Att skriva akademisk text 1.Funktion och innehåll 2.Form 3.Regler och referenshantering

Vad är en akademisk text? Funktion och innehåll Den akademiska texten driver ett argument. Det finns förhoppningar, från bland annat Världsbanken, om att råvaruutvinning ska ge utvecklingsländer bättre ekonomi och leda till minskad fattigdom (Belem, s. 119). Med tanke på den negativa påverkan för social och miljömässig utveckling som utvinningen för med sig, kan denna förhoppning verka något naiv. Frågor som ”vem vinner?” och ”vem förlorar?” blir centrala. Denna text kommer att fokusera på gruvindustrins sociala och miljömässiga påverkan i Mali, Niger och Demokratiska Republiken Kongo (DRK).

Vad ska en akademisk text göra? Presentera syfte/frågeställning(ar) Definiera och precisera begrepp och teorier Redogöra för tidigare forskning (relevant litteratur) Analysera och diskutera empiri (egen undersökning) Leverera analys och slutsats(er)

Den akademiska texten består av olika delar av andra människors teorier, texter, bevis och argument av egna undersökningar av exempel diskussion slutsatser

Vad använder vi andras texter till Använda som understöd för argument. Med flera exempel belyser Carmody (2011) hur mineralutvinning i bland annat Niger och DRK bidrar till våldsamma konflikter, vilket kan påverka hela landets befolkning och närliggande länder. Använda som angreppssätt för undersökning Det talas ibland om att länder som är rika på naturresurser skulle lida av en ”naturresursförbannelse”. Förbannelsen innebär att resursen blir för dominant i exportsektorn och slår därför ut andra industrier och sektorer i landet. Dominansen bidrar till ett beroende av att efterfrågan på resursen förblir hög, samt att landets utbud av densamma förblir stabil. Man har i vissa fall sett att naturresursrika länders ekonomiska tillväxt har gått långsammare än för länder som saknar liknande resurser Argumentera för/emot Adésínà (2007, s.22) belyser hur viktigt det är att sociala trygghetssystem är universella för befolkningen och inte riktas till en särskilt utsatt målgrupp. Han menar att människor inte vill bli sedda som mottagare för samhälleliga välfärdsåtgärder, utan då hellre väljer bort bidragen. Holmqvist (2011, s.35) framhäver däremot att bidragen i det sydafrikanska barnbidragssystemet spenderas i större utsträckning på omvårdnad av barnen om det ges direkt till mödrarna Testa Utveckla Jag vill hävda att båda författarna har rätt och att båda författarna lyfter fram viktiga poänger. De visar hur lösningar på problem kan gynna en grupp (barnen) men missgynna en annan grupp (kvinnorna), och betonar därmed vikten av att se politiska lösningars spridningseffekter från olika perspektiv

Den akademiska texten är Kritisk analytisk – ställer frågor och problematiserar Systematiskt undersökande Genomskinlig – redovisar tillvägagångssätt Effektiv – koncentrerad och preciserad Saklig - Underbygger argument Refererar

Kritisk analytisk Att kritiskt värdera (inte negativt) Att närgående granska med hjälp av teori/begrepp Att använda begreppen för att ställa frågor om verkligheten/materialet på ett systematiskt sätt för att generera ny kunskap Att problematisera sina egna antaganden

Genomskinlig Det framgår i texten hur undersökningen eller argumentet gjorts. Vad är de ingående delarna (material, teori) Hur gör skribenten sin tolkning Beskrivs så att läsaren kan bedöma rimlighet och göra sin egen bedömning.

Effektiv Texten ska på ett precist och tydligt sätt göra det som den utger sig för inom angiven textmängd. Det finns i princip alltid en ord- eller teckenbegränsning för hur lång en text får vara, det är viktigt att lära sig att säga det du vill inom den ramen på ett koncentrerat sätt.

Exempel hemtenta AA 1112, hemtentamen, delkurs 1 Besvara frågorna, 1000 ord per fråga, +- 10% Utifrån kurslitteraturen (använd er av minst 4 källor) redogör för och diskutera statens roll i den ekonomiska utvecklingen under 1900-talet och i nutid. Besvara frågan med fokus på a) statens förändrade roll från självständighet och framåt, b) sociala områden såsom utbildning och/eller socialförsäkringar Betygskriterium för hemtentamen För betyget godkänt krävs: Relevant innehåll visavi uppgiften: Huvudfrågan måste besvaras Användning av kurslitteratur: Referenser till kurslitteraturen är obligatoriskt. Det ska framgå av texten att studenten tillgodogjort sig huvuddragen i den obligatoriska litteraturen. Formalia: Hemtentamen måste innehålla korrekta referenser och källförteckning Textens struktur och tydlighet: Textens olika delar måste hänga samman och de resonemang som förs måste vara tydligt kommunicerade Textens omfång: Texten ska hålla sig inom de angivna ramarna för längd För betyget Väl godkänd krävs dessutom: en välgrundad diskussion i relation till litteratur och tentamens huvuduppgift samt att studenten är självständig i analys och användning av och positionering gentemot litteratur/material

