F7. Kontaktspråk Therese Lindström Tiedemann

Seminariepresentationer 26/5    Försök komma på alla!  Säg vilken tid ni föredrar – se tider på studentportalen.

Ämnen  Marie, Axel & Joyce: L2 Acquisition & Language Shift (Winford kap 7)  Oscar B, Erik R, Kristin S: Pidgins & Pidginisation (Winford kap 8)  Sara, Amanda, Anna, Adrienne: Creole formation (Winford kap 9)  Linnea: Acquiring and maintaining a bilingual repertoire (Matras kap 4)  Dennis: Grammatical and phonological borrowing (Matras kap 8)  Oliver: Crossing the boundaries: codeswitching in conversation (Matras kap 5)  Övriga?

Betygskriterier  För att bli godkänd måste man uppfylla målen.  För VG krävs VG på uppsats och hemtenta.

Främsta målen idag 1. Diskutera och beskriva språkkontakt Definiera […] pidgin - och kreolspråk, språkdöd. 4. -

Källor  Thomason (2001)  Holm (2013) i Hickey.  Matras (2007)

Idag  Kontaktspråk:  Pidginspråk och kreolspråk  Blandspråk  Språkdöd  Sammanfattning av föreläsningarna

”Kontaktspråk”  Språk som uppstår i kontaktsituationer och som uppstår relativt fort / abrupt.  Språk som uppstår mellan grupper utan gemensamt språk som har någon kontakt.  Leder inte alltid till kontaktspråk.

Kontaktspråk á la Thomason (s. 158)  Lexikon och grammatisk struktur  Inte från ett källspråk.  Hör inte till någon språkfamilj – eller kan skapa en ny språkfamilj – kan själv ha ”descendents”.  Behöver inte vara lingua franca.  Pidgin och kreolspråk är lingua francas i grunden.  Tvåspråkiga blandspråk är gruppspråk.

Språk som används / uppstår i språkkontakt  Lingua franca  Koiné  Foreigner talk  ”KONTAKTSPRÅK”  Pidginspråk  Kreolspråk  Blandspråk

”Lingua franca”  Språk som används mellan grupper med olika språklig bakgrund.  Ex engelska  Sociolingvistisk roll som ett språk kan ha.  En del tror det påverkar strukturen.

Lingua franca (pidginspråket)  Pidgin  Italienska – lexifieringsspråk  Västra medelhavet fick även spanskt lexikon  Från ca 1095 eKr-mitten av 1400-talet  Medelhavet  En del har trott att senare pidgin och kreol baserats på detta (monogenesisteorierna)

Maridi-arabisk pidgin  Tidigast dokumenterade pidgin / kreol 1000-talet  Lexikon arabiska  Grammatisk stämmer med andra arabiskbaserade pidgin till viss del (s. 163)

Koiné  En variant av ett språk som används i samtal mellan talare av olika besläktade varianter / dialekter.  ”Lingua franca” mellan talare av olika besläktade dialekter.  Strukturell ”levelling”  Cross-dialectal accommodation Matras s. 276 Jfr det som händer när skandinaver talar med varandra...

Foreigner talk  Ad hoc varianter  Abrupt  Tillfälliga och mycket sällan konventionaliserade  Stora strukturella följder, främst förenkling.

Kontaktspråk  Broken transmission (Thomason & Kaufmann 1988) – följer inte direkt på någon föregångare.  Sociolingvistiskt – ungas språk är inte samma som den äldre generationens.  Ingen enstaka genetisk källa.  Två typer:  Pidgin & kreol  Blandspråk ”mixed languages”

Två typer av kontaktspråk  Thomason jämför hur pidgin och kreolspråk blir till med ”shift-induced interference”  Hon jämför tvåspråkiga blandspråk med lån och är i självverket lån. Thomason s. 158

Vad var det skillnaden var mellan lån och shift-induced interference ?  Fanns det dålig / felaktig språkinlärning med i bilden?  Vid shift-induced interference JA  Vid lån NEJ

