Implementering Mårten Åhström 30 september 2015

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTVECKLANDET AV KVALITETSLEDNINGSYSTEMET
Advertisements

Från UFO till FoU. ”Från UFO till FoU resan” •Obekant –Familjärt •Ogripbart – begripligt •Från något som rör andra till något som rör mig.
Programområde Personer med funktionsnedsättning
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Att utvärdera nyttan av FoU
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
Att arbeta praktiskt.
Välkomna!.
Processorienterat förbättringsarbete
Kvalitet i grundutbildningen1
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Introduktion till FYRA STEG FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ – 4-stegsmetoden
Kartläggning av hjälpbehov
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Lärarkompetenser 6 oktober 2014 Caroline Kearney Projektledare och utbildningsanalytiker.
Framtidens specialistläkare
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
Implementering och förändring
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Att tillsammans påverka!
Göteborg 29/ Ledarskap för hållbart utvecklingsarbete Engagemang på alla nivåer Brukare Medarbetare Chefer Ledning.
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
DIVISION Landstingsdirektörens stab Förstudie – virtuell ögonsjukvård Planering av aktiviteter och tidsplan Studieresor Kartläggning och marknadsanalyser.
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
Trondheim 2-4 maj 2011 Annika Malm. Formidling kräver rätt förutsättningar Historiskt i Sverige Målstyrda resultat Väletablerade och evidensbaserade metoder.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering – vad, vem, varför? Sara Karlsson, kvalitetssamordnare KTH.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Handlingsplan VISION 2020 FORSKNING KOPPLAD TILL GLOBALA UTMANINGAR UTVECKLA MÖTESPLATSER FRAMGÅNGSRIKA CENTRA AKTIV EXTERN REKRYTERING.
Om utvärdering 9 februari 2011 Per Sandén Regionförbundet Örebro.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Vad krävs för att nå målen i RUS? Projekt som arbetsform i förändringsarbete Workshop 10 april.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Lärande utvärdering genom följeforskning
Månadsbokslut mars 2012 Sociala Stödresurser. Månadsbokslut mars 2012 VERKSAMHETSRESULTAT Läget i verksamheterna är bra. VSS är i ständig förändring,
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Genus, vetenskap och Peer Review. Begrepp ● Nepotism ● Metaforer ● Värderingar och observationer.
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Föreläsning om RUP RUP – Rational Unified Process
Ledningssystem på 60 minuter
Att införa nya IT-stöd utan trassel - utmaning eller utopi? Thomas Lind Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi.
Relationen styrning och utvärdering Kettil Nordesjö, lektor Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
GUL-ADM – ett samarbetsprojekt mellan tre universitet om kvalitet i administrationen Delprojekt 1 (Malin Östling, GU): Stöd kring extern forskningsfinansiering,
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
”Projects are about People”
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Implementeringens faser & förändringens dynamik
Utvärdering är avgörande för vår förståelse av vilka metoder, strategier och förnyelsearbete vi behöver för att förbättra kvalitet Kultur reflekterar.
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Implementering Mårten Åhström 30 september 2015
Teorier och Principer bakom ”good practice” vid livsstilsförändring
Metoden Ansvarsfull alkoholservering i Sveriges kommuner
Action Learning.
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Kommunikationsprocesser
Att leda och genomföra transformation WS 3 Skellefteå
Steg 4 Övningsexempel för strokevård
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Förändringsarbete och implementering
Supportstrukturer inom SAMSA
Sammanfattning.
Presentationens avskrift:

Implementering Mårten Åhström 30 september 2015 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se Handleda /stödja – relation till dem som ska implementera en ny arbetsmetod. Kan handla om individer, grupper, chefer, verksamhetsområde dvs flera enheter Termer: förändringsledare/agent, metod ombud, metodutv, kval utv? Handleda och städja även patienter t ex i beteendeförändring men detta är utanför vår diskussion idag. Hur kan projektledare, kvalitetsutvecklare, metodutvecklare, ombud, chef stödja? Extern eller intern, Här Alla som har identifierats i forskningen Tabell från thomson 2006 + extern och intern?, EV EN HÄNVISNING TILL SOS RAPPORTEN Viktigt: intresserad av metoden, generellt förändringsbenägen, trovärdighet (credibility), role modelling, ability to lead and communicate

Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback

▪ Beslut om att fortsätta eller inte Implementeringens steg Utforskande ▪ Inventering av behov och metoder, bedömning av tillgängliga resurser, identifiering av hinder, finansiering, personal, ändring av system ▪ Beslut om att fortsätta eller inte MARIA Så här kan kedjan för kunskapsöverföring kan se ut inom en organisation. Handlar om en individ som har gått utbildning, kommer hem till sin arbetsplats och ska börja använda sina nya färdigheter. Handlar om att det är fler som behöver lära sig denna kunskap eller färdighet och kollegan behöver överföra det. Handlar om att organisationen behöver bevara denna kunskap på något sätt, t.ex. om individer försvinner från arbetsplatsen. Varför ägnar vi tid åt detta? / Varför är detta viktigt? Målet med all utbildning är att organisationen blir bättre på en viss sak.  det är anledning varför man skickar folk till utbildningar, och den kunskapen behöver överföras till organisationen efteråt om ’investeringen’ (att skicka folk till utbildningar) ska vara lönsam. Men detta är inte något som inte bara löper på helt av sig självt inom en organisation utan att man har en strategi för det. Och det vi kommer ta upp här idag är en del saker som påverkar hur den här kunskapsöverförningen i tre steg sker och hur man kan påverka den i rätt riktning. Definitioner Vill man läsa lite om dessa steg, utöver det vi kommer att säga här idag så är begreppet på engelska för: Steg 1 ”Transfer of training” Den faktiska användningen av kunskap och färdigheter från utbildningar på arbetsplatsen (Volet, 2013) Att använda lärandet av en situation i en annan (Blume, 2010) "the extent to which learning of a respons in one task or situation influences the respons in another or situation“ Två faktorer: Användning av lärd kunskap/färdigheter Effektivitet av lärd kunskap/färdigheter (man anpassar sin kunskap efter situation och väljer när man ska använda den och vilka delar som är relevanta) Steg 2, ”Knowledge transfer” Sv. Kunskapsöverföring, Steg 3, Organisatoriskt lärande Definition: överföring av kunskap mellan två eller flera individer. (A. Jonsson) Diskussion 2&2: Ta ex. denna seminarier serie (eller ngt annat tillfälle) 1) Vad är era praktiska handlingar efter ett sådant här tillfälle? 2) Hur överför ni kunskapen till era kollegor? 3) Hur bevaras den i organisationen? Några dela med sig i storgrupp?

▪ Beslut om att fortsätta eller inte Implementeringens steg Utforskande ▪ Inventering av behov och metoder, bedömning av tillgängliga resurser, identifiering av hinder, finansiering, personal, ändring av system ▪ Beslut om att fortsätta eller inte Förberedande ▪ Mobilisering av intresse, hantering av oro, skapa förtroende, handlingsplaner, se över lokaler, tekniska hjälpmedel, säkra nödvändiga resurser, rekrytering, utbildning av personal, träning, förbereda utvärdering av processen och resultat, testning MARIA Så här kan kedjan för kunskapsöverföring kan se ut inom en organisation. Handlar om en individ som har gått utbildning, kommer hem till sin arbetsplats och ska börja använda sina nya färdigheter. Handlar om att det är fler som behöver lära sig denna kunskap eller färdighet och kollegan behöver överföra det. Handlar om att organisationen behöver bevara denna kunskap på något sätt, t.ex. om individer försvinner från arbetsplatsen. Varför ägnar vi tid åt detta? / Varför är detta viktigt? Målet med all utbildning är att organisationen blir bättre på en viss sak.  det är anledning varför man skickar folk till utbildningar, och den kunskapen behöver överföras till organisationen efteråt om ’investeringen’ (att skicka folk till utbildningar) ska vara lönsam. Men detta är inte något som inte bara löper på helt av sig självt inom en organisation utan att man har en strategi för det. Och det vi kommer ta upp här idag är en del saker som påverkar hur den här kunskapsöverförningen i tre steg sker och hur man kan påverka den i rätt riktning. Definitioner Vill man läsa lite om dessa steg, utöver det vi kommer att säga här idag så är begreppet på engelska för: Steg 1 ”Transfer of training” Den faktiska användningen av kunskap och färdigheter från utbildningar på arbetsplatsen (Volet, 2013) Att använda lärandet av en situation i en annan (Blume, 2010) "the extent to which learning of a respons in one task or situation influences the respons in another or situation“ Två faktorer: Användning av lärd kunskap/färdigheter Effektivitet av lärd kunskap/färdigheter (man anpassar sin kunskap efter situation och väljer när man ska använda den och vilka delar som är relevanta) Steg 2, ”Knowledge transfer” Sv. Kunskapsöverföring, Steg 3, Organisatoriskt lärande Definition: överföring av kunskap mellan två eller flera individer. (A. Jonsson) Diskussion 2&2: Ta ex. denna seminarier serie (eller ngt annat tillfälle) 1) Vad är era praktiska handlingar efter ett sådant här tillfälle? 2) Hur överför ni kunskapen till era kollegor? 3) Hur bevaras den i organisationen? Några dela med sig i storgrupp?

