Vi vill skapa hopp och göra en skillnad! Hur? Överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Skola Socialtjänst Bup Habiliteringen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Ungdomar utanför gymnasieskolan
Brukarfokus i biståndshandläggning
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Uppdrag om utveckling av kvaliteten i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion - ett av de svenska uppdragen som inkluderas i LPA-projektet Cristina.
Framtidens skola Maria Stockhaus. Våra värderingar ” Med kunskap växer varje människa och med ökad bildning stärks hela samhället. Kunskap är egenmakt.
Pedagogisk dokumentation
Den nationella ungdomspolitiken
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Morgonrock Fredag 18 januari 2013 på Stadshotellet i Luleå Insatser kring barn och unga – en kortsiktig kostnad eller en långsiktig social investering.
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Elevhälsan - nyckeln till goda resultat
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Verksamhetsstöd gymnasiet
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
SkolFam2 Norrköpings kommun. SkolFam2  Beviljat: våren 2011  Belopp: 3,9 miljoner kronor  Samverkande parter: social- och utbildningskontoret.  Syfte:
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Magelungen Hemmasittarprogram
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
GYMNASIESÄRSKOLAN i skollagen
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Fullföljda studier – den enskilt viktigaste faktorn för att våra barn och unga ska få ett gott liv.
Barn som anhöriga Hearing 17 januari 2013 Hur arbetar BRIS Vad berättar barn för BRIS Slutsatser BRIS.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden
En arbetsmodell som syftar till att förbättra skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön, doktorand Linköpings Universitet nationell samordnare Skolfam.
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Förstelärare, principer från vt Vilken enhet som ska få möjlighet att utse ny förstelärare beslutas av Produktionsdirektör Fördelning per enhet.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
Riksförbundet Attention: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Skolan som arena för psykisk hälsa
Skolan som Arena i Enköpings kommun
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Dagens innehåll Vad är tilläggsbelopp? Omfattande behov
Sociala investeringsmedel, spår 2
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nyheter i skollagen från och med
Elevhälsan – en kartläggning av aktiviteter
Personen från Skolverket
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Vi vill skapa hopp och göra en skillnad!

Hur? Överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Skola Socialtjänst Bup Habiliteringen

Ägare Magelungen AB ägs av anställda på Magelungen. Årligen erbjuds nya medarbetare att bli delägare i företaget. Idag består ägargruppen av 240 aktieägare.(2016) Anställda: ca 300 tillsvidare. Idén med personalägandet är att det är: ideologiskt tilltalande att vi som arbetar i företaget också är dess ägare att ägarkonstruktionen säkrar företagets fortsatta utveckling och fortlevnad. Även en bibehållen kvalitet är ett av skälen. VAD VI VILL HUR VI GÖR SKOLA BEHANDLING AKADEMIN BOENDE

Magelungen Utveckling AB Tre ben: Behandling Skola Utbildning

Att klara sig hyggligt i skolan och få en utbildning är.. - den starkast skyddande faktorn för utsatta barns - långsiktiga utveckling som vi känner till – “Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990) Betyg är en stark prediktor för alla barn

Bo Vinnerljung ( Professor): Registerundersökning: personer. Vad är en ”överrisk” ? Jämförelsegruppen alltid RR = 1,0 100% överriskRR = 2,0 Ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 Mindre överriskRR = 1,3-1,5 Moderat överriskRR = 1,6- 2,0 Hög överriskRR > 2,0

BakgrundsvariabelRR (när allt annat är lika) Mors socioekonomiska status el utbildning-- Mor född utanför Europa1,7 Mor ensamstående1,5 Mor tonårsmamma-- Mor arbetar inte-- Mor förtidspension-- Mor lever på socialbidrag1,4 Mor allvarlig psykisk ohälsa1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa-- Mor missbruk1,4 Far missbruk1,6 Mor allvarlig kriminalitet1,3 Far allvarlig kriminalitet1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet1,7 Personen är man2,4 Inga/ofullständiga/låga betyg4,1

Magelungens grundskolor 13 skolor i 10 kommuner 5 skolor i Stockholm + Solna Ca 108 elever på grundskolan i Stockholm och Solna Ca 40 elever från Stockholms kommun Stockholms eleverna utgör ca 37 % De flesta eleverna kommer från kommunala skolor Kö till våra skolor

GODA MÖTEN Olika synsätt och respekt för olikheter SALUTOGENES KASAM Begripligt Hanterbart Meningsfu llt FOKUS PÅ UPPDRAGET Systemisk teoribildning Mentalisering KBT Lösningsfokuserat arbetssätt Social inlärningsteori Pedagogik Individualiserad undervisning RELATIONELL UNDERVISNING M ENINGSFULL U TVECKLANDE S TIMULERANDE T RYGG S ocial E MOTIONELL F ÄRDIGHETS- T RÄNING

