanhanget.

Tänk på vem du skriver för! Byråkratspråket beror ofta på att skribenten inte vet vem han/hon skriver för. Lätt att gömma sig bakom krångliga formuleringar. Bestäm dig för vem som ska läsa din text!

Skriv det viktigaste först! Långa bakgrundsförklaringar som inte är relevant för läsaren gör din text tungläst. Hoppa över inledningar som ”Bolaget har mottagit Er komplettering i ärendet…” Kom till saken!

Tilltala läsaren med du! En text där skribenten inte vänder sig direkt till läsaren blir lätt byråkratisk, som exempelvis: ”Boende uppmanas låta blöta sopor rinna av ordentligt innan dessa läggs i soppåsen.” Skriv: ”Låt dina blöta sopor rinna av innan du lägger dem i soppåsen.”

Använd moderna och konkreta ord! ”Beakta i erforderlig fall innehållet i föreliggande lista och tillse att åtgärder initieras för att ej nyttja ett byråkratiskt språkbruk.” Hur skulle ni kunna uttrycka det på ett annat sätt?

Skriv intresseväckande rubriker! En bra rubrik gör texten enklare att läsa och ta till sig. Formulera gärna rubriken som ett påstående, en fråga eller uppmaning. Innefattar också mellanrubriker.

Substantivsjukan Att pressa samman ett satsinnehåll till ett substantivuttryck. Ex: ”De lagar mat i ugnen” blir ”ugnsmatlagning”

”Nakna substantiven” Ex: ”Värmekabel” (Värmekabel ska användas…) Bättre: ”Värmekabeln ska användas..” (bestämd form) ”Värmekablar ska användas” (plural) ”En värmekabel ska användas” (obestämd) ”Ingen värmekabel ska användas” eller ”Din värmekabel ska användas” (pronomen)

Byråkrattexter kan få förödande resultat Byråkrattexter kan få förödande resultat. Ex Krögare som inte klarar nytt alkoholprov.

Knappt någon krögare klar det nya provet som krävs för att få alkoholtillstånd på första försöket. Alkoholhandläggarna är besvikna och menar att Folkhälsoinstitutet använt ett svårt språk – och till och med är taskiga när de ställer vissa frågor. Från årsskiftet måste alla krögare som söker nytt alkoholtillstånd avlägga ett kunskapsprov. Men knappt någon klarar av provet på första försöket. Det visar en rundringning som Restaurangvärlden gjort bland alkoholhandläggare. Resultatet ser lite bättre ut i det andra försöket, men många underkänns även då. Handläggarna är nu mycket kritiska till hur provet har utformats. – Jag har svårt att tro att Folkhälsoinstitutet haft någon referensgrupp. Vissa av frågorna är till och med svåra för mig som handläggare att besvara, säger Leif Andersson på tillståndsenheten i Örebro. Byråkratiskt språk Han menar att frågorna är skrivna på ett byråkratiskt sätt som ligger långt ifrån krögarnas vardag. Exempelvis måste krögarna förstå att detaljhandelsmonopolet syftar på Systembolaget. – Visst, det heter så i lagtexten men har man invandrarbakgrund så är det inte alldeles självklart att man förstår vad som avses. Det borde ha gått att uttrycka sig på någorlunda enkel svenska. Irrelevanta frågor Han menar att provet snarare verkar ha utformats för blivande alkoholhandläggare än för krögare. Att en krögare ska kunna svara på vilken myndighet som har det övergripande ansvaret tycker han till exempel är helt irrelevant. Liksom kuggfrågan om det är tillåtet att sälja en back folköl till grannkrogen. – Ja, en del frågor är rent ut sagt taskiga. Visst är det tillåtet, men få krogar säljer folköl och därför blir krögarna osäkra och svarar nej för säkerhets skull. Vad är krögarnas reaktion när de gjort provet? – Oj, vad svårt det här var, säger de. Hittills har ingen klarat det på första försöket. Några har klarat det på andra. Och det här är väldigt viktigt för dem. Det handlar trots allt om deras försörjning. Leif Andersson är nu rädd för att det kommer uppstå en situation där personer som klarat provet "köps in" som delägare av krögare som inte klarat av att avlägga provet själv. – Det var väl inte riktigt det som var tanken med den nya lagen, säger han

Detta är tyvärr inte det enda exemplet på svårförståelig byråkrattext

Uppgift Arbeta med myndighetstexten: Redovisning av försöksverksamheten med sfi-bonus Skriv ett pressmeddelande