Internationella kunskapsundersökningar och den professionella värdegrunden Internationella kunskapsundersökningar och den professionella värdegrunden NLS Förbundsseminarium, Stockholm, 12 –14 oktober, 2005 Ulf Fredriksson Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand / CRELL Centre for Research on Lifelong Learning, EU Joint Research Center, Ispra

2 Internationella kunskapsundersökningar och den professionella värdegrunden Fyra aktuella begrepp: globalisering, kunskapssamhället, livslångt lärande och kvalitet Hänger begreppen samman? Professionell värdegrund Mer om kvalitet Forskning Slutord och frågor

3 Fyra aktuella begrepp globalisering, kunskapssamhället, livslångt lärande och kvalitet används frekvent i debatten finns också andra begrepp, - integreras i det ramverk som globalisering, kunskapssamhället, livslångt lärande och kvalitet skapar

4 Globalisering 1) ökad internationell handel, 2) avreglering och 3) användandet av ny teknologi Myt? Något nytt? - tidigare internationaliering - kontakter inom UNESCO och Europarådet OECD - jämförelser - PISA EU - koordinering: Lissabon, Bologna, Köpenhamn Världsbanken - utlåning - krav

5 Globalisering handel med utbildning internationell handel utländska studenter distansutbildning GATS (General Agreement on Trade in Services) - långsiktig liberalisering av handel med tjänster

6 Globalisering nya krav på arbetsmarknaden - nya krav på arbetskraften - utbildningsreformer competitiveness-driven reforms, finance- driven reforms, equity-driven reforms (Carnoy, 1999) utbildning av arbetskraft - medborgare Delors kommissionen

7 Globalisering Thomas Östros vid Utbildningsvetenskaplig kommitténs konferens om ”Lärande och kunskapsbildning”: ”Globalisering ställer krav på att Sverige ska stärkas som kunskapsnation.” (s. 5, Vetenskapsrådet 2001).

8 Globalisering ” Modeord som dök upp på åttiotalet. Det har hävdats att vi nu gått in i en helt ny tid, som inte liknar någon annan. G. har ofta använts som tillhygge mot varje försök att stimulera ekonomin eller förbättra den sociala tryggheten” Altstadt och Greider (1999) ”Liten ordbok för underklassen” s. 65

9 Kunskapssamhället Vad är kunskapssamhället? - ökad mängd kunskap - ökade immateriella investeringar Human kapital - intellectual investment - intellektuellt kapital konton för utbildning erkännande av informellt lärande

10 Kunskapssamhället “new basic skills”: kommunikation, främmande språk, matematik och naturvetenskap, entrepreunerskap, sociala kompetenser (EU) DeSeCo (Definition and Selection of Competencies) (OECD) Vad är kunskap? Vem bestämmer?

11 Kunskapssamhället ”Numera behöver varje människa kunskap för att klara sig i konkurrensen” Altstadt och Greider (1999) ”Liten ordbok för underklassen” (s. 95)

12 Livslångt lärande Ett föränderligt samhälle och en föränderlig arbetsmarknad Tillväxt av kunskap Flexibilitet Allt kan inte läras i grundskolan En vision om återkommande utbildning Formell, icke-formell och informell utbildning Tankar kring vad som är viktigt att lära

13 Livslångt lärande Livslångt lärande bör rimligen handla om lärande under hela livet – från vaggan till graven Det finns en tendens att begränsa begreppet till att enbart handla om vuxnas lärande – vilket möjligen kan vara förståligt. Det finns en tendens att begränsa vuxnas lärande till att enbart handla om yrkesutbildning. Det finns en tendens att begränsa yrkesutbildning till enbart personalutbildning. Behov av en bredare vision kring livslångt lärande.