▪ Beslut om att fortsätta eller inte Implementeringens steg Utforskande ▪ Inventering av behov och metoder, bedömning av tillgängliga resurser, identifiering av hinder, finansiering, personal, ändring av system ▪ Beslut om att fortsätta eller inte Förberedande ▪ Mobilisering av intresse, hantering av oro, skapa förtroende, handlingsplaner, se över lokaler, tekniska hjälpmedel, säkra nödvändiga resurser, rekrytering, utbildning av personal, träning, förbereda utvärdering av processen och resultat, testning Inledande ▪ Första användandet ▪ Hantering av svårigheter, organisatoriskt stöd, handledning, uppföljning, metodanpassningar MARIA Så här kan kedjan för kunskapsöverföring kan se ut inom en organisation. Handlar om en individ som har gått utbildning, kommer hem till sin arbetsplats och ska börja använda sina nya färdigheter. Handlar om att det är fler som behöver lära sig denna kunskap eller färdighet och kollegan behöver överföra det. Handlar om att organisationen behöver bevara denna kunskap på något sätt, t.ex. om individer försvinner från arbetsplatsen. Varför ägnar vi tid åt detta? / Varför är detta viktigt? Målet med all utbildning är att organisationen blir bättre på en viss sak.  det är anledning varför man skickar folk till utbildningar, och den kunskapen behöver överföras till organisationen efteråt om ’investeringen’ (att skicka folk till utbildningar) ska vara lönsam. Men detta är inte något som inte bara löper på helt av sig självt inom en organisation utan att man har en strategi för det. Och det vi kommer ta upp här idag är en del saker som påverkar hur den här kunskapsöverförningen i tre steg sker och hur man kan påverka den i rätt riktning. Definitioner Vill man läsa lite om dessa steg, utöver det vi kommer att säga här idag så är begreppet på engelska för: Steg 1 ”Transfer of training” Den faktiska användningen av kunskap och färdigheter från utbildningar på arbetsplatsen (Volet, 2013) Att använda lärandet av en situation i en annan (Blume, 2010) "the extent to which learning of a respons in one task or situation influences the respons in another or situation“ Två faktorer: Användning av lärd kunskap/färdigheter Effektivitet av lärd kunskap/färdigheter (man anpassar sin kunskap efter situation och väljer när man ska använda den och vilka delar som är relevanta) Steg 2, ”Knowledge transfer” Sv. Kunskapsöverföring, Steg 3, Organisatoriskt lärande Definition: överföring av kunskap mellan två eller flera individer. (A. Jonsson) Diskussion 2&2: Ta ex. denna seminarier serie (eller ngt annat tillfälle) 1) Vad är era praktiska handlingar efter ett sådant här tillfälle? 2) Hur överför ni kunskapen till era kollegor? 3) Hur bevaras den i organisationen? Några dela med sig i storgrupp?

