Välkommen till SUA 2014 Tillfälle 2

”Skolans språk är ingens modersmål.” (Monica Axelsson)

Framgångsfaktorer för en språkutvecklande undervisning Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter. Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna. Motivera eleverna genom att utgå från deras förkunskaper. Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen. Integrera läsning och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd. Praktisera formativ bedömning. Källa: Hattie (2012), Meltzler och Hamann(2005) i Stehagen (2013)

Tema 2: Skriva

Biologi. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan söka naturvetenskaplig information… och kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Skriva-Lgr 11 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Teknik. Kunskapskrav för betyg A i slutet av årskurs 6 Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. 3.17 Svenska Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. 3.17 Svenska Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Fysik. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet… Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Att skriva- en komplicerad process Skrivprocessen innehåller flera olika moment och ställer höga kognitiva krav på eleven. Eleven måste kunna: analysera samla stoff/utveckla stoff sovra fokusera strukturera komma igång formulera bearbeta Källa: Strömquist(2007) Behärska ord och begrepp-ämnesspecifika ord, språkliga strukturer, grammatiska regler, stavning osv… Ge eleverna nyckeln till skolspråket

Stöttning Bild: Elke Wetzig (User:Elya) (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons. org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Skolans genrer/ texttyper. Analytiska Argumenterande Förklarande Fakta Diskuterande Instruerande Skolans genrer/ texttyper. Beskrivande Muntligt och skriftligt, från förskola och uppåt, alltmer komplexa och avancerade. Ett bra stöd är att utgå från Nya språket lyfter och God läsutveckling. Skriftliga genrer som gäller för årskurserna 1-3 är den återgivande, berättande och beskrivande genrén. Berättande Återgivande Personliga Anna Kaya, Fritt efter Gibbons och Schleppegrell

Cirkelmodellen- cykeln för undervisning och lärande

Cirkelmodellen vilar i det sociokulturella perspektivet Ingen elev lämnas själv i sitt lärande. Lärandet sker i ett sammanhang där vi lär av varandra. Stöttning (scaffolding) genom att läraren modellerar och står för formen tillsammans med eleverna skrivprocessen. II Ii Skrivmallar och listor med ämnesspecifika ord och begrepp hjälper eleverna att utvecklas i sin lärprocess. ”Det ett barn idag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på egen hand imorgon.” Källa: Gibbons , Greppa språket

Genrepedagogik Film: Ur. Genrepedagogik i Rinkeby. Beskrivande text: Sexfältaren. http://www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby/Beskrivande-text/1.-Sexfaltaren

Välja och använda språkliga strategier Tema: Svenska djur Förmågor, Lgr 11, sva Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften Beskrivande text genre Förmågor, Lgr 11, biologi använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva naturen. Välja och använda språkliga strategier Anna Kaya

Fas 1- Bygga kunskap om ämnesområdet. IKT- Tankekarta i Popplet, corkboard, Wordle. BFL- Aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Målet är att kartlägga och bygga upp elevernas bakgrundskunskaper om ämnesområdet. Följande övningar kan användas till detta.   Skapa en tankekarta utifrån de kunskaper eleverna redan har om ämnet. Gör en lista med frågor som eleverna vill få svar på. Använd bilder för att samla ord och begrepp som hör till ämnesområdet. Se filmer tillsammans för att skapa en gemensam utgångspunkt. Läs texter tillsammans för att skapa en gemensam utgångspunkt. Intervjua en expert. Skapa ordlistor som sätts upp på väggen i klassrummet. Undervisningen utgår från eleverna SUA: Variationsrik undervisning Stöttning BFL-Synliggör lärandet

Fas 1: Utforska ämnesområdet ”Svenska djur - rådjur” Läsa Bambi Skriva upp det vi redan vet i en tankekarta Fylla på med de frågor vi har Gå ut i skogen Fas 1: Utforska ämnesområdet ”Svenska djur - rådjur” Skapa en ordbank av expertord Leta efter texter på biblioteket Titta på bilder och film om rådjur Läsa olika böcker och texter Fylla i faktablad Anna Kaya

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Genrens syfte? Genrens struktur? Aktivera förförståelsen! Genrens språkliga drag? Anna Kaya

Läraren står för formen. Eleverna står för innehållet Fas 3: Skriva en gemensam text Läraren står för formen. Eleverna står för innehållet Vad ska vi börja med? Är det något vi behöver ändra på? Fas 3: Skriva en gemensam text: Eleverna står för innehållet, läraren står för formen. ”Vad ska vi börja med?” Finns det något bättre sätt att säga det på? Kan någon komma på ett bättre ord? Duger det här? Är det något vi behöver ändra på? Man ger en modell för skrivprocessen. Lärarledd men inte nödvändigtvis lärarstyrd. Man tydliggör både processen och produkten. Finns det något annat sätt att säga det på? Anna Kaya

Fas 4: Skriva en individuell text Interaktion mellan elever En och en eller i par Gensvar Talspråket som bro över till skriftspråket Feedback Kamratrespons Formativ bedömning Fas 4: Skriva en individuell text. Skriva en och en eller parvis. De har mycket information, de är medvetna om vad som kännetecknar texttypen och har tillsammans redan byggt upp en liknande text. Arbetsgången är utkast, gensvar, bearbetning, diskussion med kamrater och lärare, bearbetning, slutversion. Till sin hjälp har de talsyntes, talande tangentbord och översättningsprogram. Förmågor i Lgr 11: att anpassa språket att formulera sig och kommunicera i tal och skrift välja och använda språkliga strategier IKT-verktyg Anna Kaya

Skrivmall: Beskrivande rapport Vilken storts djur är det? (Klassificering) Hur ser djuret ut? (Utseende) I vilken miljö lever djuret? (Hemvist) Vad äter djuret? (Föda) Hur beter sig djuret? (Beteende) Hur ser djurets livscykel ut? (Livscykel) Centralt innehåll Lgr 11, biologi åk 1-3: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Centralt innehåll Lgr11, sva, åk 1-3: Beskrivande och förklarande texter, t ex faktatexter för barn och hur deras innehåll kan organiseras. http://www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby/Beskrivande-text/1.-Sexfaltaren

Uppgift 2 1. Till nästa tillfälle ska du planera och genomföra ett arbete där cirkelmodellen på något vis har ingått. Det innebär att du kan välja att arbeta med en fas, flera faser eller hela cirkelmodellen. Försök att planera in en del av modellen i din ordinarie undervisning, för att det inte ska kännas som en extra arbetsuppgift. 2. Reflektera över vilka kopplingarna du fann mellan BFL-SUA-IKT och vilka vinster du kunde se med att arbeta med cirkelmodellen ?

Här illustreras graden av stöttning utifrån de faser som cirkelmodellen bygger på: Som lärare behöver man ta ställning till vilket arbete som passar bäst i helklass, grupp och pararbete för att maximera tillfällena då varje elev får arbeta i sin närmaste utvecklingszon. Källa: Ur. Tema genrepedagogik