Form Disposition Stycke Mening Språk och stil

Disposition Introduktion Bakgrundsinformation Begrepp? Exempel/empiri Diskussion Avslutning

Introduktion Vad gör introduktionen? Fånga läsarens intresse Berättar om vad texten handlar om, varför och hur du går till väga. (skriva framlänges och baklänges) Egna frågor eller fokus? Varför det är intressant och viktigt Vilka steg du kommer gå igenom – så att läsaren är med dig och vet varför hen läser det du skriver Håll den kort och koncis

Bakgrund Håll bakgrunden till ett minimum men se till att få med den information som är viktig för att läsaren ska kunna följa med i ditt argument. Vem är din läsare? Vad behöver du förklara?

Mening Ha inte flera påståenden i en mening – en idé eller information per mening räcker. Använd inte ord som du inte förstår Se till att centrala begrepp är definierade Se till att ha ett subjekt i meningen Undvik passiv form Tydlighet – om det är svårt försök byta meningsföljd Undvik ’man’ Undvik att upprepa ord Skriv ut förkortningar

Exempel mening Hälsan har blivit bättre, barnadödligheten har sjunkit från 146 per 1000 personer under 5 år till 90 per 1000 personer år Det är en förbättring med 38 procent. Stora satsningar mot att stoppa spridningen av HIV/AIDS har också gjorts(Ibid, 24). Att folk generellt har bättre hälsa tyder på positiv utveckling, utmaningar finns såklart.

Språk och stil Sakprosa, saklig, korrekt och faktainriktad Kritiskt och analytiskt förhållningssätt (ställer frågor och problematiserar) Använd dina egna ord Hur personlig får jag vara? Får jag skriva mina åsikter? Färre ord/effektivare text TYDLIGHET Undvik passiv form Undvik ’man’

Hör gör jag då? Skumma igenom litteraturen Bestäm vad du ska skriva om (fråga, begrepp och empiri/exempel) Välj ut de relevanta texterna du ska använda – företrädesvis texter som ger olika perspektiv på det du ska skriva om – som du kan relatera till varandra för att få en bättre diskussion. Läs noga, ta anteckningar – vad vill de säga – hur definierar de begrepp. Reflektera över hur texterna relaterar till det du vill skriva om och hur de hjälper dig att förstå det bättre Gör en struktur – detta vill jag diskutera 1, 2, 3 Definiera ditt ämne/fråga tydligt och tala om vad du ska göra Gör en skiss – definiera begrepp, gör ditt argument, illustrera med exempel Skriv – använd dig av texterna, beskriv olika perspektiv, hur kan man se på frågan på olika sätt, vilka slutsatser drar du utifrån litteraturen. Arbeta igenom Arbeta igenom igen – se till att styckena hänger ihop, att de har en början en mitten och ett slut. Arbeta igenom igen – se till att det är tydligt för läsaren vad du vill säga och varför. Arbeta igenom igen – se till att varje mening är tydlig och går att förstå, att de är relaterade till meningen innan och meningen efter – läs högt för dig själv. Stavningskontroll Om du vet att du har svårt för att skriva försök hitta någon annan att kommentera på din text innan du lämnar in.

Referenssystem Varför? Läsaren skall kunna se vilket underlag du har för ditt resonemang. Läsaren skall kunna urskilja vad som är dina egna tolkningar, påståenden och slutsatser och vad du har hämtat från andra. Läsaren skall kunna gå tillbaka till dina källor för att kontrollera dina uppgifter och fördjupa sig i ämnet. Positionera sig vetenskapligt Avlasta texten genom noter Heder och ära När? Vid sånt andra sagt, forskning andra gjort (inte vid allmänna fakta, trivialiteter, självklarheter) Citat Referat Viktiga data Hellre för ofta än för sällan Vad? Källhänvisning (texthänvisning i fotnot eller parentes) och referenslista Kontrollera att de källor du har med i texten finns med i Referenser/Källförteckning (och att du i texten refererar till de källor du anger i Referenser/Källförteckning). Var konsekvent!

