Matts dahlkwist 2013 Konflikthantering (Johnson & Johnson, Thornberg)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ATT UTVECKLA LÄRARES FÖRBÄTTRINGSFÖRMÅGA ULF BLOSSING.
Advertisements

Psykodynamiska perspektivet. Vad innebär psykodynamiskt perspektiv? Psykoanalys.
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
Matts Dahlkwist, 2012 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det sociala livet i skolan.
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Konflikter och grupputveckling (Olsson) Matts Dahlkwist 2012.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1.
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
Flickor F98 Lindås Waves och Pixbo IBK –
De utrikespolitiska målen & väpnade konflikter. * Vilken är den största konflikten i världen idag? * Vilket land spenderar mest pengar på sin militär?
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
Coachande ledarskap. Övning coachande ledarskap Ta reda på saker du inte vet om din kollega genom att ställa slutna frågor, ja och nej-frågor Ta reda.
Etik - Att göra det rätta.
Hjärnan. Vill skapa mening – rätt reaktion Reflexer Söker efter samband Tolkar och fyller i När du ser en människa komma springande tolkar hjärnan det.
Kommunikation Tove Phillips Olika perspektiv att studera ämnet kommunikation: Sociologi  Sociologiska perspektiv Kommunikation är en naturlig del.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Träningsplanering Vinnare i långa loppet. Varför träningsplanera? Effektivisera sin träning Få vardagen att fungera Rätt träning vid rätt tidpunkt.
Två olika avtal Saco- S OFR Oorganiserade följer största avtalsgruppen
Barn och ungdomars utveckling
Integrative Model of Group Development (IMGD)
Samtalsmetodik i ett ledarskap
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Konflikter och hotbilder
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Inled med att presentera Raoul Wallenbergs dag
Harvardmodellen Vad, hur och varför?.
Medarbetarskapets innebörd
Varför läser ni religionskunskap?
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
Kritiskt förhållningssätt
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Formativt lärande.
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Etik- planering.
Läsförståelse.
Erfarenhetsutbyte 25 november
Vägledande principer för socialtjänsten
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Om grupper/team & grupprocesser
Strategier för att förstå det vi läser
Om grupper/team & grupprocesser
Vi snackar lön!.
Din lön och din utveckling
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Kurs mindfulness Studenthälsan
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Nästa steg regionkalmar.se.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Övergripande struktur för
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Kurs mindfulness Studenthälsan
Mänskliga rättigheter -
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader Brännpunkt Konsekvenser för staden
Ny som ledare Block A Förväntningar på en ledare
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Kreativa verktyg och metoder
Vad innebär kooperativt lärande i praktiken?
Mellan makt, hjälp och ekonomi- en stund för reflektion
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Teori Kuben P07.
ÅP / Lektion 4 Problemlösning
Presentationens avskrift:

matts dahlkwist 2013 Konflikthantering (Johnson & Johnson, Thornberg)

Vad är en konflikt/kontrovers? Definition: ”sammanstötning, motsättning” Distinktion mobbning/konflikt Distinktion kognitiva/mellanmänskliga k. Distinktion konstruktiva/destruktiva k. Distinktion aggression (utpräglat syfte att skada)/konflikt

Skolan – en relationstät miljö Konflikter i skolan, på olika plan -lärare/elev(er) -mellan elever/elevgrupper -inom personalgruppen -ledning/personal -ledning/elever -föräldrar/personal -föräldrar/ledning Seminariefråga 1: Ge ett konkret exempel på vardera, samt en kort analys av någon konflikt som du upplevt och hur den har hanterats.

Konflikttyper Sakkonflikter Värderingskonflikter Intressekonflikter Relationskonflikter Pseudokonflikter Seminariefråga 2: Ge exempel på vardera från skolan!

Beslutsfattande i konfliktsituationer Risk för grupptänkande Risk för bunkermentalitet Beslut under stress Exemplet Cubakrisen contra Grisbukten

Kännetecken: konstruktiv konflikthantering Överenskommelse som alla kan acceptera Stärker relation och tillit för framtiden Ökar förmågan att hantera framtida konflikter Agera aldrig i affekt Neutral plats för samtal Se upp för gränsen person/sak. Var saklig, undvik svepande personomdömen Sträva mot ödmjukhet och prestigelöshet Träna i social kompetens

Win/lose-problematik ”att förstora framtidens skugga” Är relationerna inte viktiga för framtiden? Förbittring och revanschism hos förloraren. Historien kan visa ett vanligt mönster: Förr eller senare revansch (t ex Mellanöstern, Versaillesfreden) Vem vinner på förgiftade relationer?

