Ett bildspel producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag.. SE MER AV VÄRLDEN MED GEOLOGI.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Det första du bör göra är att rita horisonten
Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Naturens krafter Landskapet har förändrats av naturens egna krafter. Det fortsätter att förändras hela tiden. - Hur bildas en rullstensås? Vad är en rullstensås?
Dalarna Dalarnas landskapsvapen är två pilar som korsar varandra. Man har hittat gamla mynt. På myntet var det två pilar. Pilarna betyder att Dalarnas.
Sorteringslek i skogen
Inre kraft: Jordbävning
Jordens processer som formar jordytan
Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen
LANDHÖJNINGEN Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jord- skorpan pressades ner … ända upp till 700 m. När isen dragit sig tillbaka låg därför.
Geografi År 7.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vulkaner Jordens ventiler.
Vattnets kretslopp.
Isens verkningar Varför blir det istid?.
Ekolle hösten 2013 TEMA: Vatten
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
MILJÖ.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Europa Geografi, åk 6 ht-2013.
Nordens geografi Istiden.
Vind, vatten och jord
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Marken och skogen.
Planeten Jorden.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
– levnadsmiljöer försvinner
Europa.
Naturlandskap och kulturlandskap.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Jordytan förändras.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Jordens, djurens och människans utveckling
Viktiga ord och begrepp
DANMARK. LEGO ● UPFANNS AV EN SNICKARE I BYN BILLUND ● NU FINNS LEGOFABRIKER OVER HELA VÄRLDEN. ● OCH NÄSTAN VARJE ÅR KOMMER NÄSTAN EN MILJON TILL.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Jorden bildas! Jordens dramatiska barndom med massor av vulkaner, meteoriter och klimatförändringar. 46 meter kvar till nutid miljoner år sedan.
Jorden just nu. Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring,
6330 km Den geologiska tidsskalan Sveriges urberg Öland Gotland Svenska fjällkedjan Skånes kalksten.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Sant eller falskt om vatten i Europa. Sant eller falskt Nästan hela Europa omges av hav.
Vid sjön. Sötvatten Inte salt vatten Sjövatten kallas sötvatten.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Miljö kemi.
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Natrresurser; Berggrunden
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Historia åk 4 Repetition inför vikingatiden
Forntiden.
Spår av inlandsisen Geografi åk 4.
Vår jord Geografi åk 4.
Naturlandskap blir kulturlandskap

Lös rebusen för att få reda på vad Veckans fördjupning handlar om!
Vatten i och runt Sverige
Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Arktis.
Jordens processer som formar jordytan
Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
SGUs årsredovisning 2018.
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Presentationens avskrift:

Ett bildspel producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag.. SE MER AV VÄRLDEN MED GEOLOGI

VAD SER DU? Brösarps backar, Skåne. Foto: K. Malmberg Persson, SGU

VAD SER DU? Kanske ett vackert böljande landskap Brösarps backar, Skåne. Foto: K. Malmberg Persson, SGU

VAD SER GEOLOGEN? Brösarps backar, Skåne. Foto: K. Malmberg Persson, SGU

VAD SER GEOLOGEN? Ett landskap som formats av den senaste inlandsisen. Brösarps backar, Skåne. Foto: K. Malmberg Persson, SGU

Böljeslagsmärken. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER DU?

Böljeslagsmärken. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER DU? Vilka konstiga fåror i stenen. Vem har gått och plöjt dem?

Böljeslagsmärken. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN?

Böljeslagsmärken. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN? Böljeslagsmärken, spår av vågor på en 500 miljoner år gammal kambrisk sandstrand.

VAD SER DU? Flyttblock. Foto: Esko Daniel, SGU

VAD SER DU? Vilket jätteblock. Hur har det hamnat här? Flyttblock. Foto: Esko Daniel, SGU

VAD SER GEOLOGEN?

Flyttblock. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN? Vilket jättestort flyttblock! Jag undrar om det kan ha fallit ner från ett isberg vid istidens slut.

Helagsglaciären. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU VAD SER DU?

Helagsglaciären. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU VAD SER DU? Vilket mäktigt landskap! Och titta, en liten glaciär därnere.

Helagsglaciären. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU VAD SER GEOLOGEN?

