Migrationsrätt: Flyktingrätt Ida Staffans Svenska social- och kommunalhögskolan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Framtidens trygghetsboende
Advertisements

Information om ensamkommande barn
En lektion om de mänskliga rättigheterna
Internationella relationer: Stater & FN
Papperstiger eller aktör för en bättre världen?
Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande
Mänskliga rättigheter
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER & BARNENS RÄTTIGHETER
(Fri-)rörlighetsdirektivet 2004/38/EG
  Fokus Framtid - Etablering för välfärd.
Flyktingmottagning och integration
Särdrag i internationell politik
Flyktingsfrågor.
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
Demokrati Politisk frihet Rätt att: Säga vad vi vill Tycka vad vi vill
Information om Intresseanmälan till utlandsstudier
M I G R A T I O N i S V E R I G E. F L Y K T I N G A R RAS NATIONALITET RELIGÖS ELLER POLITISK UPPFATTNING KÖN /SEXUELL LÄGGNING TILLHÖRIGHET TILL EN.
Definition av C 2 In general terms, C 2 is everything an executive uses in making decisions and seeing that they are carried out; it includes the authority.
ROLF BECKMAN 9/ INTEGRATION FN: The goal of social integration is to create “a more stable, safe and just society for all”, in which every individual,
Information för gode män och överförmyndare
Information om ensamkommande barn
Immigration Integration & Segregation
Nya regler för arbetskraftsinvandring Information för operativa ombudsmän 8 december 2008.
Information om ensamkommande barn
Invandringen i Finland
Återvändande i Sverige och Europa Policy, praxis och projekterfarenheter NTG-asyl och integration Emma Cars och Lisa Tönnes
Koncentration kontra spridning Pieter Bevelander Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare, Malmö University, Sweden.
Prognos och länstal 2013.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
”National Champions” Nordiska konkurrensnätverket Bergen 2008 Hans Henrik Lidgard.
Politisk Geografi.
EN FÖRNYAD INTEGRATIONS- OCH MIGRATIONSPOLITIK. Stärkt integration i ett öppet Sverige EU tar inte sitt ansvar Ordning och reda i asylprocessen Permanenta.
Flyktingfrågan.
Finska vinterkriget Av Jesper.
2015 TRYGGHET OCH SKYDD Flyktingar behöver ett hem
Tema: Folkmord Du kommer att få skriva en uppsats om ett specifikt folkmord Arbetet med folkmord kommer att pågå både under samhällskunskapen och Historieundervisningen.
Lina Bergström Föreläsning II Kulturgeografi : Migration och internationella relationer.
Mottagande av asylsökande Oktober Flyktingsituationen idag.
Migrationsrätt Alternativt skydd, övrigt internationellt skydd JL Ida Staffans Juridiska fakulteten.
Om ensamkommande barn April Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar.
Mottagande. Vad händer när de kommer till landet? Vad gör kommunen?
Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Januari 2016.
Information om ensamkommande barn Augusti Vem bestämmer? Riksdagen Regeringen Migrationsdomstolarna Migrationsöverdomstolen.
Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi1 Familjeåterföreningar Rätten till familjeliv central Barns rätt till sina föräldrar, föräldrars rätt.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Workshop om inkludering MIUN Anneli von Wachenfeldt
Migrationsrätt RV 12 / VT 2011 JL Ida Staffans Svenska social- och kommunalhögskolan.
Migrationsrätt: Legal immigration JL Ida Staffans.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Migrationsrätt JL Ida Staffans Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi2 Migrationsrätt: Globala aktörer FN Fick sin början genom.
Asylrätt: en introduktion
Projekt Agata Information fristående gymnasieskolor
Presentation fristående förskolor
Människor, migration, möjligheter – det är de tre gemensamma M:en som på ett kortfattat sätt sammanfattar vad Migrationsverket arbetar med. För de här.
Mänskliga rättigheter
Ändringar i LMA från den 1 juni 2016
Kvinnors och barns rättigheter
Hur många barn kommer? Migrationsverkets prognos för 2012 är att ensamkommande barn och ungdomar kommer ansöka om asyl i Sverige. Bristen på platser.
1 juli 2017 – 30 juni 2020.
Här får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och.
Rätten till asyl enligt folkrätten och i sverige
Invandringen i Finland
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Det kommunala ansvaret för personer som faller utanför lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA)
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Migration – människor och fakta - information för skolan
Presentationens avskrift:

Migrationsrätt: Flyktingrätt Ida Staffans Svenska social- och kommunalhögskolan

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi2 Migrationsrätt: Flyktingrätt Asyl och flyktingstatus Asyl beviljas enbart till flyktingar, och flyktingar får enbart asyl Idén bakom asyl Ett ”back-up” system för när staterna inte klarar av att uppfylla plikterna mot sina medborgare Humanitär hjälp

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi3 Migrationsrätt: Flyktingrätt Inledning och historia: Asyl i olika former har funnits länge -Redan före Kristus söktes och gavs skydd -Hugo Grotius 1920-talet såg den första ”institutionaliseringen” -Ryska och Armenska flyktingar -Fridtjoff Nansen Europa och WW II -Permanenta lösningar behövs 1951: Convention relating to the status of refugees -189 UNTS 150 -samt UNHCR

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi4 Migrationsrätt: Flyktingrätt Internationell rätt: 1951 Konventionen Skriven under en stor konferens 1949 – 1951 Subjekt: stater Först tidsbundet, men genom tilläggsprotokoll 1967 allmän tillämpning Viktigast: definitionen och non-refoulement Bindande, men har inget organ för övervakning UNHCR Säger klart att asyl är en sista utväg och ingen permanent lösning

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi5 Migrationsrätt: Flyktingrätt Internationell rätt: 1951 Konventionen Flyktingdefinitionen i artikel 1 A: A refugee is a person, who “owing to well-founded fear of being persecuted for reasons of race, religion, nationality, membership of a particular social group or political opinion, is outside the country of his nationality and is unable, or owing to such fear, is unwilling to avail himself of the protection of that country; or who, not having a nationality and being outside the country of his former habitual residence as a result of such events, is unable or, owing to such fear, is unwilling to return to it.”

