Konsekventialism och deontologi Konsekvensetik: en handlings moraliska status beror enbart på dess konsekvenser Deontologisk etik: en handlings moraliska status beror inte enbart (eller inte alls) på dess konsekvenser

Två typer av deontolologiska teorier Pliktetik: Såsom moraliska subjekt har vi plikter som vi måste uppfylla. Rättighetsetik: Såsom moraliska objekt har vi rättigheter som måste respekteras.

Ett problem med konsekventialism Den konsekventialistiska moral som säger att vi bör maximera vissa värden (såsom lycka) ger oacceptabla resultat. Exempelvis tycks det intuitivt inte vara rätt att döda en frisk patient för att rädda fem sjuka patienter som behöver organ, trots att vi på detta sätt kan maximera vissa värden (lycka eller liv).

Deontologiska försök till lösning Pliktetisk lösning: Vissa handlingar är intrinsikalt dåliga, såsom dödandet av oskyldiga människor. Det är (absolut) förbjudet att döda oskyldiga människor, oavsett konsekvenser. Rättighetsetisk lösning: Vi har vissa rättigheter som moraliska objekt. Var och en har rättigheten att inte bli orättvist dödad. Detta innebär att alla har en skyldighet att inte kränka denna rättighet. (Båda lösningarna innebär att det är förbjudet att döda den friska patienten)

Problem med ett deontologiskt absolut förbud mot dödande Antag att det finns ett absolut förbud mot att döda. Detta förbud ska respekteras. Vi får då inte bryta mot det absoluta förbudet för att förhindra fler förbudsbrott. Vi får exempelvis inte döda en seriemördare för att undvika dödandet av fler personer. Men förbudet mot att döda borde rimligtvis grunda sig i ett värdesättande av liv. Givet att respekten för liv är grundläggande så tycks en konsekventialistisk moral där vi bör handla så att vi minimerar dödande vara mer lämpad för syftet att maximera det goda (livet) än vad ett absolut förbud mot dödande är.

Ett deontologiskt försvar för ett (absolut) förbud mot dödande Man måste skilja mellan att respektera vissa värden (exempelvis liv) och att maximera dem. Deontologen respekterar livet genom att följa en (absolut) plikt att inte döda, även om dödande kanske inte minimeras på detta sätt.

En olösbar (?) konflikt Konsekventialisten: Om det är moraliskt rätt att visa respekt för livet genom att följa plikten att inte döda så borde man tillåtas att bryta mot plikten att inte döda om detta leder till färre brott mot plikten att inte döda. Deontologen: Nej. Konsekventialisten: Ditt svar tycks paradoxalt Deontologen: Det är för att du sammanblandar respekt för en plikt med maximerande av pliktföljande. …Och så vidare…

Två typer av pliktetik Pliktetik: En handling H är rätt om och endast om det är vår plikt att utföra H, eller om det inte är vår plikt att inte utföra H (dvs. H är en tillåten handling). Intentionsbaserad pliktetik: En handlings moraliska status beror på intentionen bakom handlingen. En handling är rätt om avsikten med handlingen är att göra det goda. Handlingsbaserad pliktetik: En handlings moraliska status beror på vad det är för typ av handling. Vissa handlingar är moraliskt rätt i sig själva (exempelvis löfteshållande). Blandform: En handlings moraliska status beror både på intentioner och handlingstyp.

Problem med pliktetik som enbart är intentionsbaserad Jag övertalar en kompis att spela rysk roulette. Min avsikt är god: jag vill att min kompis ska bli rik. Jag är medveten om att det finns en risk att kompisen dör, men detta är inte vad jag avser med övertalandet. Tyvärr dör kompisen. Det är intuitivt konstigt att säga att jag har handlat rätt enbart för att jag har haft goda avsikter. Det är orimligt att tänka sig att enbart intentioner är moraliskt relevanta för att bedöma en handlings moraliska status. Vad vi förutser och riskerar är också relevant.

Doktrinen om dubbel effekt Det finns vissa handlingar som är goda oavsett konsekvenserna (ex. löfteshållande) och vissa handlingar som är onda oavsett konsekvenserna (ex. mord) Det kan vara rätt att utföra en god handling trots att den har dåliga konsekvenser om avsikten med handlingen är att göra det goda, och de dåliga konsekvenserna inte är avsedda (blott förutsedda) och inte är alltför stora i förhållande till de goda konsekvenserna (ex. att ge smärtstillande medel till döende patient som därmed dör snabbare). Det är aldrig rätt att utföra en ond handling, trots att den har goda konsekvenser (ex. att mörda en seriemördare).

