Yrkeshögskolornas medverkan i det europeiska högskoleområdet 13.4.2005.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ERKÄNNANDE OCH JÄMFÖRELSE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND
Advertisements

Fakta och information om högskolan
Den nya skollagen.
Bolognaprocessen. Kommunikéerna •(Sorbonne 1998) •Bologna 1999 •Prag 2001 •Berlin 2003 •Bergen 2005.
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
Expertteam för undervisning i språk och kommunikation vid yrkeshögskolor (YH)  (på finska)
SPECIMA Kompletterande lärarutbildning i Finland
Gy2011 och förändrat tillträde till högskolan från folkhögskola 2013
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
Christina Jansson
Studieuppläggning – datateknik Heidi Karlsson Studierådgivare Rum 207, Gripen (2 vån) Tfn Mottagning enligt överenskommelse.
Bologna - hur gick det och hur går vi vidare Eva Åkesson Pedagogiskt idéforum 12 december 2008.
1 Processer kring kurs UD-projektet 2004 Version 4.
Vår styrka Liten enhet Matematiskt-naturvetenskapliga ämnen
BOLOGNAPROCESSEN vad är det och vad kommer den att innebära?
- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.
Yhmyndigheten.se En svensk referensram för kvalifikationer
1 Gruundutbildningen på EE Ny högskoleproposition Ny mastersutbildning Påverkan på civilingenjörsutbildningen Förändringar av E programmet.
Utbildningsgruppen Gruppen 28 oktober 2010: Anna Karin Albin
Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo1 Studera utomlands Utlandsstudier som en del av din ÅA-examen.
Första studieåret på Hanken
Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Folkhögskolornas informationstjänst 2012.
Comenius.
Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www
Språkrådets möte Språket ur utbildningens synvinkel Språkundervisningen i gymnasiet Språkundervisningen i gymnasiet Språkets betydelse för.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
 Obligatoriska kurser  Minst 2/3 av kurserna godkända  Broms  D – F –A  75 kurser  Kurser på distans, tentamenskontrakt  Kurser utifrån  Längre.
Studieorientering för nya studerande PK och RN-examen
Umeå, Seoul eller Lissabon?
Examensstrukturen Studiebyrån, augusti 2014
VÄLKOMNA Att komma ut ur skolan!.
FB/TW AST Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo1 Studier för teknologie kandidatexamen i huvudämnet processystemteknik inom det processtekniska.
F ÖRÄLDRAMÖTE TVÅOR B ETYGET – ATT BLI KLAR Obligatoriska kurser Minst 2/3 av kurserna godkända Broms D – F –A 75 kurser Kurser på distans,
Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Folkhögskolornas informationstjänst 2015.
Utbildningsdepartementet Budskap från rekommendationen om EQF En gemensam referensram - ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och.
1 Ny gymnasieskola GY De viktigaste förändringarna 18 nationella program Yrkesprogram - högskoleförberedande program Nya strukturer och ämnen Lärlingsutbildning.
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
Europass och de gemensamma europeiska verktygen
Den nya utbildnings- och examensstrukturen Träder i kraft 1 januari 2007 Gäller utbildning som startar efter den 30 juni 2007.
Anställningsbarhet - användbarhet Hur gick det för studenterna – objektivt, subjektivt. Etableringsgrad: Vad kan utbildningen påverka? Konjunkturer,
Den största Högskolereformen sedan 1977
Bedömning utan fullständig dokumentation
Studieuppläggning – datavetenskap Heidi Karlsson Studierådgivare Rum 207, Gripen (2 vån) Tfn Mottagning enligt överenskommelse.
Expertteam för undervisning i språk och kommunikation vid yrkeshögskolor (YH) (på finska)
Studieuppläggning - informationssystem Heidi Karlsson Studierådgivare Rum 207, Gripen (2 vån) Tfn Mottagning enligt.
Gymnasiemässa 2010 Att tänka på inför ditt gymnasieval Information från Gymnasieintagningen och studie- och yrkesvägledare Informationspass kl. 10:30,
EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket Monica Nerdrum.
Internationaliseringsarbete som verktyg för skolutveckling – exempel från Stora Segerstad – lifting your skills to a higher level.
Sv Att bedöma utländska kvalifikationer En växande verksamhet NUAK-konferensen Lars Petersson.
Nytt kvalitetssäkringssystem höjer ribban – studenternas bästa i sikte Universitetskansler Harriet Wallberg.
Sv Bedömning av utländsk utbildning -för arbetsmarknad och tillträde till högre utbildning Ida Larsten.
Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF Nätverksträff , Ylva Blauberg.
Två legitimationer  En lärarlegitimation  En förskollärarlegitimation.
UNDERVISNINGSPLANERING – VID FPV 2016 Anna Buss, utbildningskoordinator.
Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Folkhögskolornas informationstjänst 2016.
Leonardo da Vinci Det europeiska samarbetet inom yrkesutbildning och kompetens- utveckling.
VALMÖJLIGHETER efter den grundläggande utbildningen
Frågor kring läroplanen
Välkommen till studentdagen 2016
Lapland University of Applied Sciences (Yrkeshögskolan i Lappland)
Mats Embertsén EQF- SEQF.
OCN-metoden. OCN-metoden (Open College Network) är en väl utvecklad metod för kvalitetssäkring och erkännande av kunskaper, färdigheter och kompetenser.
Universitet och högskolors framtida roll – samspel med UKÄ
Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Folkhögskolornas informationstjänst 2016.
SPRÅKUNDERVISNING I EN DIGITAL TIDSÅLDER
Redovisning vid Åbo Akademi
Bolognaprocessen - strävanden och verklighet
Allmän kurs på folkhögskola – en väg till högre studier
Supportstuga: nya standardtexter för ds
Att söka till högskolan
Presentationens avskrift:

