Budgetering och lönsamhet

Presentationens innehåll Begrepp Centrala begrepp Beräkna varu-/materialkostnad Budget för privatperson Budgetcirkeln Budget för företag Resultatbudget Uppföljning av budget Värdeminskning Likviditetsbudget Momsredovisning Kontaktuppgifter

Begrepp Inkomst Intäkt Inbetalning Utgift Kostnad Utbetalning Resultatbudget Resultat Likviditetsbudget Överskott Underskott Värdeminskning Inventarier Ekonomisk livslängd Varulager Ingående lager Varuinköp Utgående lager Varukostnad Budgetcirkeln Budget Utfall Avvikelse Resultatrapport Likvida medel Behållning Ingående behållning Utgående behållning Likviditet Lönsamhet

Centrala begrepp Inkomst = Löpande försäljning av varor och tjänster utan en bestämd tidsperiod Intäkt = försäljning av varor under en bestämd period Inbetalning= betalning för försäljning av varor som betalas in under en viss kredittid Utgifter = Priset för inköpta resurser Kostnader = vid förbrukning av inköpta resurser (bestämd period) Utbetalningar= utgifter för inköpta resurser som betalas en viss kredittid Resultatbudget Intäkter-kostnader = Resultat (vinst eller förlust) Likviditetsbudget Inbetalningar- utbetalningar= Likvida medel (överskott eller underskott) Vinst krävs för överlevnad Det räcker inte att ha en bra affärside, försäljningen måste också täcka alla kostnader - så att det inte blir förlust. Man måste ha en vinst för att kunna överleva på sikt. Företagets vinst ska räcka till ägarens lön och till en reserv för framtid behov. Utgångspunkten är företagets resultat om beräknas på följande sätt: Intäkter - Kostnader = Resultat Intäkter kommer från försäljning av varor och tjänster. Kostnader uppstår när man förbrukar resurser i företaget. Resultat är intäkter min kat med kostnader för en viss period, antingen blir det vinst eller förlust. Intäkter och kostnader måste beräknas Intäkt är bara den försäljning om sker under perioden, t ex för en månad, en säsong eller ett år. Om kunderna betalar i för kott räkna den försäljningen samintäkt först när kunden har utnyttjat tjänsten. Kostnad är de resurser sam verkligen har förbrukats under perioden. Maski­ner, datorer och fordon är inventarier och förbruka under flera år. Kostnaden är då den värdeminskning (avskrivning) som uppstår efter hand under en s k ekonomisk livslängd. Inköpspris för inventarier/Ekonomisk livslängd = Periodens värdeminskning

Utgift, kostnad och utbetalning Utgifter = Priset för inköpta resurser Kostnader = vid förbrukning av inköpta resurser (bestämd period) Utbetalningar= utgifter för inköpta resurser som betalas en viss kredittid Exempel: Et företag köper in en maskin för 500 000 kr som skall betalas tillbaka under två år. Maskinens ekonomiska livslängd (användas) till fem år. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Utgift 500 000 Utbetalning 250 000 Kostnad/värdeminskning 100 000

Centrala begrepp Resultatbudget Intäkter-Kostnader= resultat (vinst + eller förlust-) Likviditetsbudget Inbetalningar-utbetalningar = Likviditet (Överskott/underskott) Likviditetsbudget Resultatbudget Inköp av inventarier och maskiner Avskrivning Erhållna nya lån Saknas Amortering Löneutbetalning efter skatteavdrag Bruttolön Betalning till leverantör Varukostnader m m Betalning från kunder Försäljning Jämförelse melliln likviditets- och resultatbudget Det kan hända att ett företag saknar pengar i kassan - trots att företaget går med vinst. Och det kan också vara så att re ultatrap. porten i ett företag visar på förlust, även om företaget har pen ar p banken. Att dessa situationer kan uppstå i ett företag hänger ihop likviditets- och resultatbudgetarna. Likviditetsbudgeten innefattar inte alla poster som är kostnader i en resultatbudget. Exempelvis innebär kostnad för värdeminsk­ning ingen direkt utbetalning. talningen är i stället maskinens hela pris, dvs investeringen, som oftast ska betalas vid inköpstillfället eller strax efter. När företaget gör en större investering brukar man samtidigt ta ett lån. Lånet är en inbetalning men är inte någon intäkt. Att få ett lån är ju inte en "ersättning för en utförd prestation". Lån återbetalas genom amortering som är en utbetalning, men ingen kostnad. Ränta för lånet är däremot både utbetalning och kostnad. I resultatbudgeten är personalkostnaden summan av löner och arbetsgivarav­gifter. I likviditetsbudgeten kan denna post delas upp i nettolön efter skatt för sig samt betalning av personalskatt och arbetsgivaravgifter för sig. De senare betala månaden efter löneutbetalningen.

