VEM VÄLJER vad? Medveten professionalitet - kunna hantera JA och NEJ Att hjälpa med det jag kan stå för SFOP Tylösand Åsa Kadowaki, psykiater Leg KBT-psykoterapeut och handledare Verksam i PV Östergötland

Professionell – ha ett uppdrag i ett visst sammanhang via visshet/ intuition = medveten närvaro erfarenhet kunskap ETIK Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Individuell bedömning

Basredskap Etos : att kunna stå för bedömningen utifrån sin kompetens och sitt professionella ansvar Logos: att kunna föra ett logiskt, härledbart resonemang baserat på kunskap, erfarenhet och den individuella bedömningen

So, what’s the problem? Patos: Det känns inte bra.  Patientens historia eller önskemål/krav, väcker känslor hos oss. Nedstämdhet, rädsla, äckel, sympati. Som kan ge en ny våg av känslor. Skam, ilska. Vår hjärna vill hjälpa oss att spara energi och berättar hur vi snabbast ska ta oss ur situationen. ”Göra som patienten vill.” Etos: Vi är inte längre självklara auktoriteter – börjar argumentera för att komma överens Logos: Tappas bort bland känslomålen

”Two minds in one brain”: snabba och långsamma Chaufför eller passagerare Agerande eller reagerande Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Devis: Det får kännas fel att göra rätt.

Hjärnan vill spara energi Så för att veta vad man ska göra måste man veta vad man vill uppnå – och VARFÖR! Vad ” får kosta ”? (tid, energi, engagemang, risktagande, känslomässigt etc) Det vill säga: Vad är det som är VIKTIGT PÅ RIKTIGT?

FRAMGÅNG VARFÖR – målet måste ha värde/mening HUR – ha färdigheter och kunskap=kompetens VAD – det här ska vi uppnå; ”produkten” OBS! Kan uppstå problem i patient-behandlarrelationen om sammanhanget ger dubbla budskap…  (utvärdera kvalitet med ”nöjdhet”)

Problemexempel från min kår ”Vad gör jag/ får jag göra om patienten vägrar ta ut sitt pearcingsmycke?” ”Kan du lära oss att sätta gränser – utan att patienten märker det?” ”Hjälp oss med den höga tillströmningen av patienter som redan är utredda, bittra och besvikna.” ”Det sitter i väggarna….” ”Jag är helt maktlös när patienten vill ha och har rätt att bli nöjd…” ”Samhället ser ut så här. Det är inte jag som styr över min penna (”Patienten gick till läkaren och sjukskrev sig…)

VÄLJ medvetet utmanande situation FRÅN/undvika el. kamp Vill bort från hotet så snabbt som möjligt men fjärmar mig samtidigt från det jag vill vara och bidra till på sikt. MOT/uppnå Närmar mig det jag vill vara och det ”får kosta” : energi, tid, engagemang HJÄLPARE Kontakt med nuet/närvaro Acceptans/tillåt/ge plats Värden KIDNAPPARE Automatiska tankar Känslor Associationer Minnen Sensationer/hotpåslag valt beteendes riktning

Återta ansvaret för de egna handlingarna Som medicinskt professionell har jag KOMPETENS MAKT – ANSVAR i ett uppdrag RIKTNING – bidra till hälsa HANDLINGAR ska styras av det jag vill uppnå och inte det jag vill undvika Medvetet AGERANDE med plats för inre reaktioner (expansion)

Mitt uppdrag – mitt varför läkekonst/aldrig skada Bedöma enligt kunskap och erfarenhet: se på patienten med nyfikna ögon och ta reda på så mkt jag behöver – använd alla sinnen/var NÄRVARANDE Förmedla min bedömning och stå för den även om patienten ”inte håller med” (och givetvis utreda/behandla/följa upp) Ha tillit till patientens förmåga att leva sitt liv och min förmåga att utföra mitt arbete (om jag har tillräcklig kompetens…) Omsorg – är något jag ger utifrån att jag vill väl och önskar bidra till patientens hälsa