Pidgin och kreolspråk

Definitioner  Kontroversiella

Pidgin (Holm s )  Kontakt mellan två grupper eller fler utan gemensamt språk.  Språken måste vara typologiskt olika.  Begränsad domän  Ingens modersmål.  Oftast ord mest från den överordnade gruppen ( Superstratum ).  Inga onödiga komplikationer, tex böjningar: två böcker > två bok  Färre ord – vidare betydelse eller omskrivningar  Lever bara kvar om sociala avståndet uppehålls. Jfr Matras s. 277

Exempel: Lingua franca Peregrin taybo cristian, Pilgrim good Christian si querer andar Jordan, If want go Jordan pilla per tis jornis pan, Take for your journey bread, que no trobar pan ni vin. [there] not find bread not wine. Ensina 1521, quoted by Harvey, Jones & Whinnom 1967, quoted by Holm s. 253

Pidginspråk  Lite böjningsmorfologi  Ett böjningsmorfem stabiliserades: –ato particip.  Substantiv och verb i Lingua franca varierade oftast inte.  Ibland använde talare böjningar för genus och numerus från andra romanska språk.  Ingen kongruens mellan adjektiv och substantiv vanligtvis.

Pidgin exempel 2: Tok Pisin  Naw mi stap Rabawl. Then I stay Rabaul. Mi stap l ɔ ng biglajn. I was in workgroup. Mi katim kopra. I cut copra. Hall 1966: 149 citerad i Holm s. 254 (nedtecknat av Mead 1936)

Exempel 3: Tok Pisin  Man ia we yu toktok long en em spak. Man DEM rel 2SG talk ADP 3SG be-drunk ”The man you were talking to is drunk” (Faraclas 2007: 362, cit i Holm s. 254)  Bokstavligen ”Man here, who you were talking to him, he’s drunk.”  ADP = adposition  REL we från dialektal engelska

Exempel 4: kreol  Moi té tini peur bete là manger monde. 1s ANT have fear animal DET eat people. ”I was afraid the animal ate people” (Holm s. 255)

Martiniquekreol 1600-tal  Moi té tini peur bete là manger monde. 1s ANT have fear animal DET eat people. ”I was afraid the animal ate people” (Holm s. 255) Té – preverbal anterior markör Là – postnominal determinerare Fransmännen kom till Martinique Detta belägg är från 1671! SNABBT!

Kreol  Första kända kreolspråket: restrukturerad portugisiska, Cape Verde-öarna.  Befolkades1462  Första belägget av ett kreolspråk: Martinique 1672 (Carden et al 1991: 5, 7, cit. I Holm)  Per definition ett pidgin / prepidginspråk i grunden enligt Holm. (s. 256)  L1 av en hel språkgemenskap. Holm s. 255

Kreoldefinition  L1 i en språkgemenskap  Utvecklas i språkkontakt – typiskt mer än två språk  Lexikon främst från ett språk.  Grammatik – kompromiss mellan språken.  Det är inte säkert L1 talare av lexifieringsspråket är med i ”förhandlingarna”.  Vissa kreolspråk är ”nativised” pidginspråk.  Fast Holm säger att ett kreolspråk per definition är ett pidgin / prepidginspråk i grunden.

Kreol – skillnad mot pidgin  Fonologiska regler som inte finns i tidiga pidgin tex assimilering.  Behöver mer ord – hittar de bland annat genom sammansättning. (Kan ibland vara översättningslån, calque.)  Verbala system omorganiseras.  Bisatser Holm s. 256

Kreolgrammatikens ursprung  Flera teorier  Från superstrata och/eller substrata  Språkliga universalier  Få empiriska bevis – trots ca 100års forskning.  Ny studie (Holm & Patrick 2007) – 97 strukturella drag i 18 kreolspråk över hela världen.

Studie av strukturella drag Portugisiska, Balanta & Kreolspråket restrukturerad portugisiska på Guiné-Bissau(Holm & Intumbo 2009) KreolPortugisis ka Balanta Grupp ,2% Grupp 2Blandatblandat 5,1% Grupp 3+--9,2% Grupp ,2% Grupp ,6% Grupp ,7% Cit i Holm s. 257

Studien visar... (Holm s )  Minst stöd – att det är slumpen.  Universalier från vuxen L2 inlärning – svårt säga  Grupp 1 beror nog på valet av drag  Grupp 2 statistiskt oviktig  Grupp 3 – kreolintern innovation  Påverkan från substata!  Influens från substrata, superstrata och det som är lika = 73,5%

