Mittuniversitetet Om viljan att göra gott Följeforskning av projekt Make sense – social inkludering och egenmakt för utsatta EU-medborgare i norra Sverige.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Brukarfokus i biståndshandläggning
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö SKL, , Anna Balkfors.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion
Länsstyrelsens arbete med integration och Gröna näringen ”Samverkan ger nya perspektiv” Helena Hölermann Projektledare / Enheten för Social hållbarhet.
Att utvärdera nyttan av FoU
Vissa av bilderna i denna powerpoint-presentation är tagna av fotograf Paul Quant.   Fotografen har upphovsrätt till bilderna. Endast Handisam och Processtöd.
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Maria Appelqvist, November 2008 Malmö högskola Migrationsforskning i Sverige Framväxt och utveckling.
Länets kommuner i samverkan
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Norrbotten Hållbar regional utveckling. Förutsättningar, möjligheter och hinder –Stort (98249 km²) –Glesbefolkat (2,53 inv/ km², 21,9 inv/ km² i Sverige)
Projektstöd Västerbotten
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Fiona Winders Hur kan stadsplaneringen bidra till ett socialt hållbar stad?
1 - Förstudien Tillväxt för alla - Socialfonden
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Välkommen till ESF:s seminarium
Bilder för lokal utbildning
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Idéburet Offentligt Partnerskap
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
Stuprör och hängrännor
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens trafikarbetsgrupp.
NSPH i Norrbotten (Regionalt nätverk) (Regionalt nätverk) Nationell Nationell Samverkan för Samverkan för Psykisk Psykisk Hälsa Hälsa Bildades
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Historia RÖK- partnerskapet och överenskommelsen maj 2003: Samling av tänkbara partner, dåvarande länsarbetsnämnden och kommunförbundet tar.
RÖDA KORSET Lindängen. Medverka till ökad delaktighet i samhället genom frivillighet Medverka till ökad egenmakt för malmöbor på Lindängen Förhindra och.
PSYNK- projektet Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa 1 april 2015 Jessica Lindskog Processledare PSYNK-projektet.
Målgrupp Flyktingar och anhöriga utgör huvudmålgrupp.
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
11:11 Meet Malmö – detta är bara början (Bilden på oss alla)
Finansiell samordning
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utsatta EU-medborgare i Trollhättan. Dagens regelverk är utformade utifrån grundtanken med fri rörlighet och att de personer som kommer hit förutsätts.
EU-medborgare i Göteborg ”Vi vet att lösningen inte finns hos oss, utan i de länder de kommer ifrån, men nu är de här och vi kan inte gå förbi en människa.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar - att uppnå gemensam inriktning och samordning Namn Efternamn Datum Version 1.0,
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
19 AUGUSTI FRITID FÖR ALLA UTVÄRDERING AV KLUSTER PERSPEKTIV PÅ METODUTVECKLING I KLUSTERPROJEKT.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Möjlighet till Egen Kraft!
Ett Interreg Sverige-Norge projekt
Tidiga insatser för asylsökande
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Operativ personal från:
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
FRAMTIDENS SMAKDESTINATIONER Eva heter jag, för er som inte träffat.
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Delat beslutsfattande och SIP
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Bättre brukarinflytande 2017
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Samverkansprojekt för bättre hälsa
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Mittuniversitetet Om viljan att göra gott Följeforskning av projekt Make sense – social inkludering och egenmakt för utsatta EU-medborgare i norra Sverige Sara Nyhlén, Mittuniversitetet Sara Selmros, Kommunförbundet Västernorrland

Mittuniversitetet Make sense – fakta och förutsättningar Projektägare Kommunförbundet Västernorrland Period 3 år Planeringsfas , genomförandefas Finansiering om 10,7 Mkr genom Fead – Fund for European Aid to the Most Deprived Målgrupp – socialt och ekonomiskt utsatta EU- och EES- medborgare som vanligtvis inte omfattas av stöd enligt Socialtjänstlagen

Mittuniversitetet Make sense – deltagande aktörer Sundsvalls kommun, Svenska kyrkan, Street Aid, Ny Framtid Örnsköldsviks kommun, Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Svedjeholmskyrkan, EFS kyrkan, Elimförsamlingen, Frälsningsarmén Umeå kommun, Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Carlskyrkan, Öppen gemenskap, Läkare i världen, Hjälp Västerbottens tiggare

Mittuniversitetet Make sense – ansvar och insatser Kommunförbundet - styrning, samordning, planering, uppföljning, rapportering och ekonomiredovisning till ESF-rådet Aktörerna - projektpersonal, lärande mötesplatser, uppsökande verksamhet, individuell rådgivning, volontärinsatser Målgruppen - tar del av projektets insatser i den mån och så länge de önskar, bidrar till planering av insatser, utformande av mötesplatser och projektuppföljning Hälsofrämjande insatser – möjlighet till dusch, klädtvätt, klädbyten, information om svensk sjukvård, hälsa och egenvård Samhällsorienterande insatser – grundkurser i alfabetisering, svenska, engelska, e-inkludering, information om rättigheter och möjligheter, svenska samhället, hur man söker arbete etc

Mittuniversitetet Make sense – social inkludering och egenmakt Utgår från målgruppens behov, människorättskonventioner, EU:s medborgerliga rättigheter, teorier om sociokulturellt lärande, kultursensitivitet och förändring Har ett medvetet barn-, jämställdhets-, tillgänglighets- samt icke- diskrimineringsperspektiv Använder vedertagna metoder för delaktighet, empowerment och egenmakt Kräver stora resurser, politisk vilja, samverkan på hög nivå, tydlighet och lyhördhet Skapar förutsättningar för en mottagande förvaltningsorganisation efter projektslut

Mittuniversitetet Make sense - följeforskning Att följa projektet runt Försöka rucka på maktordningar mellan forskare och projektdeltagare Följeforskningen blir att delta i en pågående process som strävar efter en jämlik organisering av forskningsprocessen Målet med kunskapen är att den ska vara praktiskt relevant och uppfylla hög vetenskaplig standard

Mittuniversitetet Om samverkan Vilka fördelar ser vi i vår samverkan utifrån våra olika perspektiv? Vilka hinder eller svårigheter ser vi?