Beräkna varu-/materialkostnaden Varukostnaden= kostnaden för sålda varor under en viss period (månad, kvartal eller år) Osålda varor är ingen kostnad Samma beräkning görs för material för att räkna ut materialkostnaden. Beräkning av varukostnaden Ingående lager (Värdet av lagret vid periodens början) + Varuinköp (Det sammanlagda värdet för alla varuinköp under perioden,= utgiften) = Sammanlagt varuvärde - Utgående lager (Värdet av varulagret vid periodens slut) Periodens varukostnad (=kostnaden) Exempel Ingående lager (lager vid årets början 1/1 300 000 +Årets varuinköp 1 200 000 =Årets varuvärde 1 500 000 - Utgående lager (lager vid årets slut 31/12) 250 000 = Årets varukostnad 1 250 000 Varuförbrukning är en kostnad De varor eller det material som förbrukats under perioden räknas som kostnad. Värdet av de varor l r d t material som har förbrukats under en viss period kall­ las för varukosflInad och resten är lager. Kostnaden beräknas så här: Värdet av lagret vid periodens början + Värdet av nyinköpta varor under perioden (= utgiften) Sammanlagt varuvärde - Värdet av lagret vid periodens slut Periodens varukostnad (= kostnaden) Förenklat:

Budget för privatperson Inkomster Utgifter (kostnader) Ange inkomster per månad Lön Förmåner Arbetslöshetsersättning Pension Sjuk-/föräldrapenning Sjuk-/aktivitetsersättning Bostadsbidrag Studiestöd Övriga skattefria inkomster Bostad (Hyra, driftkostnad) Bil (skatt, försäkring, service, värdeminskning, bränsle) Rörliga kostnader Fasta kostnader Livsmedel Hemförsäkring Lunchkostnader övriga försäkringar Kläder och skor Barnomsorg Fritid A-kassa (föreningsavgift) Mobil Återbetalning CSN Hygienartiklar Förbrukningsvaror Hemutrustning Kollektivresor Läkare, tandläkare Sparande Andra kostnader

Budgetkalkyl för privatperson Inkomster och skatt Bruttoinkomst 25 000 kr Skatt (34%) 6 087 kr Nettoinkomst 18 913 kr Boende Huvudbostad Driftskostnad 1 000 kr Avgift 5 000 kr Månadskostnad 6 000 kr Bil Bränslekostnad 500 kr Övriga bilkostnader 500 kr Månadskostnad, bil 1 000 kr Övrigt Fasta kostnader Återbetalning CSN-lån 600 kr A-kassa och fackavgift 280 kr Hemförsäkring 200 kr Rörliga kostnader Livsmedel 2 500 kr Kläder och skor 1 000 kr Fritid/lek 500 kr Sparande 500 kr Mobiltelefon 300 kr Förbrukningsvaror 300 kr Summa övriga kostnader 6 180 kr Överskott 5733 Källa: http://www.konsumentverket.se/budgetkalkylen

