Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetsterapeut Helena Hallinder Brommageriatriken
Advertisements

Socialstyrelsen.se/patientsakerhet Fallstudie nr. 22 | Artikelnr | ISSN Patient tog sitt liv under vård på sjukhus En man med självmordstankar.
Södertäljemodellen - struktur och behandlingsresultat från ett länsdelssjukhus en barnmottagning Sven Klaesson, Barnläkare - Sjukvården Salem, Nykvarn,
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Multinationell pilotstudie av ett bedömningsinstrument
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården,
Vad innebär val av vårdenhet?
Mål Regionalt Cancercentrum Sydöst
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Spaning….
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
Mat och ätande ett komplext område Lusten att äta likaså
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda Sluten.
Bättre liv för våra äldre
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Sunderbyn, Luleå, Boden Sluten vården, Primärvården,
                                                                                                            
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
Nationell patientöversikt
Kvalitetssäkra nutritionen för våra äldre på Varagården i Bjuvs kommun
Värdeanalys av koloncancerprocessen – sid 1 Kalmar
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Välkomna !.
Medicinsk Vårdplan.
Minnesmottagningen Uppdrag och Samverkan Överläkare Maria Norström Brommageriatriken Stiftelsen Stockholms Sjukhem.
Mångbesökarmodellen En systematisk metod för att identifiera systembrister genom kartläggning av mångbesökares vårdinsatser.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Sjuksköterskeledd infektionsmottagning - rapport
Dödsfall i GI-blödning på vårdavdelning efter fotledsfraktur
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
Trygg och säker utskrivning och uppföljning
Södra Länsdelsgruppen 29 april Återinskrivning Örebro Län Grundkrav 4 av 6 månader lägre än 2013 Andel oplanerade återinskrivna minskade totalt.
PROJEKT ADMINISTRATION Anette Johansson Medicinsk sekreterare Projektledare Ortopediska kliniken, Malmö SUS.
Ortopedavd 6 Karlskoga lasarett Vårt arbetssätt
1.
Läkarmedverkan i hemsjukvård
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Den samordnade vårdplanerings processen Bakgrund Skånegemensamma rutinerna för samordnad vårdplanering infördes 1 juli 2004, reviderades 2007 Ett IT-stöd.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Ur nya nationella KOL-riktlinjerna Hälso- och sjukvården bör erbjuda en FEV1/FEV6-mätning till personer som röker eller har rökt och som dessutom har eventuella.
Vårdsamverkan Valdemarsvik
Neurorehabilitering i Primärvården
Direkt-Access en lyckad process
Trygg hemma Samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 1
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
X-mottagningen: Väntetider 2001
Hemblodtryck istället för mätning på vårdcentral
Webbtidbokning för patientens och vårdens bästa
Beroende del 2 Vårdcentral Norberg.
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
Övergripande uppföljningar 2017
Resultat test Samordnad vårdplanering på distans
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Presentation av oss, Varför.
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Utveckling tillgänglighet Hudkliniken SY
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Dnr: SKF2019/008 Beslut av Styrgrupp närvård:
Presentationens avskrift:

Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH

Bakgrund  2008 utfördes en screening av kognitiva förmågor på patienter över 60 år på en medicinavdelning Malmö Allmänna sjukhus.  63 % hade en kognitiv svikt som ej var känd tidigare  Konsumerade fler vårddagar  Fler vårdplaneringar

Produktmål  Öka kunskapen och skapa rutiner omkring utredning, behandling och uppföljning av patienter med demenssjukdom.  Skapande av fungerande nätverk på hemortsvårdcentralen kring demensfrågor  Öka kunskapen för att fånga/identifiera kognitiv svikt som orsak till högfrekventa besökare på akuten

Effektmål  Minska antalet patienter över 60 år med många oplanerade besök pga av odiagnostiserad kognitiv svikt.  Alla patienter där vårdgivaren misstänker kognitiv svikt skall erbjudas screening med MMT  Alla patienter som utreds skall få diagnos och vårdplan skall upprättas

Metod  Screening av journaler hos patienter äldre än 60 år med mer än 2 besök per kvartal  Sortera ut de där man i journalen kan ana att kognitiv svikt föreligger  Handleda vårdcentralens arbetsterapeut att göra en strukturerad bedömning  Implementera ett strukturerat arbetssätt för alla vårdgivare omkring patienter med demenssjukdom

Bedömda patienter vid 6 vårdcentraler  Flera hundra journaler granskades vid vc 1  Av dessa bedömdes 35 st, ytterligare ca 50 st identifierades för senare åtgärd  Totalt 81 st bedömnda vid 5 vc  Av dessa var 28 st tidigare screenade med MMT  4 hade fått diagnos och behandling

Vårdkonsumtion utan napp  Kv -46 (under 6 mån) kr före diagnos 3645 kr efter  Kv -41 (under 1 år) kr  Kv -23 (under 1 år) kr  Kv -22 (under 1 år) kr

Mångbesökare  Vårdcentralen där det ej fanns någon med odiagnostiserad kognitiv svikt hade 22% mångbesökare jmf med övriga som hade 38-42% mångbesökare.  Vårdcentral 2 halverade antalet vårdplaneringar vid uppföljning  Ledningen vid vårdcentral 3 och 4 ej speciellt intresserade

Vad hände  Vid Vårdcentral 1 gjordes fina bedömningar av arbetsterapeuten men man tog bort alla väntelistor, flera ordinarie läkare slutade  Vårdcentral 5 startade egen sköterske/arbetsterapeutledd minnesmottagning  Pengarna slut: Ingen uppföljning kunde göras  Bristande intresse i primärvårdsstaben att fullfölja projektet  Projektledaren halkade efter i löneökningar på hemvårdscentralen

Hinder  Bristande kunskap, intresse, attityder  Traditioner, kultur  Arbetsterapeuter fysiskt långt borta från läkarna, ej samma fikarum  Arbetsterapeutens kompetens utnyttjas ej optimalt

Vad saknades?  Hjälp att strukturera projektet, registrera det som borde mätas, avgränsa sitt projekt. Både i omfång men även realistiskt tidsaspekt.  Att ta tillvara bra projekt och utveckla resultat och implementera det i vården.  Vital i Norr : 45,8 milj kr  Av 27,9 milj kr så kostade bra projekt 6,2 milj (kanslikostnad 7,5 milj kr)  Hur hitta de projekt som är bra och hur hittar bra projekt ut i vården???