Helagsglaciären. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU VAD SER GEOLOGEN? Helagsglacären, Sveriges sydligaste glaciär. Men vad mycket den krympt jämfört med när den fyllde ut hela grytan därnere. Beror det på den gobala uppvärmningen?

VAD SER DU? Klapperstensvallar. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU

VAD SER DU? Vilken massa sten! Måste vi gå tvärs över allt detta stenskravel? Klapperstensvallar. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU

VAD SER GEOLOGEN?

Klapperstensvallar. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU VAD SER GEOLOGEN? Klapperstensvallar som bildades när havet nådde hit upp efter istidens slut.

VAD SER DU? Kosteröarna. Foto: Thomas Eliasson, SGU

VAD SER DU? Vilka härliga badklippor! Hoppas inte vattnet är för kallt. Kosteröarna. Foto: Thomas Eliasson, SGU

VAD SER GEOLOGEN? Kosteröarna. Foto: Thomas Eliasson, SGU

VAD SER GEOLOGEN? Diabas, granit och pegmatit. Fint slipad av inlandsisen och polerad av vågorna.

VAD SER DU? Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU

VAD SER DU? En härlig skogsbacke för en fikapaus. Tur att jag tog med lite fika. Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU

VAD SER GEOLOGEN? Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU

VAD SER GEOLOGEN? Vilket frodig gräs det växer här Måste vara ovanligt näringsrik mark. Undrar om det beror på den underliggande berggrunden? Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU

Skurugata, Småland. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER DU?

Skurugata, Småland. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER DU? Vilken rämna i berget, nästan som vid Mattis- borgen.

Skurugata, Småland. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN?

Skurugata, Småland. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN? Vilken sprickdal! Kanske går det en diabasgång i botten som vittrat ur.

Stenbrott i granit. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER DU?

Stenbrott i granit. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER DU? Vilket hiskeligt hål i marken. Vad skall det vara bra för?

Stenbrott i granit. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN?

Stenbrott i granit. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN? Här produceras grus och makadam till husbyggen, vägbyggen och järnvägar.

VAD SER DU? Kallkälla. Foto: Esko Daniel, SGU

VAD SER DU? Kanske en konstig pöl. Undrar om jag törs dricka av vattnet? Kallkälla. Foto: Esko Daniel, SGU

VAD SER GEOLOGEN?

Kallkälla. Foto: Esko Daniel, SGU VAD SER GEOLOGEN? En kallkälla med friskt och fint grundvatten som strömmar ut. Skall bli gott med en slurk.

VAD SER DU? Yellowstone, USA. Foto: Åke Johansson, NRM.

VAD SER DU? En härligt blå pool. Undrar om den går att bada i? Yellowstone, USA. Foto: Åke Johansson, NRM.

VAD SER GEOLOGEN?

Yellowstone, USA. Foto: Åke Johansson, NRM. VAD SER GEOLOGEN? Kokhett vatten, upphettat av magma djupt ner i underjorden. Runt de heta källorna fälls upplösta mineral ut från det utströmmande vattnet.

Vulkanutbrott vid Krafla på norra Island Foto: Stefan Claesson, NRM. VAD SER DU?

Vulkanutbrott vid Krafla på norra Island Foto: Stefan Claesson, NRM. VAD SER DU? Glödande lavafontäner. Bäst att sätta sig i säkerhet!

Vulkanutbrott vid Krafla på norra Island Foto: Stefan Claesson, NRM. VAD SER GEOLOGEN?

Vulkanutbrott vid Krafla på norra Island Foto: Stefan Claesson, NRM. VAD SER GEOLOGEN? Glödande lavafontäner. Undrar om jag törs gå närmare och ta ett prov?

Granater i amfibolit, Rimbo, Uppland. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER DU?

Vad är detta? Ser ut som salamiskivor i berghällen. Granater i amfibolit, Rimbo, Uppland. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Granater i amfibolit, Rimbo, Uppland. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Gigantiska granat-kristaller! Undrar hur dessa har bildats? Granater i amfibolit, Rimbo, Uppland. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER DU? Visingsögruppen, Visingsö. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER DU? Vilken konstig randig klippa. Nästan som en polkagris i färgen. Visingsögruppen, Visingsö. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Visingsögruppen, Visingsö. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Sandsten och skiffer som av- sattes i horisontella lager för mer än 600 miljoner år sedan, och legat ostörda sedan dess. Visingsögruppen, Visingsö. Foto: Åke Johansson, NRM

Ådergnejs, Åland. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER DU?

