Sveriges nya krishanteringssystem

Utvecklingstendenser Säkerhetspolitiska läget har förändrats i grunden Balansen mellan militärt och civilt försvar har ändrats Samhället allt mer beroende av teknisk infrastruktur Globaliseringen medför påverkan av kriser som uppstår på andra håll i världen Ökad IT-användning ger upphov till nya hot oberoende av nationsgränser eller avstånd

Extraordinär händelse i fredstid – definition Avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner Kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting

Lagstiftning Lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommun och landsting Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (1994:1720) om civilt försvar Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

Krishanteringssystemet

Samordning och samverkan vid kriser i fred Central nivå Regional nivå Lokal nivå Regeringen X 290 kommuner X 21 länsstyrelser Departement och sektorsmyndigheter

Teknisk infrastruktur Transporter Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Ekonomisk säkerhet Områdesvis samordning, samverkan och information Skydd, undsättning och vård Krisberedskap - samverkansområden för ökad säkerhet

290 kommuner Lokala aktörer 21 länsstyrelser 21 landsting och regioner 31 centrala myndigheter Övriga centrala aktörer Regeringen med departement Förmågan byggs underifrån. Först när det inte går att hantera krisen på lokal nivå, stödjer regional och central nivå. Krishantering i ett underifrånperspektiv

Geografiskt områdesansvar Med områdesansvar avses att det inom ett geografiskt område finns ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation Prop. 2001/02:158

Uppgifter i det geografiska områdesansvaret Att bygga och upprätthålla relevanta nätverk Att göra regionala risk- och såbarhetsanalyser Att ha förmåga att informera Att verka för effektivt resursutnyttjande Att ge en enhetlig inriktning av krishanterings- förberedelserna Att stödja arbetet med kommunal krishantering Att följa upp beredskapsförberedelserna

Länsstyrelsen ska Se till att beredskapsförberedelserna bedrivs med en enhetlig inriktning. Verka för att tvärsektoriella åtgärder vidtas och samordnas vid sådana händelser som anges i ”krisberedskapsförordningen”. Fungera som katalysator och skapa arenor för att diskutera och etablera kontakt.

Kommunen skall för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man skall hantera en extraordinär händelse Lagen om extraordinära händelser Planeringsskyldighet

Den politiska ledningen av kommunens krishantering vid en extraordinär händelse LAGEN OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Krisledningsnämnd

De ”nya” hoten Allvarlig brottslighet Terrorism Politisk extremism Rättshaverister och psykiskt sjuka personer

Sårbarhet i teknisk infrastruktur: Orkanen i Sydsverige: – utan ström och utan telefon (initialt) – elkunder utan ström mer än en vecka – telekunder utan telefon mer än en vecka –12 län och 80 kommuner drabbade Elavbrott i Umeå inklusive NUS Mobilteleavbrott Sverige norr om Gävle 2003 Teleavbrott i Skellefteå 2004 Störningar i teletrafik i norra Sverige (ISDN-station Älvsbyn)

Orsak till störningar: Brist på säkerhetsmedvetande Brist på säkerhetssystem Brist på underhåll Mänskliga faktorn Naturkatastrofer Skadegörelse - Terrorism

Säkerhetstänkande innebär att: Förebygga svåra händelser Kunna hantera svåra händelser Analysera ömsesidiga beroendeförhållanden Öva komplexa situationer Ha helhetsperspektiv

Kommunala risk- och sårbarhetsanalyser – varför? En säker, trygg och robust kommun Risk- och sårbarhetsanalyser som underlag för planering i kommunen -Översikts- och detaljplanering -Infrastruktur och kommunikationsplanering -Miljömålsarbete och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) -Plan för extraordinära händelser i fredstid -Handlingsprogram för skydd mot olyckor Säkerhets- och försäkringsarbete

Sårbarhet – vad är det? Risker och hot Systemets robusthet Skyddsåtgärder Sårbarhet