Att behandla känslor och tankar Med tandvård? Kirurgiska ingrepp? Röntgen? Lab.prover? Flera återbesök? Second opinions? Kallas medikalisering och skadar såväl patient som behandlare och samhälle

Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri Agenda – öppenhet – ärlighet – fakta – riktning/mål Patientmötet – kommunikation – från båda parter TEAMwork ;)

RÄDSLA Aktiverar fight/flight impulser Triggar katastroftankar samt tolkningar utifrån ”hur det känns” Aktiverar ibland andra känslor som triggar andra beteenden - sorg/ledsen – tårar, hjälpsökande - ilska – går på den andra(”anfall bästa försvar”) - skam – dra sig undan – stanna hemma BLIR ”ÅNGEST” när vi använder passiv coping!

Det professionella mötet – sällan mellan två… Du kan bara ta ansvar för dina egna beteenden… Gör alltid en egen bedömning! Finns en gemensam agenda?

Medveten närvaro VAD GÖRA: -observera -beskriv -delta SLÄPP ETIKETTERNA! HUR GÖRA: -en sak i taget -var effektiv= gör det som fungerar och mindre av det som leder till motsatt effekt -döm inte – och när du dömer, döm inte dig själv

Samspel med den andre - validering V1: lyssna; var nyfiken V2 : reflektera direkt och korrekt, sammanfatta Att bekräfta och visa att man accepterar en persons upplevelser, tankar, känslor V3: verbalisera känslor – säg det outsagda V4: normalisera/avdramatisera utifrån tidigare erfarenhet V5: normalisera/avdramatisera det som är förståeligt utifrån aktuell situation V6: var ”radikalt genuin” – delta som du är, var rak, tydlig och ärlig med värme

VI – tillsammans mitt, ditt, vårt Sunt självhävdande – JAGbudskap som motsats till aggressivitet eller undfallenhet -Säger sin mening utan att ta ifrån den andre sin; vänlig och bestämd -Det här står jag för (tål granskning) -Tveklöshet -Självklarhet – lugn och trygg (med sitt sympaticuspåslag…;)

7 beteenden att avstå Skvallra Döma (etikettera som bra/dåligt) Klaga Generell negativism Ursäkta sig/undanflykter Ljuga Överdriva (nedlåtande experten, kompisen, föräldern, barnet)

4 basbeteenden Ärlighet (vad behöver sägas i förhållande till vad och varför) Autencitet (delta som man är/står för) Integritet (det här ger jag/här är min gräns) Kärlek (? medveten acceptans av den andre? – jag ser dig och du får vara som du är OCH det här är jag beredd att ge dig)

Om det blir ”spänt”… Säg det! VARFÖR -VAD och HUR? -Metakommunikation (beskriva vad man ser som iakttagare istället för deltagare) -Validering bekräfta den andra -Jagbudskap och vara medveten om att den andra också har sin upplevelse -Sunt självhävdande

”Får/kan man göra så där?” Det beror på vad syftet är och vad du vill uppnå. Etiska riktlinjer: - skulle jag själv vilja bli behandlad så här? - skulle jag göra samma sak om min chef såg mig? - skulle jag kunna skriva ned det jag gör i text och låta det publiceras eller skulle jag kunna filmas och göra samma sak?

Sinnesrobönen Giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden mellan de båda. Så; vad är det du gör när du gör det du gör?

Sammanfattning/avslut En Avatar: Jag ser dig En Grynet : Ta ingen SKIT En Mark Levengood: Det är bara att bryta ihop OCH gå vidare

Litteraturtips! Wadström, Olle. Sluta grubbla och älta…Psykologinsats Rollnick och Miller: Motiverande samtal för hälso- och sjukvård Russ Harris: Kärlekens ACT och När livet slår till Kerstin Jeding: 29 sidor mot (oro, stress och sömnproblem) Johan Holmberg och Magnus Stalby: Samtal som fungerar Se mer tips på