eller vad den också kallas: cykeln för undervisning och lärande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

om företaget där du gör din praktik!
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Norrbacka språkutvecklingsgrupp
Hur arbetar vi… …på Slöingeskolan?
Språkdagen i Malmö Värdeorden i språkämnena Gunnar Stenberg
Att läsa och studera.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har.
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Mål och betygskriterier
(CC BY 2.0)
Krönika av latinets Chronika= tid (årskrönika)
Lokal pedagogisk planering
¡La Primavera ha llegado!
Språkgruppen S:t Olofsskolan.
Ett arbetsområde om poesi
© Steve Wretman & Helena Moreau
SVENSKA.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Ett arbete i ämnena bild, biologi och svenska. Åk 4
Studieteknik och inlärning
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
känna igen, artbestämma, sortera
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
En guide för arbeten i SO
Vad måste jag kunna? SFI kurs C.
Göran Svanelid.
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Bedömning av skönlitterär läsförståelse
om företaget där du gör din praktik!
Nationellt prov Sv – I andras ögon.
Rådjur Ett hanrådjur väger ungefär kilo och ett honrådjur väger ungefär kilo. Det är det mest vanligaste djuret som finns i våra tregårdar.
Av: Julia Almén Rådjur.
Formellt, skarpt och snyggt
Genom undervisningen i svenska ska eleverna utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften,
Av Wilma. Renen kan bli upp till 2 m och 10 cm. Svansen kan bli upp till 20cm. När renen är vuxen är mankhöjden ungefär 1m och 40 cm. Hanen kan väga upp.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Vad är fysik? Ordet fysik härstammar från grekiskan och latin. Ordet betyder ”naturlig” Vad är naturligt? Skriv upp minst 5 ord som du förknippar med naturlig.
Att referera och ange källa!
LYSSNA TALA LÄSA SKRIVA SpråkUtvecklande Arbetssätt i teknik Linda Lindkvist
Bedömning av text Innehåll Texten är lätt att följa och förstå. Innehållet stämmer med uppgiften och följer instruktionerna. Längden på texten är tillräcklig.
SUA – Skriva.
Välkommen till SUA 2014 Tillfälle 2.
Biologi - Livets former.
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Vad gjorde vi förra gången?. Vad har vi gjort i våra klasser? Prata kring bordet i 25 minuter. Välj ut ett exempel som ni vill delge hela gruppen.
Beskrivande och förklarande text. Två texttyper som används när man skriver faktatexter Används ofta tillsammans Vanligt förekommande i skolan.
Textcollage Arbetsområde i svenska under hösten.
4 processer att behärska:
Lära för livet!.
Välkommen till svenska 1
Svenska som andraspråk 3
Matspjälkningssystemet
Förändrad kunskapssyn Olika tekniker
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
SPRÅKUNDERVISNING I EN DIGITAL TIDSÅLDER
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Beskrivande texter Svenska vt-19 v Marlene, Camilla och Johan.
Presentationens avskrift:

eller vad den också kallas: cykeln för undervisning och lärande Anna Kaya ger ett exempel på hur hon har arbetat med cirkelmodellen eller vad den också kallas: cykeln för undervisning och lärande i en förberedelseklass åk 1-3

