…..ändå var det något som bet mig i nacken Om hur elever på gymnasiet uppfattar instruktionstexter och vad texterna signalerar Göteborg/Stockholm NCS 2015 Suzanne Parmenius Swärd Linköpings universitet/IKK

Svenskämnets syfte […]Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. (Ämnesplaner i svenska Gy 11: ämnets syfte)

Möte text och läsare Genom texten skapar en författare mening. Tecken - texter ges ett meningsinnehåll av läsaren. Definition av kommunikation blir då - produktion och utväxling av mening Meningen uppstår genom en aktiv process från läsarens sida och påverkas av läsarens kulturella bakgrund och personliga historia”

Instruktioner - uppgifter Instruktioner för skrivande är texter som möter läsare

Syfte med min forskning Demokratiperspektiv – alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential Didaktisk utveckling – genom analys och kritisk reflektion hitta former och förhållningssätt för undervisning i skrivande Genom näranalys och mikrostudier kunna säga något om makrostrukturer avseende bedömning av elevers skrivande – t.ex. kritiska punkter Ta ett elevperspektiv – i detta fall elevens möte med instruktionstexten

Material Intervjuer med fokus på instruktionstexten med ca: 80 elever som just skrivit nationella provet i svenska Samma elevers skrivna nationellaprovstexter Texthäften, bedömningsstöd, lärarmaterial och elevmaterial som tillhör provet Provhäfte med instruktioner

Analysmetod - teori Funktionell textanalys enligt Hellspong & Ledin (1997). Texters metastrukturer: ideationellt, textuellt och interpersonellt Sociosemiotisk textsyn (Halliday, Kress m.fl.) Multimodal analys - där textskapande ses som en multimodal handling: alla resurser tas i bruk vid skrivande såsom syn, hörsel, tal, skrift, bild etc. Verksamhetsanalys där deltagare, kulturella faktorer, och maktfaktorer granskas.

Vad är det som biter i nacken? ” jag förstod ju vad jag skulle göra men ändå var det något som bet mig i nacken”

En vanlig texttyp - instruktion 1 Verklighetsflykt eller avkoppling? Många människor tillbringar mycket tid med att spela olika datorspel som till exempel World of Warcraft, Counter-Strike eller Guild Wars. Vissa anser att det är en välbehövlig avkoppling medan andra hävdar att det enbart handlar om en destruktiv verklighetsflykt. Datorspeltidskriften Level vill veta hur läsarna ser på datorspelande och vill ha in bidrag som handlar om erfarenheter av och synpunkter på spelande. Du bestämmer dig för att bidra med ett inlägg. ■ Skriv ditt inlägg. Redogör för dina/och eller andras erfarenheter av datorspel. Resonera kring varför människor i alla åldrar lockas in i de fiktiva världar som spelen erbjuder. Diskutera positiva och/eller negativa konsekvenser av spelandet. Använd information från texthäftet i din diskussion. Rubrik: Verklighetsflykt eller avkoppling? Bedömningsskala: IG-MVG

En vanlig texttyp – instruktion 2 B2 Gamla godingar (Ämne) I nästan alla svenska städer finns vintage- och secondhand-butiker och många människor föredrar att handla sina prylar på loppmarknader och i antikbodar. Av gamla låtar och filmer görs nyinspelningar, och äldre bilmodeller beundras på mässor. Många moderna människor både unga och gamla, tycks hellre blicka bakåt än framåt. (Situation) Livsstilsmagasinet Camino vill ha in krönikor om varför många unga gärna köper gamla saker, lyssnar på föräldragenerationens musik eller samlar på filmklassiker. Du bestämmer dig för att bidra. En krönika är en personligt utformad text om ett allmänt eller aktuellt ämne som kan intressera många. (Instruktion) ■ Skriv din krönika. Presentera exempel på hur den så kallade nostalgitrenden visar sig i dagens samhälle. Diskutera möjliga orsaker till att många människor uppskattar föremål och fenomen från äldre tider och redogör för din syn på denna trend. Rubrik: Gamla godingar Bedömningsskala IG-VG

Analys - Parametrar En uppgift eller en instruktion innehåller ett antal parametrar. Parametrar är de faktorer som på ett eller annat sätt påverkar elevernas lösning av uppgiften Parametrarna kan vara konstanta, varierande, synliga eller dolda. En text av typen instruktion för att skriva uppsats i svenska kan innehålla upp till 12 parametrar. De omgivande förhållandena (kontexten) och det som följer efter att man skrivit texten har också ett antal parametrar som: bedömningskriterier, läsarens förväntningar och position, föreställningar om text och skrivande, vilka: 1) förmedlats av lärare 2) förmedlats av provhäfte och annat material 3) elevens egen förförståelse och kunskap om text och skrivande För att kunna prestera en godkänd lösning av uppgiften förväntas eleverna följa eller avläsa (balansera) de olika parametrarna i instruktionen och de parametrar som omger situationen.

