Flerspråkigt skrivande och förändrade klassrumspraktiker Åsa Wedin NCS konferens 2015 Göteborg

Flerspråkiga elevers rättigheter enligt styrdokument Utveckla flerspråkighet Undervisning i svenska som andraspråk Undervisning i modersmål Studiehandledning på modersmål

Skrift i dagens samhälle Föränderlig värld Rörlighet När texter förflyttas så ändras de sammanhang de befinner sig i Flerspråkighet Multimodalitet Allt fler kan publicera sig offentligt via skrift Ökning av repertoarer och register

Villkor för skolframgång för elever med annan språklig bakgrund än svensktalande Stöd för utveckling av förstaspråk Stöd för utveckling av andraspråket Socialt och kulturellt stöd Stöd för ämnesutveckling

Flerspråkiga resurser i undervisningen Aktionsforskningsprojekt med etnografisk inriktning Syfte att utveckla praktiken och att utveckla kunskap om praktiken Generellt mål: att utveckla sätt att stödja lärandet för flerspråkiga elever genom initiering av undervisningsformer som kan stödja och utveckla deras olika språkliga färdigheter i undervisningen. Specifika mål: 1) att utveckla former för organisation och genomförande av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk så att elevers flerspråkiga kompetens gynnas, 2) att utveckla former för att använda digitala medier för att stödja flerspråkig utveckling hos eleverna, 3) att utveckla former för samverkan med föräldrar och olika organisationer utanför skolan för att stödja elevernas flerspråkighet och lärande.

Delprojekt: Sagoskrivande på flera språk i år 4 Syftet med detta delprojekt är att utveckla former för att tillvarata elevers varierade språkliga repertoarer i skrivande i klassrummet.

Teoretiska utgångspunkter Anpassa undervisningen till de språkliga och etniska förändringsprocesser som följer med ökande rörlighet (Garcia 2009, Blommaert 2010) Erbjud elever stöd för sin utveckling av modersmålet (Cummins 1996, 2000, Thomas & Collier 1997, 2002) Bygg på de translanguagingpraktiker som elever deltar i utanför klassrummet (Garcia 2009) Erbjud eleverna möjlighet att utveckla ”multilingual literacies” (Martin-Jones & Jones 2000) eller vad Hornberger kallar ”biliteracy” (1990) Utveckla former för stöd för elevernas flerspråkighet genom identity texts (Cummins & Schechter 2003) Utveckla flerspråkiga undervisningsformer som uppmärksammar social rättvisa och sociala praktiker (Garcia & Flores 2012)

Aktionsforskning Grunden för studien är ett samarbete mellan forskaren och inblandade lärare som präglas av ömsesidig respekt och som bygger på fyra principer: Projektet ska skapa ny kunskap om flerspråkighet och lärande samtidigt som det verkar för att utveckla praktiken i sammanhang där många elever har flerspråkig bakgrund. Projektet ska bygga på nära samarbete mellan skolans personal och forskare där rollfördelningen mellan forskare och skolpersonal ska vara tydlig. Projektet ska genomsyras av dialog och reflektion genom att regelbundna träffar mellan skolpersonal och forskare organiseras. Projektet ska bidra till att göra lärares erfarenheter synliga.

Materialinsamling 1.Klassrumsobservationer 2.Audioinspelningar 3.Elev- och lärarintervjuer 4.Artefakter som läromedel, elevtexter, foton och digitalt material

Sammanhang Skola under uppförande Stor inflyttning Årskurs fyra Majoriteten elever har annat dominerande språk i hemmet än svenska, många nyanlända, de flesta elever har somalisk bakgrund Erfarna lärare men brist på lärare i Svenska som andraspråk Studiehandledare och modersmålslärare Tidigare satsningar på kompetensutveckling för lärare Kommunal erfarenhet av flerspråkig utbildning

Elevernas språkliga erfarenheter Utmanar en traditionell syn på ”hemland” och ”modersmål” Ingår i sammanhang med användning av många språk Translanguaging Varierad kompetens Alla elever flerspråkiga Språkligt intresse och nyfikenhet

Jag kan tjetjenska, ryska, lite norska, e (.) tys lite grann tyska pyttelite typ fem ord så där sen kan jag svenska lite engelska och somaliska

Svenska, kurdiska, lite turkiska, arabiska, lite engelska, lite tyska och lite spanska eller finska jag vet inte vilket det var en av dom i alla fall ja alla dom

A: Jag kan lite danska (m) somaliska kan jag svenska och m vad heter det italienska (m) och e jag kan m m (.) jag tror bara Å: Hur kommer det sig att du kan danska och italienska för det är ganska ovanliga språk i Sverige A: Ja jag kan lite (m) för att min farfar och mina kusiner bor i Italia (m) och i Danmark bor mina kusiner jag hälsar på där

jag lärde mig svenska på fem dagar alltså inte jätterent men ja säga det jag ville säga

På svenska är jag inte så bra på det men (.) på arabiska kan jag lova dig

Genomförande Samtal i helklass om språk Markera på en siluett var på kroppen de ville placera olika språk Intervjuer i fokusgrupper Familjepresentation på svenska, engelska och eventuellt annat språk Sagoarbetet presenteras Läxa att be att få en saga hemma Sagoskrivande på ett eller två språk Sagan digitaliseras med bild Uppläsning inför klassen

Lärarnas reflektioner Utmanande situation Praktiska utmaningar Samarbete med modersmålslärare Elevernas varierade språkliga färdigheter synliggjordes på ett annat sätt Fler än väntat ville skriva på flera språk och hade flerspråkig bakgrund Även elevers olika möjligheter till stöd hemifrån blev tydligare genom läxan

Slutsatser Flerspråkigt arbete ställer ökade krav på lärare (arbetsinsats, organisation, teknik, auktoritet och arbetsro) Ovana vid mindre styrda arbetsuppgifter kan utgöra en utmaning Flerspråkigt skrivande kan skapa ökat engagemang och ökade möjlighet till identitetsförhandling Flerspråkigt arbete i klassrummet ökar språklig medvetenhet såväl hos elever som hos lärare Det kan också synliggöra flerspråkig kompetens hos elever som annars är svår för lärare att upptäcka Språk och språkkompetens kan vara starkt relaterat till känslor, som skam, stolthet, styrka Samarbete med modersmålslärare, studiehandledare, sva-lärare och föräldrar viktigt Lärare kan inte ensamma bära ansvaret för att leda undervisningen i flerspråkig inriktning

Omar Hamid Yosuf Saleban Abdimalik

Amir: asc muna ii waran dee Muna: wan ficanahay see tahay adiga gormee imanee Amir: påsklov aan imaanaa Muna: Ok Amir: ا نشاءالله hooyo kawaran iyo ilmaha Muna: dhamaan wey fiicanyihiin Amir: ok filim action ah aan soo kiraysanay aan fiirsanaa ee jaw Muna: ok macasalaamo Amir: Asalaam aleikum (förkortning) Muna (namn) Hur är läget? Muna: det är ok hur mår du är kommer du Amir: Påsklov kommer jag Muna: Ok Amir: Om Gud vill hur mår mamma och barnen Muna: de mår bra Amir: Ok Jag har sett en aktiosnfilm som jag hyrde Chiao Muna: Ok vi ses

Funktion Ekonomi Religion Minne Information Medborgare Lärande Upplevelse Emotion Estetiskt Etc.

Tack och lycka till med ert viktiga arbete! Åsa Wedin: