2 Vår Policy Trygghet Vårdat språkbruk Empati Respekt Själv- förtroende.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Skola och arbetsliv i samverkan
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Summering av brainstorm 2
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
SET Social Emotionell Träning
Kärnvärden.
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Föräldramöte Ht
Den individuella utvecklingsplanen
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Rektorsområdet 800 barn/elever mellan 1-16 år 150 vuxna Vi talar 42 språk 25% av eleverna bor sitt första år i Sverige.
Krav på förändringar Utifrån –samhället –näringslivet Inifrån –egna krav på förändringar –nya läroplaner –nya avtal Skola 2000 Mattsson konsulter AB.
Läroplansträff fritidshem
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Välkomna till Edboskolan
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Elevdemokrati i praktiken
SET= Socio Emotionell Träning
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Reviderad Vår Policy Trygghet Vårdat språkbruk Empati Respekt Självförtroende Jämställdhet.
Nämndplan 2015.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Fritidshem på Knappekulla
Integritet läroplansanalys.
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Samverkansråd
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

2 Vår Policy Trygghet Vårdat språkbruk Empati Respekt Själv- förtroende

3 En god hälsa är förutsättningen för framgångsrikt lärande. Alla i skolan ska ha en arbetsmiljö som främjar den fysiska, psykiska, sociala och emotionella utvecklingen. En helhetssyn på eleven är viktig!

4 Varje barn behöver en trygg och stödjande miljö för att en gynnsam utveckling skall kunna ske. Med detta som bakgrund har Backe ro som MÅL att i en positiv och stimulerande skolmiljö verka för  den personliga utvecklingen  lärandet  språkutvecklingen  det demokratiska synsättet Med språkutveckling avser vi utvecklingen av hela vårt uttryckssätt, d.v.s. tal, skrift, kroppsspråk och lyssnande. Det är en process som startar den dag barnet föds och fortsätter livet ut. Den personliga utvecklingen innebär att eleven utvecklar hela sin personliga kompetens. Lärandet utgör en central del i skolplanen. En god språklig utveckling är en grundläggande förutsättning för att lärande skall kunna ske. Med miljö avser vi både skola, hem och fritid.

5 Stödprocesser för att nå målet Vi arbetar med att göra eleverna medvetna om språkets makt och hur det kan skapa polarisering i samhället. Arbetet med tal-, skrift-, bild- och kroppsspråk sker ämnesövergripande. Exempel på stödprocesser för att nå målet är *portfoliometodik, återkommande mentorsträffar, individuella utvecklingsprogram, kontinuerlig formell träning, dramaövningar och föräldramedverkan. Portfoliometodiken ökar möjligheten att se kontinuiteten i elevens utveckling. * Portfoliometodik (portföljmetodik) syftar på ett sätt att undervisa så att eleverna med hjälp av sina portföljer lär sig granska, reflektera över och värdera sitt eget arbete.

6

7 Utvärdering Under läsåret sker en fortlöpande utvärdering av arbetet. Exempel på utvärderingsmetoder är studier av elevernas portfolio, enkäter, loggböcker, dagböcker och utvecklingssamtal. Vid läsårets slut görs en sammanfattande utvärdering av verksamheten.

8... och så här arbetar vi i övrigt för att nå de nationella och kommunala målen.

9 Lärandet Vi ser varje elev som en individ med egna erfarenheter och förutsättningar. Därav följer att lärandet sker utifrån varje elevs utvecklingsnivå ofta flexibelt och i åldersblandade grupper under successivt ökat ansvarstagande hos eleven individuellt med enskild planering Insatser av resurser och elevens tid i grundskolan kan variera efter mognads- och kunskapsnivå.

10 För att kunna möta elevernas olika behov av individuella insatser ställs ökade krav på lärarnas kompetensutveckling. I kompetensutvecklingsplanen för rektorsområdet ingår aktuell inlärningsforskning, portfoliometodik, läsutvecklingsutbildning och erfarenhetsutbyte mellan kollegor.

11 Medverkande och inflytande Det demokratiska synsättet kräver ökat inflytande för eleverna inom bestämda ramar. Detta sker bl a genom: egen planering medplanering inflytande vid utformningen av skolmiljön olika elevstyrda råd - t. ex. elevråd och matråd I takt med utvecklingen av portfoliometodiken tränas eleverna att ta ett allt större ansvar vid utvecklingssamtalen och vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna.

12 Ett viktigt led i demokratiutvecklingen är fortlöpande samtal om etik och moral, dramaövningar, förebyggande mobbningsarbete, föreläsningar och temadagar.

13 Barn- och elevomsorg Alla barn ska i förskolan och skolan trivas, känna trygghet samt bli bekräftade. Engagerade och positiva vuxna i skolan skapar en sådan miljö och därmed goda förutsättningar för en god omsorg. Arbetet stöds bl.a. genom: Relations- övningar Drama- övningar Riktad resurs- fördelning Värderings- övningar Samtal och diskussioner Aktuell krisplan Sex- och samlevnads- undervisning Skolans policy Handlingsplan mot mobbning Mobbningsföre- byggande utbildning i förskolan samtalsgrupper Lions Quest kill/tjejsnack hemlig kompis faddersystemdansforumspel

14

15 Fysiska och pedagogiska förutsättningar Eleverna tränas i att ta ansvar för, vårda och utveckla både inne- och utemiljö genom att bl.a. aktivt leda och delta i årliga skyddsronder ta ansvar för olika områden av skolans skötsel som plantering, städning, kompostering och andra förbättringar av miljön. Flexibilitet inom rektorsområdet gör att inventarier och material utnyttjas för elevernas bästa.

16

17 Kultur Vi erbjuder eleverna ett så brett kulturutbud som möjligt. Egna och lokala produktioner som t.ex. teateruppsättningar, musikarrangemang och konstutställningar stimuleras. Vad gäller internationalisering utbildas eleverna i minst ett främmande språk för att kunna upprätthålla internationella kontakter. Det sker bl.a. genom e-post. På detta sätt skapas förståelse för och kunskap om andra kulturer.

18

19 Miljö- och hälsoarbete Genom regelbundna utedagar och lägerverksamhet får eleverna uppleva, iaktta och lära sig förstå naturen. Eleverna får dessutom kunskaper och insikt i om hur vi bäst utnyttjar våra begränsade resurser genom bl.a källsortering miljöundervisning engagemang i olika miljöprojekt Detta arbete stöds i vår “Gröna plan”.

20 Vi strävar efter att ge eleverna en positiv självbild och goda levnadsvanor genom att arbeta med det egna jaget. Övernattningsträning bör ske redan från förskolan. Värderingsövningar och rollspel, förutom undervisning om droger, samlevnad och kost, är stödjande processer i detta arbete. För att förebygga framtida fysiska skador prioriterar vi olika former av rörelseaktiviteter. En god fysik stärker jag- uppfattningen. Som ett led i detta utövar elever och personal gemensamt friskvård. Extra fysisk aktivitet får eleverna varje dag i form av t.ex. promenader.