Didaktik – vad är det? Ida Bergvall, VT 2011

Ida Bergvall Grundskollärare 1-7 Matematik och NO, Examen 1997 o Hammarkullskolan, Göteborg, Förberedelseklass år 1-6 o Ormstaskolan, Vallentuna, år 4-6 o Abrahamsbergsskolan, Stockholm, år 3 o Vinstagårdsskolan, Stockholm, år 7-9 Specialpedagogexamen 2008 Doktorand vid Institutionen för didaktik

Föreläsningens syfte  Under föreläsningen presenteras grundläggande didaktiska begrepp och antaganden.  Syftet är att skapa förståelse för hur du ska uppfatta det som behandlas i litteraturen, på föreläsningar och vid seminarier.

Didaktik enligt Nationalencyklopedin  didakti´k (grekiska didaktiko´s 'undervisande', av dida´ska 'undervisa'), läran om undervisning; undervisningens och inlärningens teori och praktik.

Vad är didaktik?  Barn och unga har i alla tider behövt lära sig saker. De äldre har varit bärare av nödvändiga kunskaper.  Under 1800-talet inträffade en stor förändring vad det gäller utbildningssystemet i många länder i och med att folkskolor inrättades  Barnen avskildes från produktionen och kom istället att ingå i en skriftspråklig utbildningskultur  Folkskolan innebar en stor förändring för många människors liv  Idag har skolan en annan betydelse

Varför behövs didaktisk kunskap?  Didaktikens förutsättningar har förändrats, och förändras fortfarande  Det är framtidens lärares uppgift att driva utvecklingen framåt och att anpassa undervisningen efter samhällets utveckling  Didaktisk kunskap behövs för att lärarna ska kunna göra medvetna val och reflektera över undervisningen

Vad är didaktik?  Didaktiken handlar om undervisningens innehåll

Tre grundläggande begrepp inom didaktiken Utifrån dessa begrepp och relationen mellan dem ställer vi frågor om vad, hur och varför. InnehållElevenLäraren

Innehåll  Undervisningens innehåll är det som eleverna ska tillägna sig eller lära sig, t ex begrepp, färdigheter och attityder.  Observera att undervisningens innehåll inte är de händelser som äger rum mellan lektionens början och slut.

Innehåll på olika nivåer - Innehåll så som det uttrycks i styrdokument - Innehåll så som det uttrycks i läroböcker - Innehåll som lärarens tolkning av styrdokumenten och läroböcker - Innehåll som de kunskaper och värderingar som eleverna utvecklar - Innehåll som det som bedöms i prov och diagnoser

Olika typer av innehåll Undervisningens innehåll delas vanligtvis upp i två delar: 1) Kunskaper 2) Värderingar och attityder

Vad är didaktik? (igen)  Didaktiken handlar om undervisningens innehåll  Didaktik svarar på frågor om undervisningens  Vad?  Hur?  Varför ?

Vad? (citat från Niemi, sid.47)  Viktigt att reflektera över varför man väljer ett visst undervisningsinnehåll framför ett annat  Är ämnet en förenklad variant av en universitetsdisciplin och syftar undervisningen till att förbereda för högre studier?  Syftar undervisningen i ämnet till att förbereda eleverna för att klara vardagslivet?

Vad? II  Undervisningen ska också förmedla andra värden utöver en ämnesmässig grund:  Genusaspekter (ex fysikundervisning)  Klassfrågor (ex läxor)  Etnicitet  O.s.v.

Vad? III  Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga Rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.  Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. (Lgr 11 s.4)

Hur?  Comenius, Herbart och Dewey har fört fram att undervisning bör utgå från det kända, ska försöka väcka intresse, vara varierad och att eleverna gärna ska få prova och uppleva det som undervisningen handlar om.  Undervisningssituationer ser olika ut i olika historiska tidpunkter

Varför?  Lärare idag måste själva göra ett urval av undervisningsstoff.  Varför ligger tyngdpunkten inom ett visst ämne där den ligger?

