Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mattias Gustafsson, SGU
Advertisements

Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer
Skyddet av våra dricksvattentillgångar: ”Vad kostar det och vem ska betala?” Seminarium den 18 oktober 2012 i Göteborg. I samverkan med Nationellt nätverk.
Vattenförvaltning (“Vattendirektivet”)
”Vattenlagar” och aktörer
Vattenprojekt Härjedalens kommun Pär Olofsson Janne Gabrielsson
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Samverkan kring vattenfrågor och kommunernas roll
Fantastiska vatten att vårda!. Kartläggning statusklassning Ange miljökvalitetsnormer Undantag Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Genomförande Uppföljning.
Växt- och miljöavdelningen
Vårt värdefulla vatten - en tillgång eller en belastning?
Hur mår våra vatten? Anette Björlin och Uwe Stephan
Vanliga åtgärder Niklas Holmgren, strateg
EU:s ramdirektiv om vattenpolitik
Avrinningsområdesvisa
Pelle Grahn, Miljösamråd, En samlande kraft! Vad är VISS?
Anders Rimne Verktyg för Åtgärder, Regionalt Deltagande och Analys inom VATTENförvaltningen underlag för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.
VattenInformationsSystem Sverige - VISS
Vattenförvaltning Dörrsån, 2008 Foto: Mattias Lindell.
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Vattenmyndigheten för Södra Österjöns vattendistrikt
Kartläggning av Kungsbackaån GRUNDVATTEN
Vattenförvaltning / vattentjänster som möjlighet en fråga om utveckling, ekonomi och samverkan Vattenstämman den 15 maj 2012 Peter Sörngård.
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten
Mörrumsån – från början
Hänt och timat inom Vattenförvaltningen Martin Larsson Vattensamordnare/ Vattenmyndigheten 23 september 2010.
Aktuellt om vatten Illustration: Jonas Lundin
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Nytt från vattenmyndigheten Vattenråd Norr Pite Havsbad Bo Sundström.
Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.
Vattenförsörjningsplaner
Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari Tid för bättre vatten Information Inspiration Samverkan Dialog.
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: Mobil: E-post.
Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Översikt av väsentliga frågor -samråd 2008 Du har nu möjlighet att 1 februari till 1 augusti ge oss din åsikt om rapporten och om vilka frågor du tycker.
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Vattenmiljö Vattenmiljön i Sverige Vattenmiljön i Skellefteå Vattenverket Abborren SIWI Vattenmyndigheterna Myndigheten Bottenviken Svenskt vatten Copyright.
Rullbackarna Vattentäkt Samråd med allmänheten Mötet är ett samråd om miljökonsekvenser och omgivningspåverkan av en vattentäkt vid Rullbackarna.
1 Grundvatten
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Prioritering och skydd av dricksvattenförekomster i Stockholms län Metodik, resultat och slutsatser Göran Hanson, Grundvattengruppen.
VAS-Rådet 8 februari1. 2 Skydd av dricksvattentäkter i Stockholms län – möjligheter och svårigheter Krister Törneke, Ronny Jarnestedt, Mikael Nielsen,
Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF.
Länsstyrelsen i Stockholm Avdelningen för miljö Miljödirektör Göran Åström Enheten för miljöskydd Industri VA & Avfall, v.skydd Vattenverksamhet Kemikalier.
Beslut: Frågan om länets deltagande och agerande tas upp för diskussion och beslut på VAS-rådet ……. och lyfts därefter till KSLs samhällsbyggnadsberedning.
Arbetsformer XX vattenråd. 1 Arbetsformer vattenråd Vattenrådet har rollen som samverkansorgan inom avrinningsområdet i relation till ansvariga myndigheter,
Skydd av vattentäkter/ dricksvattenförekomster VAS-RÅDET 8/ Clas Magnusson Naturvårdsverket.
VAS-rådet den 14 februari 2008 / Anette Björlin Dricksvattenförekomster i Stockholms län - Prioritering för långsiktigt skydd Anette Björlin Länsstyrelsen.
Avloppshantering i Stockholms län – ett vägval i strategin för Ingen övergödning Vas-rådet den 13 februari 2014.
Uppdaterad Prioritering av regionalt och kommunalt vattenskydd i Stockholms län Anette Björlin, Länsstyrelsen i Stockholms län Göran Hanson,
Regional Vattenförsörjningsplan i Stockholms län – förstudie med fokus på reservvattenförsörjning Krister Törneke 12 februari 2015.
Görvälnverket Per Ericsson. 2 Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Distributionsområde  Norrvatten  Stockholm Vatten  Ca 1.7.
RESERVVATTENFÖRSÖRJNING INOM REGIONEN Inriktning – Mål - Program Presentation vid VASrådets möte den 9 februari Per Hådell, Stockholm Vatten AB.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Farliga kemiska ämnen till vattenmiljön
Statusklassning PFAS/PFOS + andra ämnens kemiska status i vatten
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte
Skydd av dricksvattentäkter i Stockholms län
Miljömålsrådet och länsstyrelserna
På gång hos Vattenmyndigheterna
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte
Strategisk VA-planering
Resultat ÅU 2016 NV rapport Arbete med vattenskydd och planering krävs för att målet ska nås. Vattenförsörjningsplaner har tagits fram för.
Lokala åtgärdsprogram för vatten
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
ÄR VAS-rådets rapporter aktuella? En titt på rapport nr 1-9
Miljömålsrådet Boverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket,
Presentationens avskrift:

Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län

1. Vattenförvaltning (vattendirektivet) 2. VAS-rapport nr 6 om skydd av dricksvattenförekomster

Vattenförvaltning 6-års cykel

Förvaltningscykelns samråd Arbetsprogram Översikt av väsentliga frågor Förvaltningsplan Samrådsperiod 1 mars – 1 sep 2009

Produkter från Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 1. Förvaltningsplan 2. Miljökvalitetsnormer 3. Åtgärdsprogram 4. Miljökonsekvens- beskrivning Samrådsmöte 19 mars

Direktivets mål: god status till 2015 DåligOtillfredsställandeMåttligGodHög

Sjöar i Stockholms län Ekologisk status

Miljökvalitetsnormer

Vattenmyndighetens åtgärdsprogram - ett ansvar för alla  Naturvårdsverket  SGU  Banverket  Boverket  Fiskeriverket  Jordbruksverket  Kammarkollegiet  KemI  RAÄ  Kommunerna  Sjöfartsverket  Skogsstyrelsen  Livsmedelsverket  SCB  SMHI  Vägverket  Länsstyrelserna  MSB-myndigheten

UTKAST Utkast/exempel på åtgärdsprogram – avlopp OBS, kan förändras innan remissen skickas ut!  Naturvårdsverket behöver ändra föreskrifterna om rening av avloppsvatten så att det i föreskrifterna fastställs krav på att reducera utsläppen av kväve och fosfor i sådan utsträckning att belastningen minskar till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.  Naturvårdsverket behöver meddela föreskrifter för enskilda avlopp som innebär krav på att utsläppen av kväve och fosfor minskar, särskilt till sådana ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.  Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

UTKAS T Utkast/exempel på åtgärdsprogram – kommun OBS, kan förändras innan remissen skickas ut!  Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ vattenstatus.  Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som behövs för den framtida vattenanvändningen.  Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten och avloppsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status och god kvantitativ status.

Ekonomisk analys  Vattenanvändning –Hur värderar samhället en viss vattenanvändning?  Kostnadstäckning –Till hur stor del betalar vattenanvändarna för alla kostnader (även miljöpåverkan) som är associerade med vattenanvändningen?  Prognos till 2015 –Vilka samhällsekonomiska drivkrafter kommer att påverka statusen på vattnen år 2015?

Dricksvattenförekomster i Stockholms län – Prioriteringar för långsiktigt skydd  VAS-kommittén styrgrupp för projektet  VASK-arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen, RTK, Haninge, Norrtälje, Värmdö kommun, Stockholm Vatten, Norrvatten, Svenskt Vatten  Författare är Länsstyrelsen  Finansiering VAS-rådet, Länsstyrelsen och RTK, miljöanslaget

Grundvatten Prioritet vattenförsörjning Sjöar Framtida viktiga förekomster

 Bra svarsfrekvens - 19 kommuner (inkl. Stockholms vatten), Norrvatten, SGU, Livsmedelsverket och Vattenmyndigheten.  Remissinstanserna har betonat vikten av att skydda länets yt- och grundvattenförekomster.  …även vikten av samarbete i frågor kring skydd.  Ett fåtal synpunkter på prioriteringar  vissa ändringar gjorda  Faktafel etc. Remissbehandling feb - maj 2008

Behov av revidering av vattenskydds- områden

Kartläggning av länets grundvattenmagasin 151 sand- och grusavlagringar  Avgränsning  Namn  Vattenkapacitet  Påverkan  Kvalitet  Möjlighet till infiltration av ytvatten  SGU och Länsstyrelsen

Slutsatser  Den nya vattenförvaltningen (vattendirektivet) ställer nya krav – bl.a. miljökvalitetsnormer och vattenskydd.  Reservvattenförsörjningen är otillräcklig. Dricksvatten- förekomster måste skyddas för framtiden – behovet är stort. Även sådana förekomster som idag saknar vattentäkt (framtida dricksvattenförekomster).  Behövs en regional reservvattenförsörjningsplan?  Vem ansvarar för utredning, legalisering och skydd av de regionalt viktiga framtida dricksvattenförekomsterna?

TACK!