Ådergnejs, Åland. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER DU? Vilken vacker sten! Hur kan den ha bildats?

Ådergnejs, Åland. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER GEOLOGEN?

Ådergnejs, Åland. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER GEOLOGEN? En vacker ådergnejs. Kanske har den varit ett sediment av- satt på havsbottnen för 1900 miljoner år sedan. Men sedan har den pressats djupt ner i jordskorpan, knådats och veckats och nästan smält upp. Nu är den tillbaka vid markytan. Vilken resa den varit med om!

VAD SER DU? Omberg vid Vättern. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER DU? Vilken brant! Här gäller det att hålla i hatten så den inte blåser ner. Omberg vid Vättern. Foto: Åke Johansson, NRM

Omberg vid Vättern. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER GEOLOGEN?

Omberg vid Vättern. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER GEOLOGEN? En hög förkastningsbrant! Här har Omberg höjt sig över Vätterns yta, och Vättern sänkts ner i en djup gravsänka. Men när hände detta?

Grand Canyon, USA. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER DU?

Vilket hål! Här gäller det att hålla i sig. Jag undrar vad som finns i botten. Grand Canyon, USA. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Grand Canyon, USA. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Fantastiskt! Och allt detta har Colorado-floden där nere i botten karvat ut. Intressant att bergarterna närmast botten är av samma typ och ålder som berggrunden i södra Sverige. Jag undrar hur det hänger ihop? Grand Canyon, USA. Foto: Åke Johansson, NRM

Falu koppargruva. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER DU?

Vilket hål (nåja)! Tänk att inga människor omkom när gruvan rasade in Falu koppargruva. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Falu koppargruva. Foto: Åke Johansson, NRM

VAD SER GEOLOGEN? Här i Falun har det brutits koppar i nästan 1000 år fram till dess att gruvan lades ner Men Sverige med sina gruvor är fortfarande en av Europas största metallproducenter. Jag undrar var människan i framtiden skall få alla metaller och andra råvaror ifrån. Falu koppargruva. Foto: Åke Johansson, NRM

Kopparkis. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER DU?

Kopparkis. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER DU? En glänsande gul sten. Undrar vad det kan vara? Kanske guld?

Kopparkis. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER GEOLOGEN?

Kopparkis. Foto: Åke Johansson, NRM VAD SER GEOLOGEN? Kopparkis, det viktigaste kopparmineralet. Kanske kan detta fynd leda till en ny koppargruva med tiden.

GEOLOGER KAN JOBBA…. ….. utomhus med att kartlägga hur geologin ser ut i ett visst område. På kontoret sammanställer hon eller han sedan materialet till en karta, en rapport eller en utredning. Foton: SGU

GEOLOGER KAN JOBBA…. ….på kontoret, med att samman- ställa data, rita kartor, figurer och diagram, och göra utredningar och skriva rapporter. Foton: SGU

GEOLOGER KAN JOBBA…. ….. under jord, med kartering och mätningar i gruvor och vid tunnelbyggen. Foton och bilder: Boliden, LKAB och SGU

GEOLOGER KAN JOBBA…. ….. på laboratoriet med olika typer av analyser Foto: Åke Johansson (NRM), SGU och LKAB

GEOLOGER KAN JOBBA…. ….. till havs med att undersöka havsbottnen, utomlands, med grundvatten, med miljöfrågor, med undervisning och utbildning, och mycket mer. Foton: SGU

Stockholm från ovan. Foto: Åke Johansson, NRM Vid spakarna: Stefan Bengtson, NRM Geologer och andra geovetare behövs för att hitta framtidens råvaror och bygga framtidens infra- struktur, för att förebygga olyckor och natur- katastrofer, lösa avfalls- och miljöproblem, hus- hålla med jordens resurser och sluta kretsloppen. Geovetarna har den helhetssyn som behövs för att bygga ett hållbart samhälle. Och geologin, som hobby eller som yrke, kan ge dig en annan syn på världen omkring dig.