Vanliga hinder i förhandlingssituationer För snabba domslut, förutfattade meningar, att tillskriva motparten motiv Sökande efter en enda lösning, ”tunnelseende” Att se allt som ett färdigt nollsummespel (”fixed pie”) Att vara koncentrerad på uppfyllelse av omedelbara önskningar och behov Rädsla för förändringar, rigida tankar Informationsbrist Att inte se några gemensamma intressen

Spelteori ”Fångarnas dilemma” – användningsområden? Kritik mot modeller av detta slag? A håller tystA vittnar B håller tystBåda får 6 mån.A friges, B får 10 år B vittnarB friges, A får 10 årBåda får 2 år [1]

Konflikter som lärtillfällen i social kompetens Konstruktiv koflikthanteringsförmåga - ett tecken på god social kompetens -att upprätthålla och att utveckla relationer -att kunna ta andras perspektiv samt -att kunna göra uppoffringar

Perspektivtagande eller egocentrism? Varje person har ett unikt perspektiv Samma meddelande kan betyda olika saker för olika personer Behov och erfarenheter styr vårt perspektiv Vi utgår gärna från oss själva och våra egna behov. ”Gillar jag det italienska köket, så…” Perspektivtagande en förutsättning för lyckosamma förhandlingar Träna perspektivtagande genom rollspel

Attributionsteorin: Om att tillskriva ”De processer vi använder då vi kopplar ihop ett beteende med bakomliggande orsaker, för att få en rimlig förklaring på ett beteende” (Heider) Situationsfaktorer contra dispositionsfaktorer Det grundläggande attributionsfelet: Att tillskriva andras beteende dispositionsfaktorer och det egna beteendet situationsfaktorer Barn och unga som uppträder aggressivt kan se fientliga avsikter där så ej är fallet (gäller spec vid stor osäkerhet) Genusskillnad?

Teorin om dubbla angelägenheter: a) att uppnå sina mål b) att vidmakthålla en relation Kompromissuppgörelse genom förhandlingar (mål + relation bevaras). Att definiera konflikten som ett gemensamt problem Anpassning: När målet är mycket mindre viktigt än relationen Undandragande. När varken mål eller relation är viktig ”Vinna-förlora-förhandling”: När målet är mycket viktigt, men inte relationen Se djurmodellen, Johnson & Johnson s 356. Seminariefråga 3: Ge exempel på vardera, från skolan eller annan arena.

”Välj dina strider-problematik” Arbetsekonomi och equilibrium – till vilket pris? Att välja rätt tillfälle Att vara i balans Hitta egna strategier Att värdera prestige Feedback på sak- och personnivå Vikten av ödmjukhet. Vad kostar prestige? Vem blir respekterad i längden? Vilka konsekvenser? Beredd att ta dessa?

Integrativ förhandling/kompromiss 1.Beskriv vad det är du vill 2.Beskriv dina känslor, ”jag-budskap” 3.Förklara dina skäl, vad som ligger bakom din vilja och dina känslor 4.Försök att se ur den andres perspektiv 5.Hitta på förslag som kan göra inblandade parter nöjda 6.Nå fram till en klok överenskommelse, som upplevs som någorlunda rättvis, ”win-win”

Konflikter mellan grupper: Vi och dom (Sherif) Uppdelning av ett gäng pojkar i två grupper Organiserade uppgifter så att de båda grupperna tvingades samarbeta för att nå målen Normbildning, ledarskap och statushierarki Tävlingar mellan grupperna med belöningar till vinnaren. Rivalitet uppstod genast mellan grupperna Konfliktreduktion med olika medel, gemensamma måltider, bio tillsammans = löser inte med automatik motsättningarna.

Konflikter mellan grupper: Superordinate goals (Sherif) Identifikation av gemensam fiende, men först när det gemensamma målet konkretiseras och blir större än gruppernas tidigare delmål (superordiate goals) - då grupperna alltså tvingas till samarbete, t ex reparation av det gemensamma vattenförsörjningssystemet eller insamling av pengar till en film alla vill se. Exempel: Samling i en nation inför krig (superordinate identity).

Superordinate goals (Sherif): Kännetecken Målet introduceras av en maktägande tredje part Målet ska vara en naturlig konsekvens av verksamheten ( t ex att vattenledningen kördes sönder av en traktor) Det ska inte av medlemmarna ses som ett sätt att lösa konflikten

Mellangruppskonflikter enligt Blake & Mouton Skapar sammanhållning inom den egna gruppen, och fiendskapen mot den andra tenderar att växa, stereotypa förställningar uppstår. Svart-vitt-tänkande. In- och utgruppstänkande, ”outgroup homogenity bias” Den förlorande gruppen kan lyfta över skuld på tredje part/ledaren, man söker syndabockar

Kontaktteori: Att minska fördomar, stereotypisering och rasism Att arbeta tillsammans under tid. Utgruppen framstår som mindre homogen, fördomar minskar. Det framstår individer i stället för grupp. Gruppisolering, grupper utan kontakt en jordmån för fördomar och oförståelse ”Trigger effect”. Vi påverkar varandra att tycka i enlighet med normerna. Svårare att individuellt fälla en dom. ”Lika-statuskontakt”, t ex i värnplikt. Skoluniform? Seminariefråga 4: Applicering i skolsituationer?