Kunskap till praktik - riskbruk, missbruk och beroende 18 maj Folkets hus Maria Lewandowski, kommunjurist

Socialtjänstlagarna Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Förvaltningslagen (1986:223) Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400)

Socialtjänstreformen 1980 års socialtjänstlag Genombrott för en ny och humanistisk människosyn Den nya socialtjänstlagen – SFS 2001:453

Socialtjänstlagen – målinriktad ramlag Lagen ger kommunerna stor frihet att utforma sin socialtjänst. Kommunen har vissa skyldigheter att bedriva vissa verksamheter för att tillgodose medborgarnas behov. Friheten att utforma sådan verksamhet begränsas bara i den mån det finns regler som inskränker friheten. Vissa rättighetsinslag, 4:1 SoL som reglerar rätten till bistånd (ekonomiskt eller livsföring i övrigt).

Socialtjänstens mål 1:1 SoL ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas -ekonomiska och sociala trygghet, -jämlikhet i levnadsvillkor, -aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten bygger på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”

6 Socialtjänstlagen (2001:453) Vägledande principer - Helhetssyn - Frivillighet och självbestämmande - Kontinuitetsprincipen - Normalitetsprincipen - Närhetsprincipen - Flexibilitet - Valfrihet - Det förebyggande perspektivet - Individens eget ansvar

7 Socialtjänstlagen Ingen grupps behov ska vara starkare skyddat än andras men… SoL lyfter fram vissa grupper: - barn och unga, - äldre människor, - människor med funktionsnedsättningar, - missbrukare, - anhörigvårdare, och - brottsoffer

1:2 SoL ”När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.”

1:3 SoL ”Bestämmelser om vård utan samtycke ges i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.”

Kommunens ansvar 2 kap SoL Kommunen har det yttersta ansvaret för socialtjänsten inom kommunen och för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver 2:2 SoL. ”vistas i kommunen” ”yttersta ansvaret” Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes eget ansvar som alltid har ett förstahandsansvar för sitt eget liv.

Socialnämndens uppgifter 3 kap. SoL 3 huvudfunktioner -Strukturerade insatser -Allmänt inriktade insatser -Individuellt inriktade insatser

Bistånd ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.” 4:1 SoL 4 viktiga fundament i biståndsbegreppet 1.Försörjning (ekonomiskt bistånd) 2.Livsföring i övrigt (allt annat som ger en skälig levnadsnivå) 3.Skälig levnadsnivå 4.Stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv

6 kap. – vård utanför det egna hemmet Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo utanför det egna hemmet tas emot i familjehem eller hem för vård eller boende. Socialnämnden är ansvarig för att vården håller en viss kvalité. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakten med hemmiljön (kontinuitet, flexibilitet och närhet gäller). Kommunen ansvarar för att det finns tillgång till vård utanför det egna hemmet. Staten ansvarar dock för s.k. § 12-hem, dvs. särskilda ungdomshem som kräver särskild tillsyn.

Hur går det till? Egen ansökan/kontakt med socialtjänsten Ansökan från annan/anmälan till socialtjänsten (närstående, granne, arbetskollega) Anmälan från annan myndighet

Egen ansökan/kontakt Utredning på grundval av de uppgifter den sökande eller annan lämnat. Behövs uppgifter från annan än den sökande är det lämpligt att den sökande själv tar fram uppgifterna. Om handläggaren själv ska ta fram uppgifterna krävs ett samtycke från den sökande. Självbestämmande och integritet!

Anmälan/ansökan från annan än den behövande Ska utredning inledas? Förhandsbedömning – för att avgöra om utredning ska inledas. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Beslut om att inleda utredning.

Principen om självbestämmande och integritet Utredning visar att person är i behov av bistånd men personen avböjer erbjudna insatser. Den enskildes vilja måste respekteras! Dock kan nämnden hålla kontakt med personen. Principen om självbestämmande och integritet har undantag i de fall LVU, LVM eller LPT. Behovet av vård väger här tyngre än principen om självbestämmande. Utredning ska inledas oavsett samtycke när det finns en sådan skyldighet enligt lag; BrB (domstol och åklagare).

Utredning gällande barn Socialnämnden har större möjligheter att konsultera utomstående, såsom psykolog, läkare, skola, förskola och fritidshem. Samtycke från föräldrarna behövs inte. Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut av socialtjänsten. Extra starka krav på snabb utredning. Den som berörs ska underrättas om att en utredning inleds.

11 kap SoL – handläggning av ärenden 1:9 RF – allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet FörvL – myndigheten ska uttrycka sig lättbegripligt och man ska underlätta för den enskilde att hålla kontakt med myndigheten. -rätt till insyn när det gäller myndighetsutövning mot den enskilde. Barnets bästa (1:2 SoL)

11 kap. – handläggning av ärenden Utredning När något som kan föranleda åtgärd av nämnden kommer till dess kännedom ska utan dröjsmål utredning inledas. -Allt som rör nämndens verksamhet – först måste nämnden pröva om frågan rör dess verksamhet. -Nämnden får kännedom genom ansökan av den enskilde eller annan, genom anmälan enligt 14 kap eller annat sätt, tex ansökan -Krav på skyndsamhet

Anmälan om missförhållanden - barn Alla som får kännedom om att socialnämnden bör ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården har en absolut skyldighet att anmäla när de får kännedom om att socialnämnden bör ingripa till ett barns skydd. (undantag för t.ex. familjerådgivning) Det finns en personlig skyldighet att anmäla och den som underlåter kan bli föremål för disciplinansvar eller dömas för tjänstefel. För alla som har en anmälningsskyldighet finns också en uppgiftsskyldighet. Sekretesskydd för anmälaren i vissa fall.