Uppkomsten

Hur uppstår dessa språk? Matras s. 283  ”The fact that we are able to make such detailed generalisations about the structures of dozens of languages that evolved in different places, at different times, by and large among different population groups, presents linguistic theory with the challenge of how to account for the link between similar sociolinguistic circumstances of communication and a particular structural profile of a language to which these circumstances give birth.” (fetstil TLT)

Hur bildas pidgin & kreol?  Thomason menar att det finns flera sätt på vilka pidgin och kreol kan uppstå. (s. 175)  Dessutom finns det olika teorier kring hur det går till.

Tidiga studier  Pidginspråk verkade som förenklingar av deras lexifieringsspråk.  Man såg likheter i strukturen mellan pidgin och kreol  universalier för dessa språk:  Saknar morfologi  Saknar ”exotiska” ljud  Saknar komplexa konsonantkluster  SVO  Kreol – partiklar används i en speciell distribution för TMA (tempus, modus, aspekt) – omarkerade (Thomason s )

Var kommer lexikon ifrån?  Ofta ett språk som de flesta orden kommer från (main lexifier language)  Ofta superstratum  Vissa ord från annat / andra språk

Ursprungsteorierna kan delas in i:  Formalister vs funktionalister  Superstratumpåverkan i fokus vs substratumpåverkan i fokus  Abrupt vs Gradvis  Samt Monogenesis (ett ursprung)

Formalisters syn Matras s  Strukturell ”scrambling” som triggar omformulering av ytstrukturer enligt UG.  (Kreolskapande ses då mer som L1 inlärning.)  Bickerton Bioprogram

Funktionalisters syn Matras s  Grammatikalisering –  Pidginisering motiveras och skapas av vårt behov av att kommunicera  väljer ”the most salient referential structures”.  Kreolisering formas då av behovet att expandera – med hjälp av lexikala källor.

Hur uppstår dessa språk? Pidgin och kreol uppstår i kommunikation mellan grupper utan gemensamt språk   Omarkerade drag är lättast lära  Omarkerade drag tros vara universella  Så då bör pidgin och kreol vara strukturellt lika. Thomason s. 168

Håller inte helt  Inte helt fel: pidgin som har begränsad användning –  mindre morfosyntaktisk struktur än talarnas L1 (s. 168)  Markering spelar en viktig roll (s. 168)  Ingen morfologi  Väldigt begränsad morfologi  Väldigt regelbunden morfologi

Monogenesis  Starka versionen: alla pidgin och kreolspråk kommer från Lingua Franca i Medelhavet.  Relexification – de har inte samma ord.  Koloniseringen  Kreol – bara om nativiserad pidgin  Första steget (de flesta) portugisiska pidgin, Västafrika.  Populärt talet  Svagare version ännu vanlig. Thomason s

Plötslig uppkomst (s )  Inte över natten, några år – 25 år  3 undergrupper:  Bickertons Language Bioprogram Hypothesis  Lefebvres Relexification Hypothesis  Som L2 inlärning – shift induced interference

Bickertons Language Bioprogram Hypothesis  resultatet av L1 inlärning med lite lingvistisk input  universella medfödda egenskaper  Föräldrarna tros prata prepidgin  1980-talet  Gäller inte för alla kreolspråk – bara plantagekreol i princip  numera INTE kreolforskare, men vissa formalister.

Lefebvres Relexification Hypothesis  Relexification men inte som andra riktigt.  The Haitian Creole Project  ”creoles are created by adults who develop a new lexicon by combining the phonetic shapes of one language with the semantic and syntactic information of another language” (cit. I Thomason s. 179)  Formell lingvistik  Skepticism bland kreolister  Lån (s. 180) – ingen dålig inlärning

Substratum påverkan (Matras s ) Matras s  Detta kan också ses som påverkan under pidginisering av substratum  Omlexifiering av substratum (Lefebvre 1998, 2004) – Haitisk kreol  Ser pidgin och kreol som en trestegsutveckling:  Relexifiering  Reanalys  Dialektutjämning (s. 286)

Som L2-inlärning  Förhandling!  Shift-induced interference  Inget större försök lära sig lexifieringsspråket helt utan lära sig kommunicera med varann  Gissa vilken struktur som förstås.  Avstår från egna strukturer som är svåra förstå.  Väljer de som enklast förstås.  Delvis omarkerade.  Markerade som flera/alla kontaktspråken har.

