BARNS SPRÅKUTVECKLING

Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen om hur språket fungerar? 2

BARNS SPRÅKUTVECKLING Barns språkutveckling pågår från före födseln till åtminstone förskoleåldern, och kanske ända upp i tonåren. Ändå måste det sägas gå väldigt fort, särskilt under de första tre åren. De mänskliga språken är så komplexa, och kräver så många olika förmågor som måste behärskas med väldigt hög precision, att man misstänker att vissa delar är medfödda (även om man aldrig är överens om vad). 3

VAD ÄR MEDFÖTT? Kanske inte i första hand ”kunskaper” eller ”koncept”, men tendenser och begränsningar. ”Priming” snarare än instinkt. En del grundläggande koncept, exempelvis INUTI har också föreslagits vara medfödda. 4

VAD ÄR MEDFÖTT? Spädbarn är mycket mer uppmärksamma på språkljud än på andra ljud, och på de kontraster som är fonematiska i språket. I början gäller det sådana ljud som finns i alla språk, inte bara i barnets (blivande) modersmål. Den begränsningen är förmodligen snarare orsak till att språken ser ut som de gör än en effekt av det. 5

KATEGORISK PERCEPTION Förmågan att uppfatta exempelvis ljud som något som tillhör en viss kategori, att skapa gränser i något som egentligen är kontinuerligt. Spädbarn uppfattar ljud kategoriskt; de är extra uppmärksamma på skillnader vid gränserna mellan två språkljud. I början gäller det alla de språkljud som används i mänskliga språk – så småningom blir det bara de som finns i det egna språket. Den kategoriska perceptionen kommer alltså före de enskilda kategorierna barnet lär sig. 6

VAD ÄR MEDFÖTT? De ursprungliga begränsingarna på vilka ljud ett spädbarn uppfattar begränsar också mänskliga språk. Flera andra begränsningar hos barnet begränsar också de mänskliga språken. De element som inte förs vidare i barnets språkutveckling blir ju inte en del av nästa generations språk. En viktig jämförelse är kreolspråk, som verkar uppstå nästan under en generation, när barn som växer upp med ett pidginspråk som modersmål anpassar det till alla sina kommunikativa behov. 7

POVERTY OF THE STIMULUS Bland generativa lingvister är det vanligt att tala om poverty of the stimulus-argumentet, för att argumentera för att vissa strukturer i språket måste vara medfödda. Tanken är att vissa system är så komplexa att de inte skulle gå att bygga upp baserat bara på positiv feedback, alltså på att få veta vilka meningar som är grammatiska. Barn får inte någon negativ feedback, menar man, de får inte veta vilka meningar som inte är grammatiska. 8

POVERTY OF THE STIMULUS POS-argumentet har kritiserats från flera håll. Dels hävdar man att det kan gå att bygga upp mer avancerade system än man trott, utan negativ feedback, genom att förlita sig på statiska mönster. Det går att bygga modeller baserade på statistisk inlärning som kan upptäcka ganska avancerade regler baserade på enbart positiv feedback. Man har också ifrågasatt om barn verkligen inte får någon negativ feedback – om en viss struktur är statistiskt väldigt sannolik, men ändå inte förekommer, är då inte det negativ feedback? 9

POVERTY OF THE STIMULUS En enklare invändning är att barn får negativ feedback varje gång de själva producerar en mening som inte är grammatisk, och antingen inte blir förstådda eller inte får den reaktion de förväntat sig. 10

SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKINLÄRNING När barn och vuxna lär sig språk handlar det om olika processer. Vi brukar prata om barns språkutveckling, på engelska child language acquisition. Tanken är att barn förvärvar språket mer som det förvärvar andra förmågor, som att krypa och gå, genom en process som de bara delvis har kontroll över själva. För vuxna talar vi istället om språkinlärning, second language learning, eftersom det snarare liknar hur vi lär oss andra kunskaper, som matematik eller historia, genom en medveten inlärningsprocess. 11

CHILD’S PLAY? Varför är det så ”enkelt” för barn att lära sig språk, och så komplicerat för vuxna, både att förstå processen och att själva genomföra den? ”Enkelt” är en sanning med modifikation - man bör inte underskatta barnets ansträngningar för att lära sig språket, men faktum kvarstår att de allra flesta barn lyckas lära sig sitt modersmål. 12

SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKINLÄRNING Barn och vuxna lär sig olika saker – barnet upptäcker systemet, lär sig kontrollera talorganen, lär sig sitt eget språk samtidigt som det lär sig förstå verkligheten det beskriver. Vuxna lär sig ett nytt system för att göra något de redan kan, en ny vokabulär, en ny fonemuppsättning och nya grammatiska regler. 13

SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKINLÄRNING Tidsperspektivet är naturligtvis annorlunda. En vuxen kan lära sig ett nytt språk fortare än ett barn utvecklar sitt språk, men det tar inte sällan betydligt längre tid… Efter tre år kan många barn producera fullständiga meningar. Att nå det stadiet på ett nytt språk kan ta en vuxen allt från några veckor till många år. 14

BARNS SPRÅKUTVECKLING OCH ANDRASPRÅKSINLÄRNING Den största skillnaden handlar om fel: Förstaspråksinlärare gör många fel, men de försvinner efterhand. Andraspråksinlärares fel blir kvar längre, och vissa försvinner aldrig helt.

