Vetenskapsrådet Styrelsekonvent 26 april 2007 Sverker Sörlin

Trender inom universitetsvärlden Sökande efter ökad autonomi (eget kapital, större frihet i förh t krav och kriterier) Vitböcker och grönböcker vid brittiska universitet Harvards endowment passerade MUSD (närmar sig 200 miljarder svenska kronor) Cambridges 800-årskampanj har gett motsv. 8 miljarder SEK redan 2007 Blair gör kampanj för donationskultur Stanford har samlat in 2 miljarder USD på kort tid Finska universitet skall få bli finansiellt självständiga Franska och österriskiska universitet självständigare IVA-framsyn 2006: autonomi överordnade önskemålet

Trender inom universitetsvärlden, forts. Kommersialisering, marknadstänkande Differentiering/hierarkisering Fusioner och förstoringar internt Centra – och centra igen Allianser externt Incitament i finansieringen Samverkan/third mission ett allt starkare framgångskriterium (tydligaste byggtrenden i Sverige 2007; jfr Max Planck m. fl.) Holdingbolagen (Nygårds 2006) Industriforskningsinstituten (Sörlin 2006) ”Entreprenöriella” universitet Relativisering av CUDOS och ”academic profession” – ”post academic science” (Ziman, fast en viss överdrift)

Den stora världen …är mycket större än vi. Sverige är 1,5 promille av världsbefolkningen Och har 2 promille av studenterna Men har 1-2 procent av forskningskapaciteten Samarbete med andra är viktigt för den som är liten Andel forskningsmedel tillgängliga för internationell konkurrens ökar med FP7 Bör andelen öka ytterligare? Med vilka argument?

Higher Education, global trend = continued expansion 1900: 0,5 Million (students world wide) 1991: 68 Million 2004: 138 Million (+100% since 1991) = 20% of relevant cohort Growth potential > 10% USA, UK, Germany, France: receive 66% of foreign students Lack of h.e: Students abroad (%): Asian 40, European 30, African 10 Brain drain: Arab States: 80% gaining PhD:s in OECD countries stay abroad

Asia = rapid growth China: 23 Million students Million 2020 (low estimate Zouxou & Rongtan 2005) India: 7% enrolment 2005 = 7 Million students (”tertiary” definition…?)

OECD – leads research 1975 to 2005: from 1% to 2.5% of GDP In absolute terms: ca 500% growth (indexed) Growth in industry about as rapid as in universities and institutes 90%+ of R&D spending in OECD (=15% of world population): industry+military+ university+institutes 95% of patents (in ”developed countries”)

But – others are catching up… China research: 85 billion USD (2003) = no 3 after US and Japan (30 billion USD in 1998…) 1.3% of GDP (2003) On top 20 lists of citation in some fields already

Svensk forskning i en globaliserad värld Vad är konsekvenserna av om vi skulle börja betrakta utvecklingsländerna som tillväxtområden inom högre utbildning och forskning? SAREC:s UNESCO Forum-program KTH i Pakistan Vilka svenska universitet är var 2017? Har ”samverkansuppgiften” en geografi?

Övergripande intryck 1900-talet var forskningens århundrade – men det finns inget som talar för att 2000-talet skulle bli något annat… Fråga är: vilken forskning?, var?, hur? Lika viktigt som någonsin tidigare att blicka framåt… …och att räkna med att förändring pågår… …och att det ännu är meningsfullt att tänka nya tankar…

Den ”danska” utvecklingen Flera ”Danmark”… Storbritannien – övergång från paneler till metrics (utom i humaniora) Tyskland – Spitzenuniversitäten (paneler) Norge – Kvalitetsreformen 2003 (fördelningsnycklar, 60% bas Underv+Fo)

Citering

Norden, citeringar (1=globalt genomsnitt)

Varför bra kvalitetsutveckling i Danmark? Ingen etablerad eller självklar förklaring (Spanien har utvecklats ännu snabbare…) Enskilda områden utvecklas olika Uppgången sammanfaller i tiden med expansion (400%) av forskarutbildning Uppgången sammanfaller också med omorganisation och modernisering av forskningssystemet Nya finansiärer har tillkommit Mandarinsystemet har luckrats upp

Danmark 2007 – Europas ”policy laboratory” Omfattande förändringar, stor experimentlusta Universitetsfusioner Integrering av vissa offentliga forskningsinstitut med universiteten Kraftig innovationsorientering ”Fra forskning til faktura” Globaliseringsrådet – viktig idékälla

Forskningsfinansiering Danmarks grundforskningsfond Det frie forskningsråd (med ”faglige” forskningsråd) Det strategiska forskningsråd Höjteknologifonden Rådet for teknologisk innovation Mål: ”diversified funding base” Andel av offentliga forskningsanslag som går direkt till universitet är +60 procent – skall ned till 50 procent

Finansiering av forskning vid UoH. Procent, 2004 Germany Finland Sweden UK USA Basic grants Other public ** Business 6* Foundations 7* Univ. own funds Abroad (incl EU) ? * estimated division ** foundations based on public funding USA modified (some “own funds” counted as “basic grants”). Källa: Leman Oregon State University system: 14% internal research funding.