Gradvis uppkomst  Pidgin > kreol har alltid behandlats  Lingvistisk expansion i pidgin – fler domäner. – socialt.  Många kreolister tror att flera kreolspråk från plantager uppståtts stegvis men inte från stabila pidgin.  Mest i Karibien  Delvis i Indiska Oceanen och Afrika  Gradvis uppkomst - Olika betydelse  Troligen alla ser det dock som ”a gradual process, extending over a number of generations of speakers” (s. 183)  Demografisk information vanlig: två faser – små plantager till stora plantager.

Chaudenson  Stegvis  Mest franska kolonier i Indiska oceanen  Första slavarna bodde nära modersmålstalare – lärde sig någon form av franska.  Storplantager – ingen möjlighet lära sig franska från L1-talare – lärde sig från slavar.  Mer och mer olikt franska.  Mer och mer shift-induced interference (s. 184)

Superstratist  Matras s. 286  Chaudenson 1992, Mufwene 1996  Pidgin och kreol ses som varianter av superstratum, lexifieringsspråket.  Formade av kontaktsituationen.  Mufwene (1996, 1997, 2001) tycker inte att pidgin och kreol är speciella språktyper.

Pidgin och kreol är inte språk, utan varianter?  ”Pidgins and creoles are names given in a somewhat arbitrary manner, according to this view, to a series of speech varieties that emerged during a certain period, as a result of contact between Europeans and non-Europeans, and are sometimes extended to further languages on the basis of partial similarities with the first group.” (Matras s. 286 om Mufwenes ideer)

Pitcairnese (Thomason s. 165)  Vi vet precis när den utvecklades och vilken bakgrund skaparna hade.  Utvecklades efter att 9 myterister / upprorsmän slog sig ner på Pitcairn Island med 16 talare av tahitiska (polynesiskt språk).  Vissa av de 16 kan ha haft andra L1.  Många av de manliga av de 16 dödades snart.

Vissa pidgin ”växer”  Utan att bli L1 kan vissa pidgin få fler lingvistiska resurser och funktioner (s. 161).  Tok Pisin  Officiellt språk på Papua New Guinea  Har L1talare – så nu kreol enligt definitionen ovan.  Fler domäner långt innan L1talare.

Andra språk genom kontakt Blandspråk / Mixed languages

Blandspråk  Ingen konsensus.  ”show mixtures that are distinct, either qualitatively or quantitatively, from other cases of contact-induced change” (Matras s. 288)  Genetiskt hör de inte bara till en familj.  Ingen förenkling – därför annorlunda från pidgin och kreol.

Blandspråk  Bakker & Mous (1994 cit. I Matras s. 290):  ”languages that have distinct source languages for their lexicon and grammar, or show ”lexicon- grammar split”. ”  Troligen oftast abrupt. (Matras s. 290) – nytt språk inom en generation.  Tycks a mycket att göra med etnisk identietet  Ny blandidentitet (jfr Croft 2003)  Fler och fler tror att blandspråk uppstår medvetet (Matras s. 291)

Exempel  Where do I get a Lappen so I can wisch my Gesicht? (Matras s. 288)  Hebreisk kontext  Väljer vissa tyska ord, men engelsk grammatik.

Blandspråks upptäckt  Heine (1969) var först att skriva om blandspråk med grammatik från ett språk, lexikon från ett annat.  Ma’a (Tanzania)  Var kontroversiellt, till nyligen.  Greenberg 1999 förnekade att sanna blandspråk kunde uppstå naturligt. Matras s. 289

Ma’a  Tanzania  Thomason & Kaufman 1988, Thomason 1997 tror att Ma’a uppstod genom att Cushitisk grammatik byttes ut med Bantuböjningar.  Matras (s. 289) menar att det är troligare att talare av ett Cushitiskt språk bytte till ett Bantuspråk men behöll mycket av original vokabulären  Ma’a

Nästa gång  Presentationer – kom helst på alla. Anmäl vilken tid ni helst vill ha.