Leif Nilsson Konsultarbete inom medicin

Konsultprocessen Kirk, Statistical consulting in a University, 1991, ASA. Skapa relation - ”småprata” - ”förstagångsklienter” vet ej vad de skall förvänta - avslutas med ”berätta om ditt problem” Identifiera ”problemet” - fråga mycket, försök få en bild av problemet - vilka frågor skall besvaras (hypoteser) - varför just dessa frågor (öka förståelse) - finns ”traditionella analysförfaranden” - anteckna

Konsultprocessen Sätta upp mål - bestämma vilka hypoteser som skall besvaras - om data finns ta reda på hur det har insamlats - inget data → försöksplanering (sällsynt) - ”enkelt” → föreslå analysmetod (sällsynt) - ”svårt”, minsta tvekan → begär att få återkomma Överenskommelse - vad som skall göras (anteckna) - vem som skall göra vad - när - kostnad Summering

Några citat från Kirk’s artikel - When I encounter a tuogh problem, I never hesitate to tell a client that I need some time to think and that I will get back to him or her in a few days. - The secret to working with a wide range of clients is to work at the client’s level of expertice. - Use the simplest procedure that will answer the client’s question and, preferably, one that is commonly used in the client’s area.

Inom medicin Många ”konsultjobb” kommer att ingå i avhandlingar →doktoranden vill ha ”koll” på analysmetoderna och helst göra analyserna själva. Många är ”rädda” för statistisk analys. Ofta erbjudande om medförfattarskap. Vad gör man om man får detta erbjudande som en kompensation för ett arvode? Vid omnämnande i artikel - se till att läsa den!!!

Några roller som statistisk konsult Hjälpande roll klienten gör det mesta själv men behöver ibland viss vägledning - felaktigt ställda frågor kan leda till felaktig analys Ledar-roll klienten är passiv - se till att tydliga frågeställningar finns - man bör vara hyfsat bevandrad i klientens område Data-”blesser”-roll Samarbetande roll Lärar-roll

Typer av klienter och konsultroller

Termer Prospektiv undersökning - studie som går framåt i tiden, dvs man börjar samla in data om varje deltagare vid den tidpunkt han eller hon tas in i undersökningen. Retrospektiv undersökning - undersökning som är ´tillbakablickande´. T. ex. fall-kontrollstudie. Tvärsnittsundersökning - cross-sectional study, undersökning av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle. Exempel: personerna intervjuas om sina kost- och motionsvanor, och man mäter deras kroppsvikt, blodsocker och blodkolesterol.

Termer Kohortundersökning - studie som gäller en grupp personer som utgör en kohort, dvs har vissa definierade egenskaper gemensamt. Vanligen gäller undersökningen två eller flera olika undergrupper i kohorten (retrospektiv,prospektiv). Observationsundersökning - studie där ingen aktiv åtgärd vidtas. Epidemiologisk undersökning - är en observationsundersökning, vanligen i stor skala.

Termer Interventionsstudie - en undersökning där deltagarna utsätts för en intervention, dvs någon åtgärd som prövas, oftast sjukdomsbehandling eller sjukdomsförebyggande åtgärd.

Termer Prevalens - sjukdomsförekomst: antalet personer som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom (tvärsnittsst.). Incidens - 1. antalet fall av en viss sjukdom som uppträder i en befolkning under viss tid; 2. antalet av en viss studerad händelse i en klinisk prövning eller kohortundersökning, dividerat med antalet deltagare i gruppen. Graden av skillnad mellan två gruppers incidenstal kan uttryckas genom att det ena divideras med det andra till en incidenskvot.

Termer Confounding - vilseledning när data från en studie tolkas. Uppstår när ett orsakssamband som man studerar påverkas av en eller flera länkade stör- faktorer (confounders) som inte beaktats. Intention to treat-analys - resultatbearbetning (vid klinisk prövning) som tillämpar principen "avsikt att behandla", vilket innebär att resultat från alla deltagande patienter tas med, alltså bl a resultat från patienter som inte följt föreskrifterna (t ex slutat att ta prövningsläkemedel efter någon tid). Intention to treat-analys är önskvärd, eftersom vissa deltagares resultat annars kan uteslutas på otillräckliga eller felaktiga grunder.