14 Kvalitet Fyra skäl för ett ökat intresse: - naturlig utveckling - försämrad kvalitet - hur bäst använda resurser - restrukturering av den offentliga sektorn

15 Kvalitet Kvalitetskontroll: inspektioner, nationella test - myndighetskontroll Kvalitetsutveckling: självutvärdering - egen aktivitetet på skolor

16 Kvalitet EU:s pilotprojekt EU:s “Detailed work programme on the follow-up of the objectives of education and training systems” och Lissabonprocesen Internationella undersökningar: IEA Reading literacy, TIMSS, PIRLS PISA

17 Hänger begreppen samman? EU: Lissabon-strategin GATS: handel med utbildning

18

19 Professionell värdegrund Två utgångspunkter: Den professionella yrkesrollen (anglo- saxiskt) – modell läkaren Offentlig service (franskt) – modell den gode statstjänstemannen som tjänar folket/staten/landet

20 Professionell värdegrund ILOs och UNESCOs rekommendation om lärarnas status “Teaching should be regarded as a profession: it is a form of public service which requires of teachers expert knowledge and specialized skills, acquired and maintained through rigorous and continuing study; it calls also for a sense of personal and corporate responsibility for the education and welfare of the pupils in their charge.” paragraph 4

21 Professionell värdegrund ILOs och UNESCOs rekommendation om lärarnas status “….as an educational objective, no State should be satisfied with mere quantity, but should seek also to improve quality;…” paragraph 10, g

22 Professionell värdegrund EI Declaration on professional ethics use their influence to make it possible for all children worldwide, without discrimination, and particularly child labourers, children from marginalized groups or those having specific difficulties to have access to quality education; Preamble, paragraph 7g

23 Professionell värdegrund En rimlig del av lärarnas professionella värdegrund bör vara ett ansvar för att ge eleverna en undervisning av hög kvalité samt att arbeta för att förbättra undervisningens kvalité. Status Arbetsglädje Lön och anställningsvillkor

24 Professionell värdegrund Allians för kvalité ( förslag i olika EI-dokument ) Arbetsgivaren: högre löner och bättre arbetsvillkor Lärarorganisationerna: skapa kvalitetsmedvetande personalutbildning

25 Professionell värdegrund Kvalitetsmedvetande? den reflekterande läraren den “forskande” läraren den läsande läraren (forskningslitteratur, forskningsrapporter m.m.)

26 Mer om kvalitet Två frågor: Vad är kvalitet? Går kvalitet att mäta?

27 Mer om kvalitet Kvalitet ur olika perspektiv: lärare elever föräldrar näringsliv (arbetsgivare, framtida arbetskamrater) samhället (medborgare, skattebetalare, politiker) Vad är kvalitet? Går kvalitetet att mäta?

28 Mer om kvalitet “..qualitative dimensions means much more than the quality of education as customarily defined and judged by student learning achievements, in terms of traditional curriculum and standards. Quality (.....) also pertains to the relevance of what is taught and learned - to how well its fits the present and future needs of the particular learners in question, given their particular circumstances and prospects. It also refers to significant changes in the educational system itself, in the nature of its inputs (students, teachers, facilities, equipment, and supplies); its objectives, curriculum and educational technologies; and its socioeconomic, cultural and political environment.” (Coombs, 1985, s. 105)

29 Mer om kvalitet Utbildning är alltid en förberedelse för framtiden: För arbetsmarknaden - yrke För samhällslivet – medborgare För kulturlivet – “kulturkonsument” och “kulturproducent” För det privata livet – make/maka, partner, förälder osv.

30 Mer om kvalitet Technical effectiveness - kortsiktiga mål (kunskaper i skolämnen) Social effectiveness - långsiktiga mål (kunskaper för livet)

31 Mer om kvalitet Att uppnå läroplanens mål Läroplanens text, hur läroplanen uppfattas, dold läroplan Att uppnå mål som av någon/några anses angelägna (t.ex. lära att lära eller IKT) IEA och PISA

32 Mer om kvalitet Hur man lär (“doing things right”) Vad man lär (“doing the right things”)

33 Mer om kvalitet Kvalité skapas på olika nivåer: Utbildningssystemet Skolan Läraren

34 Mer om kvalitet Går kvalité att mäta? Ja och nej, men vad betyder det om vi säger nej. Alla aspekter av utbildningens kvalité kan inte mätas. – Innebär det att vi inte ska försöka mäta några? Är allt lika viktigt? Utbildningens kvalité kan till viss del mätas, men vi måste vara klara över vad vi mäter.