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi6 Internationell rätt: 1951 Konventionen Flyktingdefinitionen i artikel 1 A: A refugee is a person, who “owing to well-founded fear of being persecuted for reasons of race, religion, nationality, membership of a particular social group or political opinion, is outside the country of his nationality and is unable, or owing to such fear, is unwilling to avail himself of the protection of that country; or who, not having a nationality and being outside the country of his former habitual residence as a result of such events, is unable or, owing to such fear, is unwilling to return to it.”

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi7 Migrationsrätt: Flyktingrätt Internationell rätt: Flyktingdefinitionen Utanför sitt hemland Välgrundad rädsla För att bli förföljd På grund av sin ras Religion Nationalitet Tillhörighet till social grupp Eller politisk åsikt Och därför inte kan eller vill återvända till hemlandet

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi8 Migrationsrätt: Flyktingrätt Internationell rätt: 1951 Konventionen Exclusion / uteslutning (artikel 1 D och F): Vissa människor är inte ”värda” skydd i form av asyl -Brott mot freden, krigsbrott, eller brott mot mänskligheten -Allvarliga icke-politiska brott utanför landet i vilket han sökt asyl -”Acts contrary to the purposes and principles of the UN” Vissa människor får annat skydd -UNWRA

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi9 Migrationsrätt: Flyktingrätt Internationell rätt: 1951 Konventionen Upphörande Asyl och flyktingstatus är inte en permanent lösning Upphör (artikel 1 C) -Om man återupptar skyddet från hemlandet -Om man får tillbaka sin nationalitet -Om man återflyttar till det land från vilket man flytt -Om det inte är skäligt att vägra ta emot skyddet från det land man flytt -När man får andra former av uppehållstillstånd i nytt hemland

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi10 Migrationsrätt: Flyktingrätt Internationell rätt: Flyktingars rättigheter Tre sätt för skydd av flyktingar Asyl -Via asylsökanden Resettlement -Olika system för mottagande av kvotflyktingar eller andra specifika former av skydd Hjälp till flykting-producerande områden -Både som u-landshjälp, via organisationer, politiskt samarbete etc.

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi11 Migrationsrätt: Flyktingrätt Internationell rätt: Flyktingars rättigheter Första nivåns rättigheter (asylsökande) Non-refoulement Straff-frihet från illegala gränsöverskridningar Fysiskt skydd, Rätt till viss hälsovård, Dokumentation etc. Andra nivåns rättigheter (erkända flyktingar) Rätten att arbeta Till bostad IPR Rörelsefrihet internationellt Tredje nivåns rättigheter (erkända flyktingar) Rätt till en lösning

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi12 Migrationsrätt: Flyktingrätt Europeisk flyktingrätt: Introduktion och grunderna Policyn från Amsterdam-avtalet och Tammerfors- konklusionerna Man vill ta ansvar, men på samma gång få mer kontroll Nya modeller som ökade kvoter för flyktingar eller humanitära visum tillbakavisade CEAS ”Common procedure och uniform status” Första skede till 2004, andra skede till 2010 (?)

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi13 Migrationsrätt: Flyktingrätt Europeisk flyktingrätt: Relevanta normer Dublin-förordningen 2003, direkt bindande Burden sharing HR: första landet ansvarigt för sökanden, enbart ett land ansvarigt Undantag: familj, speciell orsak, långt uppehåll osv. EURODAC från 2000

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi14 Migrationsrätt: Flyktingrätt Europeisk flyktingrätt: relevanta normer Processdirektivet 2005 Harmoniserar processerna I praktiken: Ger riktlinjer för när ansökningar ska behandlas i försnabbade förfaranden Sökandens rättsskydd Definitionsdirektivet 2004 Undantar EU-medborgare från flyktingdefinitionen Restriktiva tolkningar i jämförelse med 1951 konventionen

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi15 Migrationsrätt: Flyktingrätt Finsk flyktingrätt: Utlänningslagen (301/2004) Definition i § 87 Innehåller konventionsdefinitionen från 1951 Exclusion Cessation Statistiskt väldigt få som får asyl i Finland, de flesta som får skydd ges skydd på basen av andra skyddsnormer Kvotflyktingar: 90 § Kring 700 per år

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi16 Migrationsrätt: Flyktingrätt Finsk flyktingrätt: Asylförfarandet Ansökan Inlämnas till polis eller gränsbevakning Sätter igång processen -Inledande intervju för bestämmande av resväg, ID osv. -Förvar? Dublin? Placering? Normalt förfarande Ansökan behandlas av Migrationsverket Sökanden kallas till intervju, där asylskälen gås igenom Beslut görs på basen av intervjun, annat inlämnat material och Migrationsverkets kunskaper om landet och stället Rätt att överklaga till Helsingfors förvaltningsdomstol och HFD

Osaston tai henkilön nimi, esityksen nimi17 Migrationsrätt: Flyktingrätt Finsk flyktingrätt: Asylförfarandet Försnabbade förfaranden Snabbare rent tidsmässigt, ibland rätt till intervju, ej suspensiv verkan på besvär Säkert asylland (99§) Säkert ursprungsland (100 §) Uppenbart ogrundad ansökan (101 §) Ny ansökan (102 §)