M eningsfull U tvecklande S timulerande T rygg

MUST Vi utgår från att lärande vilar på vår förmåga att erbjuda alla våra elever en undervisning som är MENINGSFULL UTVECKLANDE STIMULERANDE TRYGG Idén bakom MUST är att o Ringa in hur vi ser på lärande och undervisning. o Peka ut områden att utveckla. o Stödja utvecklingen av vår skola genom att formulera vad vi vill titta närmare på, nu och framåt. Att undervisa inom Magelungen förutsätter att du reflekterar över vad MUST betyder för dig och hur det ser ut i din/er undervisning. VAD VI VILL HUR VI GÖR SKOLA BEHANDLING AKADEMIN BOENDE

HUR? Små grupper Tillrättalagd lärmiljö Kartläggning Individuella scheman Individuella planeringar. Anpassat material Tekniska/ kompensatoriska hjälpmedel Täta uppföljningar och utvärderingar Kuratorer

Vilka elever går på Magelungen? Omfattande behov av särskilt stöd. Diagnos Social problematik Hemmasittare Tidigare skolmisslyckande Gemensamt: Har haft en mycket strulig skolgång tidigare. Kanske inte varit i skolan under lång tid eller bara sporadiskt. Saknar mycket skolkunskaper. Många har behov av att socialiseras in i skolan.

Personalen: Lärarna har hög kompetens inom neuropsykiatriska diagnoser. Egen 7,5 p utbildning inom neuropsykiatri tillsammans med Ersta. All personal erbjuds att gå den gratis. Har aktivt valt att arbeta med den här kategorin av elever. Stöd av en organisation som innehåller spetskunskaper inom detta område, psykologer, socionomer och specialpedagoger. All personal har högskoleutbildning. Specialkunskap inom HSP. Magelungen har utarbetat ett eget program för att arbeta med detta. Har utarbetat en egen introduktionsutbildning för våra nya lärare.

Forskning och Utvärdering Skolframgång Utvärdering av alla våra elever: Betyg Närvaro Scannade i Svenska, Matematik och Engelska Trivsel, trygghet jämfört med tidigare skola Skolmag Projektet genomförs i samarbete med Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Projektet består i huvudsak av tre delar: kartläggning 1, psykologiska och pedagogiska tester; insatsfas, åtgärder och insatser. Eleven får undervisning i linje med ett upprättat åtgärdsprogram som baseras på utredningarnas resultat kartläggning 2, psykologiska och pedagogiska tester. VAD VI VILL HUR VI GÖR SKOLA BEHANDLING AKADEMIN BOENDE

Läslyftet (lokalt) Tillämpad neuropsykiatri med inriktning mot barn/ungdomar - Gbg, Sthlm Specialpedagogiska förhållningssätt, knep och metoder. IT-projektet (google apps for education) Skolframgång Stödjande observationer Kvällsseminarium ”Lärare lär” (Google Apps for Education, språkutvecklande arbetssätt (?), Bildstöd (?), mfl… Centrala studiedagar EHT-utvecklingsarbete SchoolSoft OneDrive Nätverk (ämnes, professions) ”Intropaket”, nya lärare” (?) HT 2016 VT 2017HT 2017 VT 2018

Gör vi någon nytta eller ………..????????

Ingvar Nilsson (Nationalekonom): En årskull består av upp emot barn i Sverige. Cirka av dem eller knappt 12 %vare sig arbetar eller studerar några år efter det att de slutat gymnasiet Samhället har investerat cirka 47 miljarder kronor i dessa unga i form av föräldraförsäkring, förskola, skola samt familjens kostnader för deras uppväxt. Var och en av dem kan under sitt vuxna liv komma att skapa samhällskostnader på mellan tio och femton miljoner kronor till följd av den marginalisering det innebär att inte ta sig in på arbetsmarknaden Det kostar samhället cirka 6 miljarder kronor för varje år som dessa unga vare sig har arbete eller studerar. Det handlar om förlorade produktionsvärden, kostnader för olika samhällsinsatser samt till viss del kostnader för deras försörjning

Om denna grupp på unga i en årskull kvarstår livslångt i utanförskap blir den totala prislappen för detta cirka 155 miljarder kronor Om vi genom olika insatser lyckas reducera denna grupps marginalisering med 20 %uppgår de årliga vinsterna till cirka 1.2 miljarder kronor och de långsiktiga vinsterna till 31 miljarder kronor Om vi lyckas förkorta tiden utanför arbetsmarknaden för dessa unga från fem till två år uppgår vinsten till 21 miljarder kronor

Problem Ansökan om tilläggsbelopp tar väldigt mycket tid från arbetet med eleverna. Mycket osäker ekonomi, svårt att lägga upp en hållbar budget ”Våra skolor är ett åtgärdsprogram” Svårt att skriva individuella åtgärdsprogram. Specialpedagog. Svårt att rekrytera. Lärarbehörigheter. Att begreppet resursskola inte finns som juridiskbegrepp i skollagen