Yrkeshögskolornas medverkan i det europeiska högskoleområdet

Bologna-processen Bolognadeklarationen 1999 Uppföljningsmöte i Prag 2001 Lissabon strategin 2001 Köpenhamn processen 2002 Uppföljningsmöte i Berlin 2003 Uppföljningsmöte i Bergen 2005

Syfte med Bologna-processen till år 2010 Tydliga examensstrukturer Enhetliga examensstrukturer Ett system för dimensionering av studierna Ökad rörlighet En europeisk dimension i kvalitets- evalueringen En europeisk dimension i den högre utbildningen

Tydliga examensstrukturer Gemensam europeisk / nationell referensram Tydliga, förståeliga examina Behörighetskrav, ersättande studier, fortsatta studier Läroplanstänkande utgående från kompetens Bilagan till examensbetyget, Diploma Supplement

Enhetliga examensstrukturer 2 nivåer: Bachelor och Master 1 cykeln: lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen 2 cykeln: högre högskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen 3 cykeln: doktorsexamen

ECTS Högskolestudiernas dimensioneringsprinciper skall motsvara europeiska principer från början av läsåret ECTS (European Credit Transfer System) Studiernas överflyttnings- och dimensioneringssystem 1 studievecka = 1,5 studiepoäng Beskriver studerandes arbetsmängd

Ett system för dimensionering av studierna Omfattningen av studier som leder till YH- examen är –180 sp (120 sv/3 år) –210 sp (140 sv/ 3,5 år) –240 sp (160 sv/4 år) Studerandes arbetsinsats under ett läsår är 1600 h och det motsvarar 60 ECTS-poäng

Examensbetyg Alla betyg efter ges i studiepoäng Omvandlingsfaktorn för studerande som börjat tidigare är 1,5 Betygstexten –Systemet för dimensioneringen av studier i högskolorna förändras i Finland. Studieveckorna bortfaller fr.o.m och det europeiska systemet med studiepoäng införs. Arbetsinsatsen under ett år, dvs timmar, motsvarar 60 studiepoäng. Omfattningen på examina bibehålls oförändrad.

Ökad rörlighet Erkännande av kunskap och examina Finansiering: Sokrates ( ), Leonardo da Vinci (2000 – 2006) och Erasmus Mundus (2004 – 2008) Gemensamma examina (Joint Degrees) och dubbla examina (Double Degrees)

En europeisk dimension i kvalitetsevalueringen System för kvalitetssäkring Periodisk utvärdering Kvaliteten på utbudet av gränsöverskridande utbildning Tillträde till marknader ENQA-nätverket (European Network of Quality Assurance in Higher Education)

En europeisk dimension i den högre utbildningen Dualism och arbetsfördelning inom högskolesektorn: kravnivåer Inlärningsresultat: kunskap, färdigheter och kompetens Samspel mellan universitetssektorn och yrkeshögskolesektorn: –Språk- och kommunikationsfärdigheter –Internationella färdigheter –Etiska aspekter –Informations- och kommunikationstekniska färdigheter

Läroplan Kärnstoffanalys –Must know: kärnsubstans, som är nödvändig att behärska –Should know: kompletterande kunskap –Nice to know: specialkunskap Belastningsutvärdering –Examens belastning jämfört med omfattning –Studieperiodens arbetsmängd, arbetssätt Enhetliga beskrivningar av studieinnehåll

Läsårets längd VYH övergår i sin helhet till ECTS-systemet fr.o.m (gamla omvandlas, nya förnyas med studiepoäng) Studerandes arbetsinsats under ett studieår är 1600 h/60 studiepoäng och innehåller ledd undervisning, självständigt arbete, praktik, förberedelser inför tenter, skriftliga uppgifter osv – (= 40 veckor) Jullov 2 veckor, sportlov 1 vecka, självständiga studier vecka 43 Period 5, huvudsakligen praktik och skrivande av lärdomsprov

Dimensionering av praktik Praktik för att befrämja yrkesfärdighet Dimensionering enligt verklig arbetsmängd 1 studiepoäng motsvarar ca 27 h arbete

Språkkunskap Anmärkningar i betyget enligt förordningen om erhållande av språkkunskap –Skolbildningsspråk –Mognadsprovets språk –Nivån på språkstudier i yrkeshögskolor skall motsvara den i lag fastställda nivån på språkkunskap i det andra inhemska språket, som krävs av tjänstemän inom tvåspråkiga ämbetsdistrikt

Språkkunskap Yrkeshögskolans vitsord 1-3 motsvarar stadsförvaltningens vitsord nöjaktig och vitsord 4-5 motsvarar vitsordet god. Utvärdering av utgångsnivån: främmande språk (engelska och det andra inhemska)  förberedande språkstudier Minimiomfattningen av obligatoriska språk 2 sv/ 3 ECTS –främmande språk (engelska eller annat) –andra inhemska språket –finska/svenska språket och kommunikation

Tid behövs till lärande, inte enbart till studier