Termer Regression towards the mean - tendensen hos mätvärden som ligger i ena ytterkanten av en fördelning att vid en senare mätning ligga något närmare fördelningens mittregion. Om man t.ex. mäter blodkolesterol hos ett stort antal personer och kort därefter gör om mätningen hos dem som hade de allra högsta värdena kommer många av värdena att denna gång ligga något lägre. Fenomenet förklarar att man vid många behandlings- prövningar ser en tendens mot mer normala värden inte bara i den aktivt behandlade gruppen utan även i kontrollgruppen (”placebo-gruppen”).

Metoder Standard metoder Datatyper: skal, ordinal, nominal Logistisk Regression (Poisson) Betingad Logistic Regression (matchade fall-kontrollstudier) Upprepade mätningar (ANOVA, MANOVA, Friedman, McNemar) Beräkning av styrka

Enheten för yrkes- och miljömedicin Enhet vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin (Umu) Forskningensinriktning: sambandet mellan hälsa och arbetsförhållanden respektive faktorer i den yttre miljön. Samarbetar med bl a yrkes- och miljömedicinska kliniken (Vll) och Mittuniversitetet i Sundsvall. Yrkes- och miljömedicin kliniken utreder och förebygger ohälsa som är relaterad till arbete och miljö (patienter).

Enheten för yrkes- och miljömedicin Arbete och cancer Arbete och fysisk belastning Hudexponering Hälsokonsekvensanalys Klimat och hälsa Luftföroreningar och hälsa Metaller Skiftesarbete Stress Särskild miljökänslighet Variabilitet i exponering

Människor exponeras dagligen för en rad olika kemikalier och som indikatorer på denna exponering kan man välja att mäta olika ämne i luft eller i något biologiskt material. Oberoende av valet av indikator kommer mängden uppmätt ämne att variera mellan olika individer och för samma individ olika dagar. Utifrån skattade värden på mellan- och inomindividvariabiliteten är det möjligt att uppskatta risken för överexponering samt föreslå en mätstrategi för vidare mätningar.

Variabilitet i exponering Lite historik! OEL – Occupational Exposure Limit. (Förr) brukligt: Utifrån ett antal mätningar (N) skall yrkeshygieniker avgöra om exponeringen är acceptabel i förhållande till OEL. Acceptabel om alla mätningar < OEL. Hur väljer man N? P(Acceptabel) = (1-  ) N där  = P(X > OEL)  mäter ”akut exponering”, ej den ”långsiktiga exponeringen”

Variabilitet i exponering Rappaport 1984  ”nested mixed effect models” (vanligtvis obalanserat) Exponeringen X antas vara lognormalfördelad Y ij = ln(X ij ) =  i  ij j = 1,…,n i, i=1,..,k  i  mellan  ij  inom 

Exempel 1, lärkträd Absorptionsförmåga hos olika “typer” av lärkträd. Vill påvisa skillnad. Kvotskala.

Exempel 2, “fordonsförare” 10 individer Utvilade/trötta Stirra på en skärm som visar en bilväg. Billjud, förarstol…. Försökspersonen ombads att så snabbt som möjligt trycka på en knapp när en gul lampa blinkar på skärmen. Objektiva mått: EEG (hjärnaktivitet) alfa, theta, …, huvudrörelser,…(hög upplösning) Utifrån måtten vill man hitta indikatorer på att man ”håller på att somna” !

Exempel 2, “fordonsförare”

Borg-CR10-skalan (kvotskala)

Exempel 2, “fordonsförare”

Exempel 3, stressrehabilitering

Exempel 4, vibrationsexponering Vibrationsmätningar vid slipning med slipmaskiner (rondeller, luft). Genomförs på en fabrik. Försöksplanering intressanta faktorer: slipmaskin, individ, rondellskiva, arbetsställning, tillfälle.