1. Parameter – idé och association Parametrar på idéplanet handlar om diskurs, tema och associationer – abstrakt plan Exempelvis måste elevtextens ide´ inordnas under temat (instruktionens idé) på något sätt. Exempel: Eleverna måste t.ex. förstå att en uppgift som handlar om ohälsa och hälsa hos ungdomar kan inordnas under huvudtemat "Vilken resa", eller att intresset för att återanvända saker och handla på secondhandbutiker också kan placeras under temat "Vilken resa". Rubriken som speglar textens idé, måste följas.

Idé, tema och association Eleverna måste med andra ord "tänka" i samma banor som provkonstruktörerna och kunna associera på samma sätt för att kunna inlemma konstruktörernas förväntningar på texten i sin egen idé för texten (se Borgström 2014).

Association De måste också på ett abstrakt associativt plan kunna föreställa sig vara i en annan situation och skriva i ett okänt sammanhang (trots att de många gånger inte har en aning om vad det innebär).

2. Parametrar - textuella krav, och praktiska skrivhandlingar konkreta planet handlar om praktiska skrivhandlingar – det textuella. Här skrivs det olika tydligt ut vad eleverna förväntas göra för att texten ska växa fram till den text som ska betygsättas. I vissa uppgifter (av de åtta) är det väldigt tydligt utskrivet, exempelvis: " använd minst ett citat från texthäftet" medan i andra kan det vara otydligt som t.ex. " använd egna erfarenheter och/eller erfarenheter som kommer fram i texthäftet.” Merparten av de textuella parametrarna är dolda/ förväntade (styckeindelning, sammanbindningsord, disposition)

3. Parametrar – mottagare av instruktionen – interpersonellt Bestämda påståenden som inte uppmanar till ifrågasättande Auktoritärt tilltal Ingen förhandlingsmöjlighet

3. Parametrar - mottagare, läsare/lärare – interpersonellt Skribenten måste rikta sin text till en okänd målgrupp. Det innebär att göra val av språkhandlingar, attityder och ramar samt retoriska knep. Skribenten ställer också in sig på vem den egentliga läsaren är och vad den kan tänkas föredra. Samtidigt krävs också en egen röst och vilja (engagemang) som övertygar, informerar, argumenterar för eller beskriver och berättar. Med andra ord: Föreställa sig en (eller flera) modelläsare

Antal parametrar för Gamla godingar (grovt räknat) Uppgift B2 Gamla godingar 1. Inordning i temat – hur hänger retro och vintage ihop med ”Vilken resa”? 2. Acceptans av uttalandet att många moderna människor tycks blicka bakåt snarare än framåt. 3. Kontextuella kravet att skriva i ett livsstilsmagasin – hur skriver man i ett livstilsmagasin? Vad är Camino för en slags tidskrift? 4. Veta vilken stil och språklig nivå som gäller för krönikor i ett existerande magasin som Camino. 5. Att känna till texttypen eller genren - krönika. 6. Att ställa upp på/förstå den definition som provkonstruktörerna ger för texttypen krönika - formuleringen lyder: "En krönika är en personligt utformad text om ett allmänt eller aktuellt ämne som kan intressera många." (skillnaden mellan t.ex. essä, reportage eller ett inlägg?) 7. Presentera exempel (veta om man ska ta med från texthäftet eller inte - det sägs inte rent ut) 8. Diskutera möjliga orsaker 9. Redogöra för sin egen syn 10.Upptäcka att man enbart kan få VG som mest på denna uppgift 11.Följa den givna rubriken. Förstå och associera till uttrycket " Gammal goding" som säkert i 19- åringars öron låter väldigt gammaldags.

Konstanta parametrar för merparten av instruktionerna Kontextuella krav och villkor Platsen för skrivande. Skriva för hand Tidsbegränsning Fiktiv kontext ( ev. lärarkontakt) Textuella krav: Språklig korrekthet Stavning Formaliakrav, källhänvisningar/referenser Struktur: Disposition och stycken Korrektur och bearbetning Originalitet och välformulerade satser Interpersonella krav Mottagaranpassning Tilltal, röst, attityd, språkhandlingar, retoriska grepp Kulturell anpassning – välja ”rätt” ämne.