MODERSMÅL OCH NORMER Naturligtvis lär man sig språkliga saker hela livet, men vid någon punkt får vi fråga oss om det vi lär oss i vuxen ålder verkligen handlar om språkutveckling längre. Vi kan fortfarande lära oss nya ord och fraser, såklart, men lär vi oss nya grammatiska regler längre? När vi ändå gör det, är det då egentligen frågan om vårt modersmål, eller bara om specifika normer för särskilda sammanhang? 16

KRITISK PERIOD Någonstans mellan förskoleåldern och tonårens börjar går en kritisk gräns. Språk man lär sig innan dess fungerar som modersmål – man tillägnar sig dem på samma sätt och når ofta samma höga nivå. Det betyder att man kan ha mer än ett modersmål. Barn som av någon anledning inte får någon språklig input under den kritiska perioden får livslånga språkstörningar, och svårt att alls lära sig språket fullt ut. Det kanske vanligaste fallet är döva barn till hörande föräldrar som inte kommer i kontakt med teckenspråk innan de börjar i skolan. 17

FLERA MODERSMÅL Det är fullt möjligt att lära sig flera språk under den kritiska perioden, och för de som gör det verkar det vara möjligt att nå modersmålskapacitet på flera språk – att ha flera modersmål. Två- eller flerspråkiga barn är ofta lite långsammare i början av sin språkutveckling, antagligen eftersom de har två språk att anpassa sig till istället för ett, men brukar snabbt komma ifatt. Det är inte ovanligt att tvåspråkiga barn väntar ganska länge med att alls börja prata, och sedan har ett ganska avancerat språk väldigt tidigt. 18

NEURAL COMMITMENT En teori om hur det här går till är den om neurologisk specialisering, neural commitment, eller egentligen native language neural commitment. Enligt den så avsätts vissa neurala nätverk i hjärnan när vi lär oss vårt modersmål. Dessa är sedan specialiserade på att hantera ljust det vi lärt oss i modersmålet, och kan inte omtolkas till ett nytt språk. Den kritiska perioden skulle då vara innan sådana specialiseringar blivit permanenta. 19

MOTIVATIONER Varför lär sig barn? Redan innan de förstår tillräckligt för att vilja kommunicera om något särskilt, uppskattar barn kommunikativ intention och delad visuell uppmärksamhet, de tycker om att titta på saker med andra. Barn gillar också tidigt att härma, så motivationen att börja försöka tala finns tidigt. 20

UTVECKLINGSSTADIER Ett ord, två ord, tre ord – klart! Det går att säga lite mer än så… 21

22 Ur Kuhl, Patricia Early language acquisition: cracking the speech code. Nature Reviews Neuroscience 5,

METODER Perceptionen utvecklas tidigare än produktionen, och barn förstår en hel del innan de börjar prata. Hur studerar man barns perception och förståelse, innan de utvecklat någon produktion? 23

METODER Preferential looking Eye-tracking HAS – High amplitude sucking(!) EEG Longitudinella studier Interaktiva studier 24

PREFERENTIAL LOOKING Typisk experimentuppställning: Barnet sitter i knät på en förälder, och tittar på en skärm eller en experimentsledare. Barnet filmas. Ett ljudstimuli presenteras, och två bilder eller gosedjur eller liknande visas till höger och till vänster. Filmen visar om barnet tittar till höger eller till vänster. 25

EYE-TRACKING Eye-tracking är en mer avancerad variant av preferential looking. Precis som med vuxna mäter man barnets ögonrörelser automatiskt, och kan göra mer avancerade mätningar med fler än två alternativ. Samtidigt kräver eye-tracking en mer kontrollerad situation och mer avancerad, och dyrbar, utrustning. 26

HIGH AMPLITUDE SUCKING (HAS) I High Amplitude Sucking (HAS) används en särskild napp, som mäter hur barnet suger på den. Tanken är att sådant som intresserar barnet får det att suga intensivare på nappen. Genom att presentera olika stimuli kan man mäta vad som intresserar barnet mer, vad som upplevs som nytt och vad som upplevs som bekant. 27

EEG Precis som för vuxna kan man använda EEG för att mäta hjärnaktiviteten hos spädbarn. Man behöver ett särskilt, litet, EEG-nät. Naturligtvis finns det särskilda problem med att studera barn, till exempel att få dem att låta bli nätet... En del undersökningar fungerar bra även om barnet sover, andra inte. 28

LONGITUDINELLA STUDIER Longitudinella studier är sådana som genomförs över längre tid. Många upptäckter om barns språkutveckling bygger på att forskaren fört noggranna anteckningar om sina egna barns språkutveckling – spelat in och transkriberat exempelkonversationer, räknat ordförrådet vid olika tidpunkter, beskrivit fonologin och noterat det första exemplet på olika ord, fonetiska kontraster och språkliga strukturer. 29

INTERAKTIVA STUDIER För att få med mer av helheten försöker man också studera barns språkutveckling i mindre styrda studier, till exempel genom att spela in barn som leker relativt fritt. För att kunna dra slutsatser från materialet behöver man sedan annotera eller transkribera interaktionen på något sätt. 30