Gott ledarskap a och o för skolan! Skolans (o)möjliga ledaruppdrag? Jenny Madestam.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förändringsarbete Enligt Rendahl et al (1995) är en förståelse för förändringen en nödvändig förutsättning för att medarbetarna skall prioritera förändringen.
Advertisements

Mål med samverksanssystemet
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Skola och arbetsliv i samverkan
Nulägesanalys genom frågor
Att tydliggöra de långsiktiga målen i Lgr -11 och kunskapskravens fem övergripande förmågor för elever, föräldrar och pedagoger.
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Workshop för GIS samordnare tisdag 18 mars kl – 15.00
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Pedagogiskt ledarskap
Konsekvenser.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall
Framtidens bästa primärvård
Läroplansträff Välkomna!.
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Kartläggning Rektorers syn på skolkurator-funktionen
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Regelbunden tillsyn i Älvdalens kommun
Årsrapport Vad har vi gjort? Utveckling och perspektiv på Våga Visas metod. Goda exempel från utvärderingen.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Att leda inom skolans värld Går det? Lars Eriksson Skolan – en förmån att få leda! Ansvarsfullt att forma den unga generationen Härligt att.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Generella synpunkter Tydlig och mer lättöverskådlig struktur Bra med gemensam reglering för verksamhetsformer och huvudmän Bra att förskolan blir egen.
Kommentarer jag skulle vilja höra - från förtroendevalda
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Rektors ledarskap - En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot högre måluppfyllelse.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Utvärderingssamarbetet inom VÅGA VISA Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö Kundundersökningen omfattar fler kommuner.
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Uppdraget är framtiden, barnen och eleverna. Information om ny organisation av förskolorna i Tyresö kommun.
Bilaga 2 Äldreomsorgens värdegrund Trygghet Engagemang Hushållning.
Föräldraråd Syfte: En möjlighet för föräldrar att medverka i och ha inflytande på skolans verksamhet som helhet Att vara en diskussionspart.
Rektorn och styrkedjan Stockholm Januari -16 Lars Werner.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
1980 och 2011 Kommunal politik och förvaltning: förändring, kontinuitet och forskningsfrågor Stig Montin När jag skulle komma på vad jag lämpligen.
Utvecklad styrning – om sammanhållning och tillit i förvaltningen
SUHF:s & UK-ämbetets Rektorsprogram
Heby kommuns kvalitetspolicy
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Upplägg Syfte och mål med Skolutveckling tillsammans Topp
Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever
Studentundersökningen 2017
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Utvärdera för utveckling
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Tidigare granskningar
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Intro 2016.
ETIK Att göra det rätta….
Systematiskt kvalitetsarbete
Stöd till förvaltningar – arbete med skol- och utbildningsnämnder.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Resursfördelning Grundskolenämnden
Gruppintervju omsorg & assistans (LSS)
Prata politik - även efter Skolval 2019 Skolval 2019 är över och nu börjar det viktiga efterarbetet. Hur gick det? Vilka tankar finns i klassrummet efter.
Presentationens avskrift:

Gott ledarskap a och o för skolan! Skolans (o)möjliga ledaruppdrag? Jenny Madestam

Ledarskap är viktigt! Inte kontroversiellt att påstå Ledarskapets utformning och fungerande beskrivs som avgörande för en organisations framgångar Ledarskap som inte fungerar diskuteras och byts ibland ut Managementindustri!

Ledarskap i skolan? Har hittills inte lyfts fram på motsvarande vis som i många andra sektorer Tvärtom bitvis negligerat i offentliga debatten om skolan

Men ÄR ytterst viktigt! Så klart. Studier visar t.ex. att elevers prestationer påverkas av skolans ledarskap (Bloom 2015; Böhlmark et al 2012) Bättre ”kvalitet” på ledarskapet i fristående skolor jämfört med offentliga (Bloom 2015), både hos huvudman och rektor Tänkbar förklaring: inspirerats av ledarskap från andra sektorer bl.a. att ledarskap är kopplat till prestationer

Skolans ledarskap måste prioriteras! Satsa fortsatt på nationella rektorsprogrammet Möjliggöra för fler att kunna bli rektorer. Ledarbegåvningar från andra sektorer ska kunna gå rektorsprogrammet? Att de kommunala huvudmännen vågar erkänna ledarskapets betydelse Underlätta för rektorer att vara ledare

Rektor står i korstryck av krav/förväntningar Personal Elever och föräldrar Nationell politisk styrning Media Kommunal politisk styrning Förvaltninge n

En tänkbar lösning på rektors tuffa uppdrag: Att dela på ledarskapet!

Pågående studie om rektorer som delar ledarskap Hur rektorer organiserar nära samarbeten för sig själva Bakgrund: bristande överensstämmelse mellan tidigare forskning om delat ledarskap och hinder för samledarskap i nu gällande skollag Syfte att bidra med kunskap om delat ledarskap mellan chefer och att diskutera rektorers möjligheter att dela ledarskap

Kvalitativ studie Observationer och intervjuer Fem skolor med delat ledarskap (2 gymn + 3 grund) (2 består av 2 resp 3 skolenheter; 3 av en skolenhet) 16 rektorer (varav åtta biträdande) 15 arbetslagsledare

Chef över vad? En eller flera enheter?

Rektorsröster om att dela ledarskap ”Vi kompletterar varandra fenomenalt” ”Ett problem är aldrig mitt problem, det är vårt problem, det är det som är det stora. Då blir upplevelserna av att det är ett problem inte lika stort utan … här har vi några frågor att hantera.” ”Hen är ju mitt absoluta främsta stöd när det gäller att prata av sig frågor som man inte kan prata av sig med andra.”

Arbetslagsledarröster om rektorer som delar ledarskap – positivt ”Att vara en rektor på skolan är ett för stort uppdrag […], det stödet de får av varandra det tror jag är nästan nödvändigt för att de ska klara av det här jobbet.” ”Stackars rektor!” utbrister några arbetslagsledare vid tanken på att ha en ensam rektor på skolan. ”Det är skönt för rektor att ha en person att kunna bolla och stöta och blöta idéer med innan man tar det vidare till ledningsgruppen och... Jag tror att många beslut blir mycket, mycket bättre.” ”Det finns alltid någon man kan gå till.”

Arbetslagsledarröster – negativt ”Rektorerna borde samarbeta tydligare, träffas schemalagt några gånger i månaden och sedan sprida vad de pratar om till oss, där tycker jag att det glappar” ”De leder på olika sätt, jag tycker det är väldigt, väldigt beklagligt. Jag har tydligt signalerat att jag vill att de representerar en skola” ”Egentligen drar de åt olika håll”

Svårigheter & fördelar Tillgänglighet ett plus för medarbetare Styrka när kriser hanteras Betydelsen av täta interaktioner Stabilitet och bättre grundade beslut i verksamheten Involvering och synlighet – avgör möjligheterna att lyckas i medarbetarnas ögon Lokalernas utformning Olikhet som personer – styrka inom samma enhet, men en fara för enhetsuppdelade skolor Hälsosamt för rektorerna – men var går antalsgränsen? Mellan trio och kvintett…

Oavsett en eller två: strålkastaren måste riktas mot skolans ledarskap