Nya frågor som också kan räknas som didaktiska frågeställningar:  Var någonstans ska man lära?  Med vem ska man lära sig?  När ska man utmanas i sitt lärande?  Med hjälp av vad ska man lära sig?  Hur ska lärandet bedömas?

Var någonstans ska man lära?  Skolbyggnader  Möblering  Digitala medier

Med vem ska man lära sig?  Åldersindelat eller åldersblandat  Nivågruppering  Enskilt eller i grupp  Via communities

När ska man utmanas i sitt lärande?  Undervisning i små metodiska steg eller problem som ska lösas  Ljudmetoden eller ”Läsning på talets grund”.  Vygotskijs Proximala utvecklingszon.

Med hjälp av vad ska man lära sig?  Boken har länge varit en central kunskapskälla  Datorer – ökat behov av källkritik  Laborativt material, modeller, kartor, planscher, uppstoppade djur, bollar, plintar o.s.v.

Hur ska lärandet bedömas?  Bedömning som underlag för fortsatt undervisning (formativ bedömning)  Bedömning i syfte att ge omdömen och sätta betyg (summativ bedömning).  Hur tillåts eleverna visa sina kunskaper?  Hur påverkar bedömningen elevens och lärarens syn på ämnet och på eleven som ämnesutövare?

Vad är didaktik i förhållande till pedagogik och metodik?  Pedagogik enligt Nationalencyklopedin: vetenskapen om uppfostran och undervisning  ”Den pedagogiska forskningen bedrivs inom hela utbildningsområdet, dvs. skolan, högskolan och vuxenområdet. Därför går den numera ofta under benämningen utbildningsforskning.”  ”Pedagogik omfattar numera också den påverkan av attityder och beteenden utöver förmedling av kunskaper och kompetenser som inte är av direkt skolmässig karaktär och betraktar därför läran om uppfostran och undervisning i ett vidare politisk- filosofiskt, socialt och historiskt sammanhang.”

Didaktik och pedagogik  Didaktik kan ses som en del av pedagogiken  I jämförelse med andra områden inom pedagogiken så utmärker sig didaktiken genom att lägga stor vikt vid undervisningens innehåll och undervisningens genomförande. Inom didaktiken resonerar vi kring och undersöker innehållets syfte, vad innehållet består av och hur ett visst innehåll kan kommuniceras med eleverna.

Didaktik och metodik  Metodik kan ses som en del av didaktiken, d v s lärarens metod.  Idag vill man ofta markera en skillnad mellan dagens didaktikkurser och dåtidens metodikkurser.  Man vill inte att lärarstudenterna ska lära sig en entydig metod för ett givet innehåll – ett recept för hur man ska agera i klassrummet.  Ambitionen idag är fortfarande att lärarstudenterna ska behärska undervisningsmetoder, men den blivande läraren ska också kunna beskriva och motivera sitt val av innehåll och undervisningsmetod.

Teori enligt Nationalencyklopedin  teori (grek. theari´a 'betraktande', 'begrundande'; 'teori', av theare´a 'betrakta', 'begrunda'), en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. En verksamhet sägs vara teoretisk i motsats till empirisk om den bygger på teori och därför inte enbart konstaterar fakta utan även förklarar givna fakta och ev. förutsäger nya.

Varför behövs teorin?  För att beskriva och förklara företeelser angående undervisning och lärande  För att kunna systematisera kunskap om undervisning och lärande  Som lärare behöver man ett en gemensam grund för att kunna samarbeta. Denna grund omfattar också ett gemensamt språk.  Som lärare behöver man också kunna förklara för elever och föräldrar vad man undervisar om och hur man undervisar.

Kunskap – vad är det? Olika typer av kunskap  Påståendekunskap  Färdighetskunskap  Hur uppnås kunskap?  Dela upp i ämnen?  Ämnesövergripande teman/projekt

Kunskap enligt styrdokument Enligt Lpo 94 Enligt nya skollagen - Fakta - Förståelse - Färdighet - Förtrogenhet  Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling  3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.