35 Mer om kvalitet Är elevers lärande ett resultat av Kultur i samhället och i olika grupper Individuella faktorer (ålder, kön m.m.) Familjefaktorer (föräldrars utbildning, inkomster, resurser i hemmet m.m.) Skolfaktorer (ramfaktorer, skola, lärarkaraktäristika, undervisningsmetoder)

36 Mer om kvalitet Lärarkvalité ? Svårt att avgöra vad som är resultatet av undervisning eller av familjefaktorer Svårt att avgöra vad den enskilda läraren bidragit till i elevens lärande Rekonstruera en elevs “skolhistoria” Longitudinella studier

37 Forskning En ökad betoning av forskningens betydelse för läraryrket. En viktig forskningsuppgift är att undersöka hur utbildningens kvalité kan förbättras. Hur kan då forskning kring kvalité i undervisningen bedrivas?

38 Forskning Vad är praxisnära forskning? Måste inte kvalité undersökas på olika nivåer: system, skola, lärare? Behövs inte då internationella jämförelser?

39 Relationship between mean and spread r = Quality above OECD ave Equity above OECD ave Quality below OECD ave Equity above OECD ave Quality below OECD ave Equity below OECD ave Quality above OECD ave Equity below OECD ave Source: OECD (2001) Knowledge and skills for life, Appendix B1, Table 2.3a, p.253

40 Forskning Forskning kring utbildning och undervisning måste kunna göras från olika perspektiv. Det behövs klassrumsforskning, men det behövs också forskning på systemnivå och internationell jämförande forskning. Om inte sådan forskning görs av pedagogiska forskare överlåter man hela detta forskningsfält till ekonomer och statistiker.

41 Forskning Hur mycket resurser finns till pedagogisk forskning? Vem betalar forskning? Vem beställer forskning? Hur många stora forskningsprojekt kan genomföras i ett land?

42 Slutord I Nyckelord i utbildningspolitiken är globalisering, kunskapssamhälle, livslångt lärande och kvalité. Dessa begrepp hänger samman. En viktig utbildningspolitisk fråga är hur utbildning relateras till globalisering. En viktig del av lärarens yrkesroll är att arbeta för att ge eleverna en utbildning av hög kvalitet.

43 Slutord II Kvalité kan till viss del mätas. Om man inte kan uttala sig om kvalitén på undervisningen, hur kan man då motivera att lärare ska ha god utbildning och hög lön? Det finns en strävan mot att basera lärares arbete på en vetenskaplig grund. För att kunna göra detta krävs pedagogisk forskning.

44 Slutord III Pedagogisk forskning måste ske utifrån olika perspektiv och med olika studieobjekt. Pedagogisk forskning måste både handla om klassrumsfrågor och systemfrågor. Internationella undersökningar ger viktig information, men kan användas på många sätt (felaktiga och riktiga).

45 Slutord IV Lärarorganisationer kommer i allt högre grad bli tvungna att sätta sig in i olika undersökningar och göra sina tolkningar av resultaten. Lärarorganisationer kommer också att allt mer bli tvungna att organisera och beställa egen forskning.

46 Frågor Globalisering, kunskapssamhälle, livslångt lärande och kvalité - vilken lärarfacklig strategi?Globalisering, kunskapssamhälle, livslångt lärande och kvalité - vilken lärarfacklig strategi? Är kvalitetstänkande en del av lärarprofessionalismen?Är kvalitetstänkande en del av lärarprofessionalismen? Behövs forskning för att ge kunskap om kvalité i undervisningen?Behövs forskning för att ge kunskap om kvalité i undervisningen?