Cirkelmodellen 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet LGR 11 GENRE BEDÖMNING 2. Studera texter inom genren för att få förebilder 4. Skriva en individuell text Fas 1: Tankekarta om sådant vi redan känner till, tankar, idéer, frågor på blädderblock, läsa olika slags texter om ämnet, använda bilder för att förklara, skapa ämnesspecifik ordbank, hem/expertgrupper, intervjua en expert, titta på film, studiebesök, biblioteket, matcha bild med mening Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå genrens syfte, struktur och språkliga drag. Man väljer en text som liknar den vi sedan ska skriva och tittar på den. Inför ett metaspråk, grammatiska begrepp som lärs ut i det sammanhang där språket används. Vilket syfte har texten? Hur börjar texten? Vilken rubrik? Är det nutid eller dåtid? Klippa sönder text och bygga ihop. Lucktext, springdiktamen. När eleverna vet vad som kännetecknar texten skrivs dessa upp på ett blädderblock Fas 3: Skriva en gemensam text: Eleverna står för innehållet, läraren står för formen. ”Vad ska vi börja med?” Finns det något bättre sätt att säga det på? Kan någon komma på ett bättre ord? Duger det här? Är det något vi behöver ändra på? Man ger en modell för skrivprocessen. Lärarledd men inte nödvändigtvis lärarstyrd. Man tydliggör både processen och produkten. Fas 4: Skriva en individuell text. Skriva en och en eller parvis. De har mycket information, de är medvetna om vad som kännetecknar texttypen och har tillsammans redan byggt upp en liknande text. Arbetsgången är utkast, gensvar, bearbetning, diskussion med kamrater och lärare, bearbetning, slutversion. 3. Skriva en gemensam text (Fritt efter t ex Rothery 1996, Gibbons 2009, Kuyumcu 2004, Sellgren 2005)

Tema: Svenska djur http://www.flickr.com/photos/82814923@N08/7604016062 (CC BY-NC-SA 2.0) http://www.flickr.com/photos/elderstig/5640117730 (CC BY-NC-SA 2.0)

Välja och använda språkliga strategier Tema: Svenska djur Beskrivande text Förmågor, Lgr 11, sva Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften genre Förmågor, Lgr 11, biologi använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva naturen. Välja och använda språkliga strategier http://www.flickr.com/photos/82814923@N08/7604016062 (CC BY-NC-SA 2.0) http://www.flickr.com/photos/elderstig/5640117730 (CC BY-NC-SA 2.0)

Du ska lära dig namnet på några av de vilda djur som lever i Sverige Du ska lära dig namnet på några av de vilda djur som lever i Sverige. Du ska lära dig fakta om dessa djur, var de lever, var de bor, vilken föda de äter, hur de ser ut, hur många ungar de föder etc. Du ska lära dig att använda rätt begrepp när du muntligt och/eller skriftligt beskriver djuren. Konkretiserade mål Du ska lära dig att skriva en beskrivande rapport och du ska lära dig vad som är skillnad mellan en beskrivande rapport och en berättande text. Du ska lära dig olika strategier för att skriva en beskrivande rapport.

Fas 1: Utforska ämnesområdet ”Svenska djur - rådjur” Läsa Bambi Skriva upp det vi redan vet i en tankekarta Fylla på med de frågor vi har Gå ut i skogen Fas 1: Utforska ämnesområdet ”Svenska djur - rådjur” Skapa en ordbank av expertord Leta efter texter på biblioteket Titta på bilder och film om rådjur Läsa olika böcker och texter Fylla i faktablad

Beskrivande text faktablad Centralt innehåll Lgr 11, biologi åk 1-3: Vilken storts djur är det? (Klassificering) Hur ser djuret ut? (Utseende) I vilken miljö lever djuret? (Hemvist) Vad äter djuret? (Föda) Hur beter sig djuret? (Beteende) Hur ser djurets livscykel ut? (Livscykel) Centralt innehåll Lgr 11, biologi åk 1-3: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Centralt innehåll Lgr11, sva, åk 1-3: Beskrivande och förklarande texter, t ex faktatexter för barn och hur deras innehåll kan organiseras. http://www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby/Beskrivande-text/1.-Sexfaltaren

Genrepedagogik i Rinkeby - UR Mer om sexfältare: http://www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby/Beskrivande-text/1.-Sexfaltaren

Aktivera förförståelsen! Genrens språkliga drag? Beskrivande text Genrens syfte? Fas 2: studera en modelltext Aktivera förförståelsen! Genrens struktur? Vad står det högst upp? Vad tror ni underrubrikerna har för namn? Vad står det i rutan? Aktivera förförståelsen. Vad vet vi genom att titta på bilden? Man behöver inte kunna läsa för att hänga med och förstå. Titta på processerna. ”är”, ”har”. Alla expertord samlas i en ordbank. Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå genrens syfte, struktur och språkliga drag. Man väljer en text som liknar den vi sedan ska skriva och tittar på den. Inför ett metaspråk, grammatiska begrepp som lärs ut i det sammanhang där språket används. Vilket syfte har texten? Hur börjar texten? Vilken rubrik? Är det nutid eller dåtid? Klippa sönder text och bygga ihop. Lucktext, springdiktamen. När eleverna vet vad som kännetecknar texten skrivs dessa upp på ett blädderblock Genrens språkliga drag?