▪ Beslut om att fortsätta eller inte Implementeringens steg Utforskande ▪ Inventering av behov och metoder, bedömning av tillgängliga resurser, identifiering av hinder, finansiering, personal, ändring av system ▪ Beslut om att fortsätta eller inte Förberedande ▪ Mobilisering av intresse, hantering av oro, skapa förtroende, handlingsplaner, se över lokaler, tekniska hjälpmedel, säkra nödvändiga resurser, rekrytering, utbildning av personal, träning, förbereda utvärdering av processen och resultat, testning Inledande ▪ Första användandet ▪ Hantering av svårigheter, organisatoriskt stöd, handledning, uppföljning, metodanpassningar Full implementering ▪ Metoden fungerar fullt ut, full personalstyrka och kundkrets, metoden är väl integrerad, finns rutiner, stöd, uppföljning, metodtrohet MARIA Så här kan kedjan för kunskapsöverföring kan se ut inom en organisation. Handlar om en individ som har gått utbildning, kommer hem till sin arbetsplats och ska börja använda sina nya färdigheter. Handlar om att det är fler som behöver lära sig denna kunskap eller färdighet och kollegan behöver överföra det. Handlar om att organisationen behöver bevara denna kunskap på något sätt, t.ex. om individer försvinner från arbetsplatsen. Varför ägnar vi tid åt detta? / Varför är detta viktigt? Målet med all utbildning är att organisationen blir bättre på en viss sak.  det är anledning varför man skickar folk till utbildningar, och den kunskapen behöver överföras till organisationen efteråt om ’investeringen’ (att skicka folk till utbildningar) ska vara lönsam. Men detta är inte något som inte bara löper på helt av sig självt inom en organisation utan att man har en strategi för det. Och det vi kommer ta upp här idag är en del saker som påverkar hur den här kunskapsöverförningen i tre steg sker och hur man kan påverka den i rätt riktning. Definitioner Vill man läsa lite om dessa steg, utöver det vi kommer att säga här idag så är begreppet på engelska för: Steg 1 ”Transfer of training” Den faktiska användningen av kunskap och färdigheter från utbildningar på arbetsplatsen (Volet, 2013) Att använda lärandet av en situation i en annan (Blume, 2010) "the extent to which learning of a respons in one task or situation influences the respons in another or situation“ Två faktorer: Användning av lärd kunskap/färdigheter Effektivitet av lärd kunskap/färdigheter (man anpassar sin kunskap efter situation och väljer när man ska använda den och vilka delar som är relevanta) Steg 2, ”Knowledge transfer” Sv. Kunskapsöverföring, Steg 3, Organisatoriskt lärande Definition: överföring av kunskap mellan två eller flera individer. (A. Jonsson) Diskussion 2&2: Ta ex. denna seminarier serie (eller ngt annat tillfälle) 1) Vad är era praktiska handlingar efter ett sådant här tillfälle? 2) Hur överför ni kunskapen till era kollegor? 3) Hur bevaras den i organisationen? Några dela med sig i storgrupp?

Viktiga faktorer

Faktorer som påverkar varaktig implementering Delaktighet av starka lokala företrädare Stabil finansiering Stabil arbetsgrupp kunskap, färdigheter, attityder, bemanning Stöd från externa intressenter Engagemang/bygga relationer Samarbete/samverkan Delat beslutsfattande bland intressenter Alignment Överensstämmelse med verksamhetens mål Riktning Hantering av konkurerande krav Noggrann planering Utvärdering och återkoppling Utbildning/träning Kontinuerligt stöd/handledning Organisations-klimat Organisations-kultur Högre ledning Stabil organisationens struktur System/policy förändring Lämplighet Möjlighet att anpassa metoden Effektivitet/nytta eller annan fördel Metodens egenskaper Omgivning Kapacitet Processer och interaktioner Wiltsey Stirman med fl. (2012) The sustainability of new programs and innovations: a review of the empirical literature and recommendations for future research. Implementation Science

Litteraturtips Dissemination and implementation research in health, translating science to practice, Brownson, 2012 Implementering av evidensbaserad praktik, Nilsen, 2014 http://nirn.fpg.unc.edu/ http://folkhalsoguiden.se/implementering