Copyright Julia Bahner Funktionshinder och intersektionalitet

Vad är intersektionalitet? Utgår ifrån en marginaliserad grupp Stratifierat samhälle Samspelet mellan olika maktordningar eller kategorier Upptäcka dolda maktordningar -> främja demokrati och jämlikhet Helhetsperspektiv Från feminismen Socialkonstruktivism Copyright Julia Bahner

Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och funktionshinder Lite forskning i ämnet Funktionsförmåga istället för funktionshinder/-nedsättning Kontrast till den vanliga kön/klass/etnicitets-analysen Normaten (the Normate) Copyright Julia Bahner

Kön och funktionshinder Definitionsmakt Att göra kön, att göra funktionshinder: - (om)skapas - (om)tolkas - (upp)levs Fokus från varandet till blivandet Även olika mellan olika typer av funktionshinder Copyright Julia Bahner

Kön och funktionshinder: funktionshindrade kvinnor Rörelsehindrade svårt att få tillträde till traditionella kvinnoroller Men ökat tillträde till utbildning och arbete? Brist på valmöjligheter och självbestämmande Intellektuellt funktionshindrade definierades som sexuellt opålitliga -> tvångssteriliseringar på 1930-talet Men med adekvat stöd fungerar föräldraskapet Motmakt Äldre kvinnor internaliserat föreställningar Copyright Julia Bahner

Kön och funktionshinder Kroppen som meningsbärare Positionsmakt Copyright Julia Bahner

Kön och funktionshinder: Funktionshindrade män Malestreaming inom funktionshinderforskningen -> funktionshinder den överordnade maktordningen Maskulinitetsstrategier Normalitetsstrategier Copyright Julia Bahner

Sexualitet och funktionshinder Historiskt präglats av kontroll - sterilisering - sexualundervisning - särskilda boenden Betraktats i första hand som asexuella, i andra hand heterosexuella Ableism Personer med intellektuella och psykiatriska funktionsnedsättningar: - hypersexuella - potentiella sexuella förövare - fäbless för S&M Fetisher Copyright Julia Bahner

Sexualitet och funktionshinder: HBTQ-personer Gemensam historia: - avvikande - medicinsk diskurs - betraktats som individuella problem - homosexualitet betraktats som en funktionsnedsättning Ingen gemensam kamp -> ableism inom HBTQ-rörelsen? -> kompensation? Olika komma-ut-processer Ingen anpassad information, hjälpmedel, personal Copyright Julia Bahner

Sexualitet och funktionshinder: HBTQ-personer Otillgänglighet: - fysiskt - socialt - identitetsmässigt - kroppsligt: ”sissyphiobia” hälsa (HIV/AIDS) habitus Copyright Julia Bahner

Ålder och funktionshinder Ålder är utgångspunkten för en rad välfärdsliga förmåner och arenor Många gånger identitetsdefinierande Kronologisk, fysiologisk och social ålder Social ålder: 1. personens subjektiva uppfattning om sin ålder 2. normer 3. socialt tilldelad ålder Kronologisk och fysiologisk ålder påverkar funktionsförmågan Copyright Julia Bahner

Ålder och funktionshinder: Barndom Barn = någon som ska bli vuxen Kategoriseringen av barndom liknar kategoriseringen av funktionshinder: 1.Nekas en självständig och aktiv aktörsstatus 2.Representeras av andra 3.Bedömas som mindre kompetent 4.Inte samma medborgerliga rättigheter Omsorg och beskydd, uppfostran och socialisering Ett sjukt eller funktionshindrat barn En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning Copyright Julia Bahner

Ålder och funktionshinder: Ungdom Ungdom = någon som ska bli vuxen Övergången från barndom till vuxenliv: - Egen bostad, utbildning, arbete -> något som många funktionshindrade inte får uppleva. - Fortsatt beroende av familj och/eller välfärdsstat - Mindre deltagande i fritidsaktiviteter, subkulturer - Ingen eller dålig sexualundervisning - Sämre tillgång till arenor som undandrar sig social kontroll Disability cultures Copyright Julia Bahner

Ålder och funktionshinder: Vuxendom Att vara vuxen = styrka, produktivitet, oberoende, makt Arbetsmarknaden, marknaden, familjen Negativa omdömen om vuxna tar ofta sin utgångspunkt i egenskaper som förknippas med andra ålderskategorier Allt utgår ifrån vuxna, om inte annat specificerats Inget eget kulturellt uttryck Funktionshindrade lever oftare ensamma Hoppar ofta över denna åldersfas Copyright Julia Bahner

Ålder och funktionshinder: Ålderdom Äldre = någon som har varit Förluster av: oberoende, hälsa, arbete Svaghet, glömska, passé – och förestående död Många gemensamma nämnare med funktionshindrade Men kan därav också vara lättare att bli äldre? Copyright Julia Bahner

Ålder och funktionshinder: ett generationsperspektiv Generationsperspektivets utgångspunkt individuella konstruktioner och erfarenheter inom en kohort -> kulturella diskurser och identitet snarare än makt och kategori Karriärperspektiv: erfarenheter genom livsloppet - format utifrån sociala och kulturella processer - tre olika karriärtyper beroende på när funktionsnedsättningen uppstår: 1. från födseln eller tidig barndom 2. från ungdomen eller tidig vuxen ålder 3. på äldre dagar Copyright Julia Bahner

Etnicitet och funktionshinder Avvikande att vara från ett annat land samt att vara funktionshindrad Svårt att få tillträde till arbetslivet utifrån båda positionerna Båda identiteterna konnoterar olikhet, marginalisering Sker genom kulturalisering Copyright Julia Bahner

Etnicitet och funktionshinder: konsekvenser Svårt att få information och anpassad sfi-undervisning Tecken på svårigheter med inlärning tolkas som beroende på språket och inte ett eventuellt funktionshinder T.ex. kan dyslexi ta sig olika uttryck beroende på språk Bortglömd modersmålsundervisning pga. fokus på funktionsnedsättningen Diskriminering i fler situationer Copyright Julia Bahner

Klass och funktionshinder Klassbegreppet, utgår ifrån Marx: strukturell teori Social status-begreppet, utgår ifrån Weber: individuell teori Klass som kultur eller identitet Utgår ifrån Bourdieu: habitus Copyright Julia Bahner

Klass och funktionshinder: förklaringsmodeller Fattigdom kan orsaka ohälsa och/eller funktionsnedsättning Lägre utbildning och inkomst Hinder i omgivningen skapas Men inte alla kan delta i arbetslivet trots omfattande stöd T.ex. personer med intellektuell funktionsnedsättning i medelklassen? Sociala modellen: baserad på Marx klassanalys Vidareutveckling 1: välfärdssamhällets betydelse Vidareutveckling 2: kulturella perspektiv Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och kritisk realism Kritisk realism: 1. verkligheten existerar oberoende av observatören 2. men vår kunskap om denna verklighet är socialt påverkad 3. söka svar på hur dessa uppstår, vidmakthålls och förändras 4. kontextuella sanningsanspråk T.ex. frågan om kategorisering: 1.Oundvikligt, men problematiskt 2.Kritiskt granska varför och hur vi kategoriserar Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och kritisk realism: ett exempel En studie om hörselskadades psykosociala arbetsmiljö: - yrkesverksamma, hörselskadade kvinnor från arbetarklassen hade det värst - stor skillnad i hälsa mellan hörselskadade och icke-hörselskadade kvinnor, mindre mellan män - hälsotillståndet värre för dem från arbetarklassen - kvinnor överrepresenterade i arbetarklassen -> den intersektionella analysen försöker hitta de verksamma mekanismerna bakom de fenomen man upptäckt -> men många gånger är mekanismerna, komplexa, omfattande, osynliga -> Mekanism + Kontext = Resultat (M + K = R) Copyright Julia Bahner

Copyright Julia Bahner

Analysens uppgift är att visa hur de olika typerna av mekanismer tillsammans genererar fenomenet Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och socialkonstruktivism Exemplet M Olika identitetsdiskurser Upprätthållandet av en maskulin identitet? Offerroll via kulturella erfarenheter Klientifieringen – för alltid? Nätverket kan vara avgörande Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och statistik Statistik oftast förenklande och dikotomiserande Men kan ge mer generella bilder av mönster och fenomen Sveriges registerrikedom erbjuder stora möjligheter Variabler (kategorier) testas med och mot varandra Orsakssamband ska inte tillskrivas den enskilde Kategoriers upplösande vs. Kategoriers förklaringsvärde Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och systemteori Samhället uppfattas som en differentierad enhet av olika med varandra icke-förenliga beståndsdelar Bestrider att skiktning utgör förutsättningen för social ordning Funktionalistiskt paradigm: samhället differentierat enligt funktionspricipen Varje faktor har en funktion för samhället som helhet Funktionssystemet reducerar världens komplexitet till ett litet utsnitt av den sociala realitet som är relevant bara för respektive system -> beskrivningen av den sociala verkligheten beror på ur vilken funktionsspecifik synvinkel den betraktas Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och systemteori Systemteorins olika nivåer: 1. sociala system (kommunikation) 2. psykiska system (tankar, förnimmelser) 3. neurala system (t.ex. smärta) 4. organismer (celler, organ) 5. molekyler (vatten) 6. kemiska element (syrgas) Skillnad mellan person och människa Inget funktionssystem kan inkludera människor i sin helhet -> man inkluderas bara systemspecifikt och bara i utsnitt -> inklusion är inte möjligt utan samtidig exklusion -> inbyggd ojämlikhet Copyright Julia Bahner

Intersektionalitet och systemteori: organisation och semantik Inga ”diffusa maktordningar” som opererar utan systemfunktioner Organisationer har en viktig roll i stratifieringen Beroende på vilken semantik man använder, observerar och upplever man samhället annorlunda Individbegreppet Den funktionshindrade individen Copyright Julia Bahner

Systemteorins kritik mot intersektionalitetsteori Alltför individfokuserat Vissa egenskaper nödvändiga för vissa positioner Vissa egenskaper omöjliga för vissa positioner Alltför fokuserat på makt, förtryck, ojämlikhet – som något negativt Politisk teori om samhället med enkla förklaringar (re)producerar sin egen teoretiska utgångspunkt Copyright Julia Bahner