Elevcitat ”Jag siktade på MVG men när jag hade skrivit hela uppgiften och endast hade en timme kvar upptäckte jag att man enbart kunde få VG på uppgiften” ”Instruktionen var lätt att läsa men svår att förstå” ”[ om de tre fetade orden] jag har uppmärksammat båda två och gjort dem”

Elevcitat forts ” Instruktionen gav inte så mycket, det var mest ett sätt att tala om att texten skulle vara fokuserad på dataspel. Det var väldigt otydligt vad det skulle vara för slags text vilket också bidrog till att jag blev osäker vad jag skulle skriva och tappade inspirationen”

Att balansera alla parametrar i en instruktion Lös ekvationen 3x-7 = 11 Parametrar: Lös talet. Visa hur du kommit fram till lösningen genom att visa alla steg.

Att balansera alla led One Word Gaps In each of the following mini-texts there is a gap indicating that ONE word is missing. Study the text, and then put in the missing word so that it makes good sense and is correct English. Parametrar: Fyll i ett ord Korrekt engelska Rimliga ord som gör texten vettig

Att balansera alla led En fladdermus ger ifrån sig ljud som människor inte kan höra, så kallat ultraljud. Ljudet reflekteras mot ett byte och fladdermusen mottar ekot efter 0,20 s. Ljudets hastighet i luft är 340 m/s. Hur stort är avståndet till bytet?

Balansera alla parametrar Instruktion Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat Vändpunkter i mediehistorien. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information och intressanta idéer om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Ett lämpligt omfång på din text är 600–800 ord. Välj en av följande uppgifter. Använd texterna i texthäftet och ange källorna i ditt pm. Uppgift 1 Tack vare digital teknik behöver man inte längre hålla i en bok för att läsa en bok. Hur kommer vi att läsa i framtiden? Skriv ditt pm. Presentera frågeställningen. Beskriv med hjälp av texthäftet olika synpunkter på hur den nya digitala tekniken påverkar läsandet. Dra en slutsats om framtidens läsande och motivera den. Kom ihåg att ditt pm ska anpassas till kommunikationssituationen som beskrivs ovan under rubriken Instruktion. Rubrik: Ny teknik och nya sätt att läsa

Varför inte….. Välj en text i texthäftet Motivera inledningsvis ditt val av text. Referera (återberätta innehållet ) texten med max 300 ord med korrekta källhänvisningar enligt den praxis ni tränat på skolan. Kommentera texten med egna och andras synpunkter, åsikter och erfarenheter (ca: 300 ord). Gör en avslutning som sammanfattar innehållet i din framställning. Glöm inte att texten ska vara språkligt bearbetad och korrekturläst innan du lämnar in.

Vilka kunskaper testas? Är parametrarna som måste balanseras och förstås, faktorer i instruktionen som leder till att eleverna visar sin kunskap? Är de vägledande eller vilseledande? Vilken kunskap i skrivande testas? Vad behöver man kunna för att prestera optimalt på ett nationellt prov i svenska? Vad kan gå fel? (exempelvis vilken kunskap i skrivande har man inte visat om man inte följer en given rubrik som egentligen uttrycker någon annans idé)

Om validitet Ett prov/uppgift måste ha en valid instruktion (konstruktion) Det betyder att eleverna måste veta vad de ska göra, vad ska läras och vad de blir bedömda på Instruktionen ska alltså leda eleverna åt rätt håll och uttrycka kraven (konkreta och tydliga krav) på den kunskap som ska visas. Bedömningen måste vara valid i förhållande till uppgiftskonstruktionen

Att tänka på Instruktionen/uppgiftskonstruktionen ska fungera som en stödstruktur för skrivandet Frihet i ämne och tanke! - styrning i vad som ska läras eller vilken kunskap som ska visas Ju mer text som skrivs i instruktionen/uppgiften desto mer finns det för den enskilde eleven att misstolka, missförstå eller missa. ”Som man frågar får man svar”

Vad var det som bet i nacken?

Lästips! Eric Borgström (2014) Skrivbedömning – Uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov. Avh. Örebro universitet Suzanne Parmenius Swärd (2013) ”Multimodala perspektiv på gymnasieelevers provskrivande i svenska” I: KLÄM Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk portal.org/smash/get/diva2:623022/FULLTEXT01.pdfhttp:// portal.org/smash/get/diva2:623022/FULLTEXT01.pdf Birgitta Bommarco & Suzanne Parmenius Swärd (2012) Läsning, skrivande, samtal – textarbete i svenskämnet på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur Suzanne Parmenius Swärd In: Cidree Yearbook