Budgetcirkeln uppföljning och avvikelse Från kalkyler och budget Åtgärder Prognos Kalkyl Budget Utfall Analys Kalkyl Beräkning Budget Plan, vad man tror på Resultatrapport Verklighet (utfall) Avvikelse Skillnad mellan budget och utfall FÖRE Kalkyler & Budgetar NU AFFÄRSHÄNDELSER EFTER Bokföring & Rapporter Uppföljning och avvikelser Alla företag beräknar sitt resultat enligt samma princip, dvs periodens intäkter minus perioden kostnader. Det innebär att man kan göra ekonomiska jämförelser mellan olika företag i samma bransch. Men man kan också följa företagets eget, utveckling från ett år till ett annat. Det är viktigt att företager så snart som möjligt räknar fram r sultatet för en period all kunna välja rätt väg. De flesta av företagets intressenter vill veta hur företagr går ekonomiskt och då är resultatrapporten en bra vägvisare. För börsföretag presenteras och analyseras rapporterna i massmedia. Resultatrapporten används också inom företag för all följa upp verksamheten. Jämförelser görs mot det planerade resultatet, dvs resultatbudgeten, och eventuella asroihelsct beräknas. Utfall- Budget = Avvikelse

Budget för företag + – Intäkterna större än beräknat Intäkterna mindre Intäkter Försäljning 2 800 000 Kostnader Varor 1 200 000 Löner 520 000 Sociala avgifter 208 000 Lokalkostnader 200 000 Kontorskostnader 30 000 Telefon 25 000 Reklam 140 000 Avskrivningar 150 000 Räntekostnader 60 000 Summa kostnader 2 533 000 Resultat 267 000 Budget – Utfall= Avvikelse +/- i förhållande till resultatet + – Intäkterna större än beräknat Intäkterna mindre Kostnaderna mindre Kostnaderna större

Avvikelse mellan budget och utfall Intäkter Försäljning 2 800 000 3 000 000 + 200 000 Kostnader Varor 1 200 000 1 400 000 - 200 000 Löner 520 000 550 000 - 30 000 Sociala avgifter 208 000 220 000 - 12 000 Lokalkostnader 200 000 +/- 0 Kontorskostnader 30 000 Telefon 25 000 20 000 + 5000 Reklam 140 000 180 000 - 40 000 Avskrivningar 150 000 Räntekostnad 60 000 50 000 + 10 000 Summa kostnader 2 533 000 2810 000 - 177 000 Resultat 267 000 190 000 - 77 000

Värdeminskning Värdeminskning (avskrivning)= Kostnad Gäller inköp av: Maskiner Datorer Bilar Inventarier Inköpspris/ekonomisk livslängd= Värdeminskning Exempel beräkning av den ekonomiska livslängden Investering av en bil Anskaffningsvärde: 250 000kr Ekonomisk livslängd: 5 år År Värdeminskning Kostnad/år År 1 20% 50 000 kr År 2 År 3 År 4 50 00 kr År 5

Likviditetsbudget Inbetalningar –Utbetalningar= Likviditet (Överskott/underskott) Likvida medel= pengar på bankgiro, plusgiro, kassa samt övriga tillgångar Ingående behållning +/- månadens över/underskott= utgående behållning Inbetalningar Januari Februari Mars Försäljning 32 000 18 000 Summa Inbetalningar Utbetalningar Varuinköp 15 000 10 000 50 000 Summa utbetalningar Månadens över/underskott -15 000 22 000 -32 000 Ingående behållning 35 000 57 000 Utgående behållning 25 000 Planering av in- och utbetalningar. Ser till så att det finns likvida medel att betala med. Likvida medel är kontanter i kassan och pengar på olika bankkonton. En likviditetsbudget innehåller månadsvisa in- och utbetalningar. Skillnaden mellan inbetalningar och utbetalningar blir månadens över-/underskott. Det som är utgående behållning i t ex december, blir den ingående behållningen i månaden efter, dvs januari. Likviditetsbudget På lång sikt måste ett företag få in mer pengar från sin försäljning än man beta­lar för sina inköpta resurser. Men under vissa perioder behöver ett företag mer pengar för att klara sig än under andra. Det man inte har själv får man försöka låna från banker eller andra långivare. Ett företag kan planera sina in- och utbetalningar med hjälp aven likviditets­budget. Med den som verktyg kan företaget se till att det alltid finns tillräckligt med likvida medel att betala med. Lihuida medel är kontanter i kassan, pengar på plu girokonto och olika bankkonton. En likviditetsbudget innehåller månadsvisa in- och utbetalningar. Skillna­den mellan dessa är månadens över-/underskott. Dessutom beräknas de in- och utgående behållningarna: Ingående behållning ± Över /underskott = Utgående behållning Det som är utgående behållningen december, blir den ingående behållningen i månaden efter, dvs januar