Johansson, Sandell Ring, Låt språket bära, DVD

Rubrik Klassificering Beskrivning utseende miljö föda bo ungar Johansson, Sandell Ring, Låt språket bära, DVD

Närläsning/vägledd läsning/detaljerad läsning Rådjur Rådjur är hjortdjur. Rådjur har orange, brun och vit päls. Hanen har horn. På hösten faller hornen av och på våren växer det ut nya horn. Rådjuren har en vit bakdel och en kort vit svans. Närläsning/vägledd läsning/detaljerad läsning

Expertord med elevförklaringar hjortdjur t ex rådjur eller älgar päls hår på hela kroppen hanen ”djur-pappa” faller av ramlar av växer ut kommer nya bakdel rumpan svans längst bak på kroppen

http://www.teachit.co.uk/custom_content/newFridgemags/fridge.html

Rådjuren lever i skogen men de kommer nära människorna för att leta efter mat. Rådjur äter blommor, gräs, äpplen, svamp, grenar, blad, bär, nötter och bark. Honan föder 1 – 3 ungar på våren. Ungarna kallas kid. Rådjur Rådjur har kort, orange, brun och lite vit päls. Rådjur har en vit bakdel och en liten svans. Rådjur är ett hjortdjur. De lever i cirka 10 år. Rådjurshanen kallas bock. Hanen har horn. Hornen faller av på hösten men på våren växer det ut nya horn.

Lucktext

Läraren står för formen Eleverna står för innehållet Fas 3: Skriva en gemensam text Läraren står för formen Eleverna står för innehållet Vad ska vi börja med? Är det något vi behöver ändra på? Fas 3: Skriva en gemensam text: Eleverna står för innehållet, läraren står för formen. ”Vad ska vi börja med?” Finns det något bättre sätt att säga det på? Kan någon komma på ett bättre ord? Duger det här? Är det något vi behöver ändra på? Man ger en modell för skrivprocessen. Lärarledd men inte nödvändigtvis lärarstyrd. Man tydliggör både processen och produkten. Finns det något annat sätt att säga det på?

Ämnesspecifika deltagare på temaplats Syfte: Att klassificera och beskriva fenomen i vår värld Rådjur Rådjur är ett hjortdjur. Rådjur har kort, orange, brun och lite vit päls. Rådjur har en vit bakdel och en liten svans. Rådjurshanen kallas bock. Hanen har horn. Hornen faller av på hösten men på våren växer det ut nya horn. Rådjuren lever i skogen men de kommer nära människorna för att leta efter mat. Rådjur äter blommor, gräs, äpplen, svamp, grenar, blad, bär, nötter och bark. Honan föder 1 – 3 ungar på våren. Ungarna kallas kid. De lever i cirka 10 år. Rubrik i obestämd form Beskrivning Utseende Klassificering som placerar fenomenet i någon form av grupptillhörighet Hemvist Allmänna deltagare Föda Ämnesspecifika deltagare på temaplats Att skriva en gemensam text. Syfte, struktur, språkliga drag Vanligt med ”är” och ”har” Ungar Livscykel Oftast presens

Har jag en passande rubrik? Har jag fått med alla steg i en rapport? Har jag stycken med likartad information? Har jag använt rubrik, stycken och skiljetecken så att betydelsen underlättas?? Har jag använt ett passande ämnesspecifikt ordförråd, Har jag använt ett passande ämnesspecifikt ordförråd? Johansson, Sandell Ring, Låt språket bära, DVD

