Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes

En jämställd arbetsmarknad Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att säkerställa att arbetsmarknadspolitiken bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad. Kvinnor och män ska ha samma tillgång till Arbetsförmedlingens verksamhet och verksamheten ska utformas så att kvinnors och mäns möjligheter att få ett arbete ökar av att delta i de olika insatserna och programmen. Som en del i arbetet avser Arbetsförmedlingen att kontinuerligt följa upp den befintliga verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

En jämställd arbetsmarknad…? Sverige har kommit längre än de flesta andra länder vad det gäller möjligheterna och incitamenten för kvinnor att delta på arbetsmarknaden. Samtidigt har Sverige idag en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna bland alla industrialiserade länder i världen; se Löfström (2005). Kvinnor arbetar i större utsträckning inom den skattefinansierade offentliga sektorn, medan männen i större utsträckning befinner sig inom den privata sektorn.

Bakgrund I Kvinnor möter en delvis annorlunda arbetssituation än vad män gör, som väsentligen har att göra med att kvinnor tar ett större ansvar för barn och hemarbete. –Enligt SCB var det år procent av alla kvinnor som arbetade deltid, andelen män som arbetar deltid samma år var 11 procent. –Även fördelningen av uttag av föräldrapenningdagar är fortfarande mycket ojämn mellan könen: Kvinnor tar 75 procent och män 25 procent av dagarna.

Bakgrund II Sverige skiljer sig från flertalet andra länder vad gäller föräldraförsäkring, möjligheter att kombinera arbetsliv med barnomsorg mm. Dessutom är det fler kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning, vilket inte är vanligt i andra länder. Normer och värderingar: I Sverige (som andra nordiska länder) är normen att alla ska lönearbeta. –Utformningen av ersättnings- och skattesystemen utgår från individen, medan de flesta kontinentaleuropeiska länders sociala trygghetsnät stödjer en mer traditionell fördelning av lönearbete och hemarbete.

Rapportens syfte och avgränsning Syftet med denna rapport är att diskutera och redovisa forskningsläget kring deltagande i arbetsmarknadspolitiska program utifrån ett könsperspektiv. Huvudfokus ligger på att se på effektiviteten av insatserna för arbetsmarknadsutfall.

Rapportens disposition En redovisning av vad tidigare forskning funnit när det gäller effektskattning av arbetsmarknadspolitiska program för kvinnor och män. En diskussion kring utmaningar kopplade till att mäta utfall för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. En fördjupad kartläggning av effekter av programmen Arbetsmarknadsutbildning, Arbetspraktik och Stöd till start av näringsverksamhet för kvinnor och män. Slutsatser som diskuterar hur resultaten för Sverige relaterar till studier från andra länder, samt vilka lärdomar som kan dras.

Tidigare forskning I Forskare, inom ekonomisk forskning, har mestadels valt att ta fram resultat för arbetsmarknadspolitiska program utifrån mäns arbetsmarknadssituation, medan kvinnors delvis skilda förutsättningar inte har fått mycket uppmärksamhet. Internationella studier visar på att utbildningsinsatser, samt lönestöd inom den privata arbetsmarknaden, har större effekt för kvinnor än män [Bergemann och van den Berg (2008), Card m.fl. (2015)].

Tidigare forskning II Resultaten skiljer sig från svenska studier, vilka inte hittar några större skillnader mellan kvinnor och män för motsvarande insatser [se tex Richardson och van den Berg (2013)]. En svensk studie med uttalat syfte att se på olika utfall mellan kvinnor och män är Månsson och Delander (2011) som hittar något större effekter för män jämfört med kvinnor av att delta i stöd till start av näringsverksamhet; resultatet skiljer sig från studier från Tyskland och Schweiz [Caliendo och Künn (2015) och Lechner och Wiehler (2011)]. –Använder sig av särskilda avgränsningar för att kontrollera för att kvinnor kan vara gravida/föda barn i nära anslutning till att de varit arbetssökande.

Slutsatser Inga större skillnader i effektskattningar för kvinnor och män. Programinsatser bör ges till de arbetssökande utifrån deras individuella behov, inte deras kön, i syfte att uppnå en effektiv arbetsmarknadspolitik. Resultat från studier från andra länder, speciellt länder med lågt kvinnligt arbetskraftsdeltagande, är endast av begränsad värde för att ge vägledning hur arbetsmarknadspolitiska insatser bör sättas in. Stor utmaning att integrera utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden, inte minst kvinnor som saknar gymnasial utbildning. –Personer med olika förutsättningar kräver olika insatser!