Exempel Ett land bombar ett annat lands vapenfabrik i syfte att få slut på ett krig. En förutsedd, men inte avsedd konsekvens är att den närliggande skolan också bombas. (Detta är tillåtet enligt doktrinen). Ett land bombar ett annat lands skola i syfte att förstöra en närliggande vapenfabrik och få slut på ett krig (Detta är inte tillåtet enligt doktrinen). Konsekvenserna är desamma: både skolan och vapenfabriken förstörs och kriget slutar.

Problem med doktrinen om dubbel effekt Doktrinen förbjuder oss att göra onda handlingar som medel för något gott mål, men inte att vi gör handlingar där vi förutser vissa onda sideffekter. Är denna distinktion verkligen moraliskt relevant? Spelar det någon roll om det onda föregår det goda (som medel) eller följer det (som sidoeffekt)? Är distinktionen avsedd/förutsedd verkligen moraliskt relevant? Kan distinktionen alltid dras? (ex. en soldat slänger sig på en granat för att rädda sina medsoldater. Är hans död ett avsett medel för att rädda de andra eller bara en förutsedd effekt?)

Doktrinen om en moralisk skillnad mellan handling och underlåtelse Det finns en moralisk skillnad mellan handling (att göra så att något sker) och underlåtelse (att låta bli att förhindra att något sker). Även om konsekvenserna av en handling H och en underlåtelse U kan vara desamma så kan det vara så att det är orätt att utföra H, men tillåtet att U.

Exempel Smith kan ärva en stor förmögenhet om hans brorson dör. I syfte att få ut sin förmögenhet dränker Smith sin brorson i badkaret. Jones kan ärva en stor förmögenhet om hans brorson dör. Jones avser att dränka sin brorson i badkaret. Innan han hinner dränka brorsonen slår pojken i huvudet badkarskranen och svimmar. Jones skulle lätt kunna hjälpa pojken, men står och ser på när pojken drunknar.

Problem med att göra en moralisk distinktion Handling/underlåtelse Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är handling och vad som är underlåtelse (Ex. jag låter min bil rulla nedför en backe och genom att inte svänga rullar bilen in i ett staket som förstörs. Handling eller underlåtelse?) För vad jag än gör eller inte gör tycks det moraliskt relevant att fråga om jag inte borde ha gjort (eller inte gjort) något annat istället. (Oavsett om staketet förstörs genom min handling eller underlåtelse så borde jag ha svängt med bilen).

De två doktrinernas tillämpning på dödshjälp Agerande med avsikt att patient kommer att dö Agerande med förutseende att patient kommer att dö Aktivt dödande av patient Förbjudet (ex. ge en dödande spruta) Tillåtet (ex. ge smärtlindring som påskyndar död) Underlåtande att rädda patient Tillåtet (ex. inte hjälpa vid hjärtattack hos sjuk åldring) Tillåtet (ex. inte hjälpa för tidigt fött barn det första dygnet)

Rättighetsetik Rättighetsetik: En handling H är rätt om och endast om den respekterar varje persons rättigheter.

Två typer av rättigheter Aktiva rättigheter: Person P har rätt att göra H. Ex. P har en rätt att yttra sig fritt. Passiva rättigheter: Person P har en rätt att Q gör H. Ex. P har en rätt att bli omhändertagen av sina föräldrar till myndighetsålder.

Två typer av passiva rättigheter Negativa rättigheter: Person P har en negativ rätt till att Q inte gör H. Ex. P har en rätt att inte bli dödad. Positiva rättigheter: Person P har en positiv rätt till att Q gör H. Ex. P har en rätt att få utbildning av staten.

Specifika frågor för en rättighetsetiker Vem har rättigheter? Vad är kriteriet på att någon ska ha en rättighet? Förslag 1: endast moraliska agenter har rättigheter: sådana varelser som kan följa moralregler. Dvs. endast vuxna människor har rättigheter. Förslag 2: alla som har intressen har rättigheter. Båda människor och djur har rättigheter.

Fördelar med deontologiska moralteorier Överensstämmer i många fall bättre med starka moraliska intuitioner (sunt-förnufts-moral) än vad konsekventilistiska teorier gör. Är ofta mindre krävande för det moraliska subjektet än vad konsekventialistiska teorier är, eftersom det saknas ett maximeringskrav. Är mindre tillåtande mot handlingar som drabbar enskilda moraliska subjekt än vad konsekventialistiska teorier är, eftersom det finns plikter eller rättigheter som måste respekteras.

Problem för deontologiska moralteorier Att identifiera vilka plikter eller rättigheter som vi har. Att ge handlingsvägledning när plikter eller rättigheter kommer i konflikt med varandra. Att försvara pliktföljande och rättighetsrespekterande när dessa ger sämre konsekvenser. (Här kan man dock tänka sig att det finns en plikt att göra handlingar med goda konsekvenser. Detta är dock inte den enda plikten).