Strategier i kursplanerna, ämnet sva Centralt innehåll åk 1-3 Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ner något man talat om (föra anteckningar). Vad som bl a ska utvecklas i ämnet svenska som andraspråk är strategier för att läsa, skriva, förstå. Med andra ord ska läraren också bedöma hur eleven lyckats utveckla nödvändiga strategier Lgr 11: förmågan att välja och använda språkliga strategier

Fas 4: Skriva en individuell text Interaktion mellan elever En och en eller i par Gensvar Talspråket som bro över till skriftspråket Feedback Formativ bedömning Fas 4: Skriva en individuell text. Skriva en och en eller parvis. De har mycket information, de är medvetna om vad som kännetecknar texttypen och har tillsammans redan byggt upp en liknande text. Arbetsgången är utkast, gensvar, bearbetning, diskussion med kamrater och lärare, bearbetning, slutversion. Till sin hjälp har de talsyntes, talande tangentbord och översättningsprogram. Förmågor i Lgr 11: att anpassa språket att formulera sig och kommunicera i tal och skrift välja och använda språkliga strategier

Älgen är grå och brun. Det finns några vita älgar. Älgen är ett hjortdjur. Älgen är grå och brun. Det finns några vita älgar. Älgkon har inga horn men älgtjuren har horn. Älgen lever i skogen. Den lever i hela Sverige men inte på Gotland. Älgen äter bark, blad, grenar och blåbärsris. Elevtext efter 4 månader i svensk skola, åk 2.

Lgr 11, kunskapskrav sva åk 1-3: ____________________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________________ Lgr 11, kunskapskrav sva åk 1-3: Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Faktatexterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt. http://www.flickr.com/photos/orwar/6116294411 (CC BY-NC-SA 2.0) http://www.flickr.com/photos/akermark/3901023690 (CC BY 2.0) Älgen är brun och grå. Älgtjuren har horn. Älgen bor i skogen. Älgen finns i hela Sverige. http://www.flickr.com/photos/akermark/3901023710 (CC BY 2.0) http://www.flickr.com/photos/hannahwillen/7534747838(CC BY-NC-SA 2.0) Älgen äter blad och grenar. Älgens ungar heter kalvar. De föds på våren.

Cirkelmodellen 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet LGR 11 GENRE BEDÖMNING 2. Studera texter inom genren för att få förebilder 4. Skriva en individuell text Fas 1: Tankekarta om sådant vi redan känner till, tankar, idéer, frågor på blädderblock, läsa olika slags texter om ämnet, använda bilder för att förklara, skapa ämnesspecifik ordbank, hem/expertgrupper, intervjua en expert, titta på film, studiebesök, biblioteket, matcha bild med mening Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå genrens syfte, struktur och språkliga drag. Man väljer en text som liknar den vi sedan ska skriva och tittar på den. Inför ett metaspråk, grammatiska begrepp som lärs ut i det sammanhang där språket används. Vilket syfte har texten? Hur börjar texten? Vilken rubrik? Är det nutid eller dåtid? Klippa sönder text och bygga ihop. Lucktext, springdiktamen. När eleverna vet vad som kännetecknar texten skrivs dessa upp på ett blädderblock Fas 3: Skriva en gemensam text: Eleverna står för innehållet, läraren står för formen. ”Vad ska vi börja med?” Finns det något bättre sätt att säga det på? Kan någon komma på ett bättre ord? Duger det här? Är det något vi behöver ändra på? Man ger en modell för skrivprocessen. Lärarledd men inte nödvändigtvis lärarstyrd. Man tydliggör både processen och produkten. Fas 4: Skriva en individuell text. Skriva en och en eller parvis. De har mycket information, de är medvetna om vad som kännetecknar texttypen och har tillsammans redan byggt upp en liknande text. Arbetsgången är utkast, gensvar, bearbetning, diskussion med kamrater och lärare, bearbetning, slutversion. 3. Skriva en gemensam text (Fritt efter t ex Rothery 1996, Gibbons 2009, Kuyumcu 2004, Sellgren 2005)