Konkurrensutsättning av all… …forskning är nu under genomförande. Enligt fyra kriterier: 1) produktivitet, 2) utbildningskvalitet (hur väl utbildningen genomförs skall alltså påverka forskningsvolymen!), 3) forskningskvalitet 4) ”Vidensspredningskvalitet” (tredje uppgiften). På ritbordet finns avancerade modeller för hur dessa kriterier skall operationaliseras. Svårigheterna är betydande. Därför har man också ett dummy-alternativ för fördelningen av basanslag som utgår från formeln: 50% (utbildningsresultat), 40% (andel extern finansiering), 10 % (PhD-examina).

Danmarks forskningspolitiske råd ger verkligen råd ”På baggrund af evalueringsrapporten, høringssvarene og konferencen har Danmarks Forskningspolitiske Råd nu formuleret sin råd­ givning til videnskabsministeren. Rådet finder, at Evalueringspanelets rapport på udmærket vis tegner de bredere linjer omkring dansk forskeruddannelse.” ”En opfølgning på evalueringen i tråd med Rådets anbefalinger vil skabe et godt grundlag for realisering af Regeringens målsætning om styrkelse af dansk forskeruddannelse.”

Danmarks Forskningspolitiske Råd (DFR) Danmarks Forskningspolitiske Råd (DFR) giver Ministeren for Videnskab, Teknologi og Udvikling forskningspolitisk rådgivning. Folketinget og enhver minister kan indhente forskningspolitisk rådgivning fra rådet. Rådgivningen sker efter anmodning eller på eget initiativ.

DFR:s rådgivning omfattar: rammebetingelser for forskning forskningsbevillinger større nationale og internationale forskningsinitiativer udviklingen i den nationale forskningsstrategi Danmarks rolle og placering i det internationale forskningssamarbejde forskeruddannelse og forskerrekruttering

Inför den forskningspolitiska propositionen Motiven Tidsperspektivet Investeringsprofilen Organisationen

Motiven Formuleras aktivt Medborgarnas förtroende Relationen till forskningens utveckling i ett större europeiskt och globalt perspektiv Kunskapsbehov i det svenska samhället lika väl som internationella mål och behov

Tidsperspektivet Forskning kräver långsiktighet Kvalitet kräver dynamik och förändring Undvika nollsummespel och lock-ins Därför: långsiktighet om motiv, mål, investeringar Fyraåriga FIP med budget ”FIP-horisonter” – tre till fem mandatperioder Breda parlamentariska mandat

Investeringsperspektivet Omvärldsanalysen: FoU-intensiteten ökar FPI-horisonten innehåller ett betydande investeringsutrymme FoU-politisk debatt och strategi bör handla om investeringsutrymmets fördelning Exempel på avvägningar: Behovsmotiverad forskning/grundforskning Direktfinansiering av UoH/kvalitetsdriven extern finansiering Internationell finansiering Produktionsmål PhD Långsiktiga prioriteringar och program Strategiska innovationsmiljöer med grundforskning, institut, företags-FoU Differentiering inom högskolesystemet

Investeringsperspektivet vinner insteg Research Councils UK ”welcomes the statement in the Chancellor's budget speech today of a major increase in the Science Budget over the next three years. In particular the commitment to 10 year Science and Innovation Investment Framework is extremely welcome as it will provide the long term stability that research requires.”

Forskningspolitiska överväganden Om forsknings- och innovationspolitik bör orientera sig bort från Endimensionella motiveringar (”forskningsanknytning”+”ekonomisk tillväxt”) Korta tidsperspektiv med politiskt svaga mandat Brist på investeringsperspektiv med avvägningar -- vad krävs?

Frågor som framkallas av utvecklingen Forskningsrådens roll när basanslagen konkurrensutsätts…? …och när en växande andel av medlen fördelas internationellt? Vem skall svara för den fördelningsfunktion som kvalitetsbaserade basanslag förutsätter? Vem skall svara för rådgivningsfunktionen? Det vill säga strategiskt utveckla motiven, investeringsperspektiven, avvägningarna?

Organisationsfrågor Dessa diskuterades utan stöd av PP-bilder En huvudlinje gällde forskningssystemets och forskningspolitikens långsiktiga behov av strategiska bedömningar, analytisk kapacitet och rådgivning Förutom jämförelser med DFR anknöt analysen till National Science Board (USA) och Science and Technology Policy Council (Finland)