LVM Lagen (1988:52) om vård av missbrukare i vissa fall

SoL - reglerar socialtjänstens uppgifter inom missbrukarvården ”Socialnämnden ska aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket” 5:9 SoL SoL – bygger på frivilliga insatser LVM – avviker från principen om frivillighet LVM – när den enskilde inte på egen hand eller på frivillig väg med hjälp av samhället kan bryta en destruktiv missbruksutveckling

Vårdens syfte: Genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att denne kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. - ”behövliga insatser” – motivations- och vårdinsatser (behandling mot missbruk och åtgärder för missbrukarens livssituation) - När vården uppnått sitt syfte ska vården upphöra, 20 §

4 § - förutsättningarna för vård Tvångsvård ska beslutas om, 1.Någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2.Vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt SoL eller på något annat sätt, och 3.Han eller hon till följd av missbruket a)Utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarligt fara, (hälsoindikationen) b)Löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller (sociala indikationen) c)Kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. (faroindikationen)

26 ”utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara” - Hälsoindikationen -Ställer krav på en konkret, påtaglig hälsofara som ska styrkas av LVM- utredningen -Om rättens beslut inte kan avvaktas p g a att missbrukarens hälsotillstånd allvarligt försämras om han/hon inte får vård omedelbart – omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM

27 ”löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv” – sociala indikationen - Avses att personen till följd av missbruk är på väg att slås ut från arbetsmarknad eller utbildning, förlora möjligheten till boende och saknar normala sociala relationer - Tillämpas ofta för yngre personer eller personer som inte redan är utslagna till följd av missbruket.

28 ”befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående” - faroindikationen -åsyftas självmord eller risk för misshandel av närstående -Samråd med läkare bör ske för LPT- bedömning -Om rättens beslut inte kan avvaktas p g a en överhängande risk att han/hon skadar sig själv eller någon närstående - omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM.

Skyldighet för samhället att ingripa Tvångsvård skall beslutas om förutsättningarna är uppfyllda Bristande resurser är inte acceptabelt för att inte bereda vård när den enskilde i övrigt uppfyller kriterierna för vård enl LVU

LPT har företräde framför LVM Dock inget hinder att förordna om vård enl. LVM även om LPT tillämpas samtidigt under en period. Vilket är grundproblemet?

31 Anmälningsskyldighet enligt 6 § LVM Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med personer med missbruksproblem är skyldiga att anmäla till socialnämnden om någon är i behov av vård enligt LVM. Anmälan ska göras genast i samband med att de får kännedom om detta. Inom hälso- och sjukvården är det läkaren som har anmälningsskyldighet.

LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Samhällets ansvar för barn och unga Socialnämnden ska tillsammans med föräldrarna medverka till att de unga får trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsbetingelser. Socialnämnden skall sörja för att barn och ungdom, som riskerar att utvecklas ogynnsamt, får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa kräver det, vård och fostran utanför det egna hemmet (5 kap. 1 § SoL).

LVU – lagen (1990:453) med särskilda bestämmelser om vård av unga När nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg Tvångsvård ska beslutas om 1. det pga misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa och utveckling skadas, (miljöfallen)eller 2. den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av något beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. (beteendefallen) 34

Omedelbart omhändertagande 6 § LVU Socialnämnden kan omhänderta den unge i avvaktan på att LR prövar från om vård enl LVU. Omedelbart vårdbehov eller utredningsskäl Sannolikhetsbedömning rörande den unges behov av vård enl 2 eller 3 §§, det måste på goda grunder kunna antas att sådan vård är nödvändig. Omhändertagande för att säkra utredningsförfarandet bör inte ske om det inte på starka skäl kan antas att vård blir nödvändig.

Andra åtgärder – förebyggande insatser 22 § När det finns behov av vård men institutions- eller familjehemsvård anses för ingripande och samtycke till vård inte kan erhållas finns en möjlighet att besluta om 1.Kontaktperson 2.Behandling i öppna former

LPT – lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Personen ska ha en allvarlig psykisk störning, och pga. sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt 1.har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2.behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). Samtycke till behövlig vård saknas. Den psykiska störningen får inte endast utgöra en utvecklingsstörning.

LSS Lagen (1993:387)om stöd och service till vissa funktionshindrade

För att omfattas av lagen gäller att personen tillhör någon av följande personkrets: -Personer med utvecklingsstörning och autism eller autismliknande tillstånd -Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller -Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. 40

Exempel på insatser enl LSS Rådgivning och annat personligt stöd Personlig assisten Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidstillsyn för barn över 12 år Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 41

Förvaltningslagen (1986:223)

43 Förvaltningslagen (1986:223) Basregler för handläggning av ärenden och kontakter med allmänheten Serviceskyldighet Samverkan mellan myndigheter Tolk, ombud och biträde Jäv Allmänna krav på handläggning (enkelt, snabbt och billigt) Särskilda krav på handläggning (dokumentation, kommunicering, motivering etc.) Överklagande och andra rättelsemöjligheter

44 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Socialtjänstsekretessen 21 kap. 1 § SekrL / Verksamhet som avser hälso- och sjukvård 25 kap. Sekr L - uppgifter om enskilds personliga förhållanden - om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men Sekretess bryts av -uppgiftsskyldighet - i vissa i särskilt uppräknade fall - den enskildes medgivande I enskild verksamhet gäller tystnadsplikt