Likviditetsbudget Oktober November December Inbetalningar Konsultarvoden 200 000 180 000 160 000 Summa inbetalningar Utbetalningar Lokal 66 000 Anställdas nettolöner 45 000 Anställdas personalskatt + soc.avg. 43 000 Inköp av inventarier 40 000 Övriga utbetalningar 20 000 25 000 15 000 Summa utbetalningar 214 000 113 000 103 000 Månadens över-/underskott - 14 000 + 67 000 + 57 000 + Ingående behållning + 24 000 + 10 000 + 77 000 = Utgående behållning +10 000 +77 000 + 134 000

Förbättra likviditeten Kräva kunder på betalning Avtala med kunderna om förskottsbetalning Få förlängd kredittid av sina leverantörer Minska företagets varulager Maskiner och inventarier kan säljas till ett leasingföretag – sale-and-lease-back Checkkredit med lånemöjlighet, s k limitbelopp Ta banklån Leasing istället för köp av utrustning Söka nyföretagarlån hos nyföretagarcentra Belåna sina kundfordringar genom factoring Förbättra likviditeten Hur kan likviditeten förbättras? Ett företag som har svårt att få likviditetsbudgeten att gå ihop kan lösa detta på olika sätt: • Företaget kan kräva sina kunder på betalning för att få betalt i rätt tid och på så vis få "10 pengar". Kraven skickas först ut till kunderna av företaget. Om inte det hjälper kan man anlita ett s k inhassoforetag som driver in pengarna. • Företaget kan rninsha sitt varulager. Risken är dock att vissa varor inte finns när kunderna vill ha dem. • Företaget kan älja en del av sina maskiner och inventarier till ett leasingföretag som sedan hyr ut dem till företaget. Detta är i praktiken ett sätt att låna pengar och brukar med ett engel kt uttryck kallas för sale-and-lease-bach. Det finns också olika sätt för ett företag att låna. Här är några exempel: • En tillfällig brist på likvida medel kan lösas genom att företaget får förlängd kredittid av sina leverantörer. Leverantörerna vill oftast ha kvar företaget som kund och kan därför vara villiga att hjälpa till på detta sätt. Kredit från leve­rantörer kostar vanligen inte någon ränta vilket är mycket förmånligt. • Ett företag kan ibland behöva ta banklån, t ex när företaget ska investera och behöver köpa maskiner och inventarier. Det kan handla om ett stort eller litet belopp, för en lång eller kort tid.

Moms Mervärdesskatt Momssatser 25 % Generell momssats Moms = skatt som företagen samlar in Alla kalkyler skall räknas exklusive moms Alla priser skall anges inklusive moms Vanligaste momssats = 25% Exklusive moms 80 kr gånger 0,25= 100 kr Inklusive moms 100 kr gånger 0.20= 80 kr 25 % Generell momssats 12 % Livsmedel, hotell, konst 6 % Böcker, tidningar, persontransporter, museum, idrott

Kontaktuppgifter Länkar ALMI Företagspartner, Budgetmall ALMI Företagspartner, Företagarskolan Starta & Driva företag, Björn Lunden, Ulf Bokelund Svesson, 2014 E2000 Combi Faktabok Andersson, Asserlind mfl, (2012) Kontaktuppgifter Daniel Nordström E-post: daniel.nordstrom@sotenas.se Telefon: 0523-664697