Citat och referat Referera gärna till litteraturen genom citat. När ni citerar ska det dock framgå att det är citat genom att ni använder ”..” Citatet måste vara korrekt avskrivet Man kan bryta citat genom att ange /…/ eller […] Eller skjuta in förklaringar /jhsjghjgh/, [blabla] exempelvis när subjekt saknas Välj bra snittpunkt – inte för långt men ändå säga det väsentliga Översätt inte citat Referat bör ha ett neutralt språk – får inte antyda färgningar som inte finns i originalet

Källhänvisningar Texthänvisning I den löpande texten anger varifrån du hämtat dina uppgifter genom att skriva ut författarens efternamn följt av publiceringsår och sida. Du kan antingen ange dessa uppgifter inom en parentes (Harvardsystemet, Apa) eller i en fotnot (Oxfordsystemet). Texthänvisningarna placerar du vanligtvis efter en mening eller ett stycke. Inom parentes (Harvard): Fattigdom kan definieras på ett flertal olika sätt, som ekonomisk fattigdom, mänsklig fattigdom, social fattigdom och relativ fattigdom (Andersson 2001:56-60). Andersson (2001:56-60) diskuterar olika definitioner på fattigdom, däribland ekonomisk fattigdom, mänsklig fattigdom, social fattigdom och relativ fattigdom. I fotnot (Oxford) : Fattigdom kan definieras på ett flertal olika sätt, som ekonomisk fattigdom, mänsklig fattigdom, social fattigdom och relativ fattigdom. 1 Andersson diskuterar olika definitioner på fattigdom, däribland ekonomisk fattigdom, mänsklig fattigdom, social fattigdom och relativ fattigdom.1 1. Andersson 2001: (eller fullständig bibliografisk referens i första noten.)

Källhänvisningar Bibliografisk referens Sist itexten, under rubriken ”Referenser” eller ”Källförteckning” har du en alfabetisk förteckning över alla källor du har använt dig av i texten. Källorna anges i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Förteckningen ser likadan ut oavsett om du har textreferenserna inom parentes eller i fotnoter Böcker med en eller flera författare Skriv författarens efternamn, förnamn (förnamnet kan anges med initial) publiceringsår, titel på boken (kursiverat) och utgivningsort (ev. också förlag.). Ex: Andersson, Erik, Globaliseringens politiska ekonomi. Lund: Studentlitteratur. Brodie, Neil; Doole, Jenny & Watson, Peter, Stealing history. The illicit trade in cultural material, Cambridge: McDonald Institute for archaeological research. (För verk med fler än två författare kan du alternativt ange namnet på den första författaren följt av et al. (=et alii =och andra) kursiverat

Böcker och publikationer utan författarnamn Publikationer från myndighet och organisation saknar ofta författarnamn. Du kan då ange myndigheten eller organisationen som författare i texthänvisningen och den bibliografiska referensen. Texthänvisningen kan då se ut så här: (Rikskriminalpolisen 2006) och den bibliografiska referensen så här: Rikskriminalpolisen Människohandel för sexuella ändamål mm. Lägesrapport 8. 1 jan – 31 dec Rapport 2006:4 esrapport__8_rkp.pdf esrapport__8_rkp.pdf

Artiklar i tidskrifter och samlingsverk (samlingsverk/antologi= bok med flera artiklar av olika författare). Tidskrifter : Sullivan, Barbara, “Trafficking in women. Feminism and international law”. International feminist journal of politics 5(1): Antologier: Lundén, Staffan, “The scholar and the market. Swedish scholarly contributions to the destruction of the worlds archaeological heritage”. i: Karlsson, Håkan. (red.) Swedish archaeologists on ethics, Lindome: Bricoleur Press,

Textreferens till flera källor samtidigt Många arkeologer hävdar att det är handlare och samlare som är den yttersta orsaken till plundring (Brodie, Doole & Watson 2000; Lundén 2004:216; Lundén 2003; Lundén & Häggström 1999). Handlare och samlare hävdar tvärtom att handeln räddar föremål som annars skulle ha förstörts i ursprungsländerna (Chesterman 1991, Eisenberg 1991, True 1992).

Sidhänvisningar mm. Bhabha 1994: Bhabha 1994:235f, ff – följande sida/sidor ibid – samma som ovan ibid:270 Nilsson 1994a:235 vid flera angivna verk av samma författare från samma år listas de med bokstav Passim – här och där

Referenslista (Apa) Bok Rienecker, L., Stray Jørgensen, P. & Gandil, M. (2009). Skriv en artikel: om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar. Malmö: Liber. Kapitel i samlingsverk/antologi Sunderland, J. (2010). Researching language and gender. In B, Paltridge & A, Phakiti (Eds.) Continuum companion to research methods in applied linguistics. (pp ). London : Continuum. Tidskriftsartikel Goldman, S. R. (2011). Choosing and using multiple information sources: Some new findings and emergent issues. Learning and Instruction, 21(2), Webbsida Adema, J. (2010). Who owns research? Hämtad 11 juni, 2010, från