Under söndagsförmiddagen upptäcktes åverkan på kommunens vattenledningsnät i Malmköping. Alla tecken tyder på att det handlar om ett "pojkstreck". Kommunen har dock inte helt kunnat utesluta att vattnet förorenats. För att ta det säkra före det osäkra fattades beslut om att stänga av vattnet i Malmköping och tömma hela vattensystemet. Innan vattensystemet tömdes togs prover av olika slag i reservoaren för att få klarhet i allvaret i sabotageförsöket. Proverna har skickats till Linköping för analys. Oavsett om vattnet verkligen förorenats eller ej ser kommunen allvarligt på det inträffade och har polisanmält sabotaget. Redan från början mobiliserades en rad kommunala funktioner inom kommunledning, teknisk förvaltning, miljökontor och räddningstjänst i enlighet med kommunens beredskapsplan för vattenförsörjning. Arbetet har gått snabbare än beräknat och vattnet kunde släppas på igen kl Från kommunledningens sida är vi mycket nöjda med hur situationen hanterats såväl tekniskt som i andra avseenden. Bland annat öppnades kommunens telefonväxel för att ta emot samtal från drabbade Malmköpingsbor. De flesta av de uppringande har uttryckt sympati och förståelse för de åtgärder kommunen vidtagit trots de olägenheter avstängningen kan ha vållat. Kommunen har också särskilt informerat näringsidkare och vårdinrättningar som kan misstänkas bli särskilt drabbade av en vattenavstängning. Den uppkomna situationen speglar hur sårbara våra olika försörjningssystem är mot medvetet sabotage. Kommunen överväger med anledning av det inträffade att ytterligare se över säkerheten kring anläggningar som denna. Lotta FinstorpTomas Rikse Kommunalråd Kommundirektör ( ) Vattnet tillbaka i Malmköping

Informationsberedskap Organisationen måste kunna ge snabb, korrekt och fullständig information till egen personal, medier, medborgare och andra myndigheter vid kriser Bristfällig information kan förvärra krisen!

Överenskommelse mellan staten och Svenska kommunförbundet Reglerar kommunernas arbete med krishantering (och uppgifter) Reglerar ekonomiska ramar för arbetet: –Kvarstående uppgifter Kommun > invånare kr Kommun < kr –Grundbidrag Kommun > invånare kr Kommun < kr –Verksamhetsersättning 11,40/invånare Ersättning 2006nu –Sverige250 mkr180 mkr –Västerbottenca 9 mkrca 4,6 mkr –Umeåca 1,9 mkr1,8 mkr

Länsstyrelsens arbete i samband med flodvågskatastrofen Samverkan med Landstinget, Polisen, Kommunförbundet, Luftfartsverket, SOS-alarm och Svenska kyrkan Lägesrapportering till Krisberedskapsmyndigheten Kontakter med kommunernas POSOM Information via pressmeddelanden och hemsida Länsstyrelsens roll ej operativ – däremot ansvarig för områdesvis samordning, samverkan och information vid allvarliga kriser

Orkanen i Sydsverige – en extraordinär händelse Påfrestningar på el/tele-området: Värsta ovädret sedan 1921 med orkanvindar (33 m/s) och vindbyar på 42 m/s Elnätet svårt drabbat med drabbade abbonenter Lokalnät till stor del utraderade (>500 mil) Regionnät svåra skador Stamnätet i stort sett oskadat (avbrott på internetfiber) Kärnkraftverk fick stänga pga saltbeläggning mm Telenätet svårt drabbat med drabbade abbonenter Orkanen i Sydsverige

~3 000 mil elledningar skadade Över 500 mil elledning ”borta” (ledningsgatan går ej att återfinna) Svåra kommunikationsstörningar, endast Mobitex och satellittelefon i full drift (Telia mobil ~50%) Brist på materiel, montörer, reservkraft mm Stöd från Försvarsmakten (transporter, reservkraft mm) Internationell hjälp med materiel och montörer mm Påfrestningar el/tele-området, forts. Orkanen i Sydsverige

Transportinfrastruktur Vägnätet avstängt, de största vägarna öppnades med begränsningar dagen efter Mindre vägar stängda under flera dagar, sedan öppna med stora begränsningar Enskilda vägar i många fall stängda under lång tid Järnvägsnätet mycket hårt drabbat –Södra stambanan stängd 8-20/1 –Kust-till-kustbanan stängd 8/1-12/2 Flygtrafiken fungerade som vanligt förutom väderbegränsningar under orkanen Orkanen i Sydsverige

Kommunerna Extraordinär händelse i de flesta kommuner som drabbats (T ex 6 av 8 kommuner i Kronobergs län) Evakuering Värmestugor Behov av reservkraft Stöd från Försvarsmakten och frivilligorganisationer 80 kommuner i 12 län drabbade av ovädret Dessutom höga flöden Orkanen i Sydsverige

Länsstyrelsernas arbete Länsstyrelserna har arbetat i krisledningsstab KRIS-Sam aktivt mellan 26/12-28/1 (Jönköpings och Kronobergs län) Samverkan med kommuner, försvarsmakten, Sveriges Radio, Svenska kraftnät m fl 12 län och 80 kommuner drabbade av ovädret Orkanen i Sydsverige