Däggdjur

 Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring arter kända.  De flesta däggdjuren lever på land men flera arter förekommer i vattnet eller i luften.  Med undantag av djuphavet och centrala Antarktis (Sydpolen) förekommer de över hela jorden.  Däggdjurens kroppslängd varierar mellan omkring 30 millimeter (för trynfladdermus och flimmernäbbmus) och lite över 30 meter (blåval).

Kännetecken  Däggdjur kännetecknas av förekomsten av hårsäckar, svettkörtlar, tre specifika hörselben i mellanörat, samt svettkörtlar omvandlade till mjölkkörtlar hos honan.  Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

De första däggdjuren  Redan under dinosauriernas tid fanns det små råttlika däggdjur.  De hade, liksom fåglarna, utvecklats från kräldjuren.  Tre saker förändrades hos dessa tidiga däggdjur; 1.De fick en allt större hjärna. 2.Kroppsfjällen förändrades till hårstrån. 3.De utvecklade förmågan att hålla en jämna kroppstemperatur.

Varm päls och fyra ben Däggdjur har  fyra ben,  ett starkt skelett,  en böjlig ryggrad,  lungor och  ett effektivt blodomlopp. Alla dessa egenskaper tillsammans med en jämn kroppstemperatur och en värmande päls har gjort att däggdjuren klarat sig väldigt bra på jorden.

Stor hjärna och få ungar  Däggdjurens hjärna har utvecklats kraftigt under årmiljonernas lopp. Detta är en annan viktigt orsak till däggdjurens framgångar.  Däggdjurens framdel av hjärnan har blivit mycket större och det är där tankeförmågan finns.  Däggdjuren är dräktiga länge och lägger mycket tid på sina ungar. Därför får däggdjuren inte så många ungar. Chansen för ungarna att överleva är mycket större än för exempelvis fiskarnas yngel.  Däggdjursungar utvecklas under lång tid inne i honan och efter födseln diar ungen näringsrik modersmjölk.

Däggdjur anpassade för vinter  Det finns många däggdjur som är välanpassade för ett kallt klimat.  De får tjockare päls och utvecklat olika taktiker för att få tag på mat även när det ligger tjockt med snö.  Brunbjörnen och grävlingen sover sig igenom den kalla årstiden och klarar sig genom att de byggt upp ett extra stort fettförråd under huden innan de går i ide. Under sömnen sänks kroppstemperaturen och energiförbrukningen.  Igelkottar och fladdermöss kan till och med gå i dvala och då sänks kroppstemperturen nästan ner till noll.

Tre grupper  Däggdjuren delas in i tre olika grupper beroende på hur fostret utvecklas. 1.Moderkaksdjur 2.Kloakdjur 3.Pungdjur Den mest framgångsrika är moderkasdjuret där fostret får näring via navelsträngen och vistas länge i livmodern. Hit hör bland annat grisar, apor, valar, hundar, älgar och människor.

Kloakdjur – däggdjur som lägger ägg  De har inte fostret i en livmoder utan lägger ägg där fostret utvecklas.  De räknas till däggdjur eftersom de har päls och diar sina ungar.  Precis som fåglar har de en kloak, dvs en gemensam öppning för urinrör, ändtarm och könsöppning.  Det flesta arter av kloakdjur är numera utdöda. Det är bara näbbdjuret i Australien och Myrpiggsvinet på Nya Guinea kvar.

Pungdjuren  Till denna grupp hör bland annat kängurun och koalan. Men det finns många fler arter av pungdjur än så.  De flesta finns i Australien men det finns också pungdjur i Syd- och Nordamerika.  Efter bara några veckor i livmodern föds ungarna som är mycket små. De kravlar genast över till ett hudveck på mammans mage – pungen. Där sitter ungen skyddad och diar under de kommande månaderna.

Kan du?  Varför kan däggdjur leva i kalla miljöer som inte groddjur eller kräldjur klarar?  Vilken del av hjärnan är speciellt utvecklad hos däggdjuren?  Vad skiljer moderkaksdjur från pungdjur?  Näbbdjuren lägger ägg men är ändå ett däggdjur. Varför?  Vad är gemensamt för alla däggdjur?