Hur skapas och mäts kvalitet i folkbildningen? Cecilia Bjursell, föreståndare, Encell, Högskolan i Jönköping Lena Lindgren, docent, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Agenda  1. Vad är kvalitet i folkbildning? - ett tomt ord och ett evigt tjat - kvalitet i ett intressentperspektiv  2. Att arbeta med kvalitet - utgångspunkter för kvalitetsarbete - en arbetsmodell

Ett tomt ord att fyllas med innehåll  Ordet används som om det är självklart vad som avses, t.ex. ”det är kvalitet, inte driftsformen som är viktigt”  Ursprung i kvalitetsteknik i industrin (1940 ff.): - Frånvaro av fel hos en produkt - Produktionsprocess och ledatskap - Kundnöjdhet - ”Fitness for use”  Ordet uppmärksammas i den offentliga sektorn på 1980-talet.  Sen dess en växande megatrend.

Förhållningssätt till kvalitet  Variationen kring en viss norm får inte vara för stor. Ex. Six Sigma och Försäkringskassans handläggning.  Ranking av produkter och tjänster. Ex. hotell, universitet, Öppna jämförelser, ”good governance”.  Måluppfyllelse. Ex. skola, vård och omsorg, högskoleutbildning.  NKI, kunder/brukare men också medborgare.  Medicinsk forskningstradition. Ex. Objektiva och subjektiva observationer av vård.

SKOLFS, SOSFS mm  Krav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.  Kvalitet = måluppfyllelse.  Strukturkvalitet, vad en verksamhet har.  Processkvalitet, vad en verksamhet gör.  Resultatkvalitet, vad verksamhetens målobjekt får.  Skolverket, IVO granskar att kvalitetsarbetet är ”systematiskt” enligt särskilda utformade bedömningskriterier.

Ett evigt tjat om kvalitet i folkbildning  Prop. 1991/92:82 ”Med färre regler och friare arbetsformer…möjliggörs att verksamhetens innehåll och kvalitet sätts i centrum.”  Propositioner, regleringsbrev mm Krav på kvalitet upprepas i olika sammanhang Riksrevisionen granskar och föreslår Statskontorets plan (2015)  Folkbildningsrådet ”Framledes kommer kvalitativa uppgifter att samlas in” (1992) Umeåmodellen (1993) Lista med egenskap er av vad som är ”god” folkbildning (1998) Kriterier för statsbidrag och bidragsfördelning Ekonomiskt stöd till kvalitetsarbete i stfb och fhs Referensgrupp 2007 – 2009 Återkommande krav i prop, utredningar från statliga myndigheter Uppdrag till Statskontoret 2014

Kvalitet i ett intressentperspektiv Utbildning StuderandeSkolledningNäringslivPedagogFörvaltningPolitik

T YPOLOGI FÖR K VALITETSARBETE (Bjursell, Chaib, Falkner & Ludvigsson, 2015)

Att arbeta med kvalitet - tre huvudfrågor  Vilka egenskaper ska räknas som kvalitet?  Är mätbarhet och därmed jämförbarhet viktigt?  Hur och av vem ska kvalitet som dokumenteras (mäts) användas?

Vilka ”folkbildningsegenskaper” ska räknas som kvalitet? Strukturkvalitet Vad vi har Organisationer som är obundna av stat och marknad. Pengar, Personal Fritt och frivilligt deltagande. Processkvalitet Vad vi gör En mångfald av deltagare som själva bestämmer själva över studiernas innehåll. Demokratiska värderingar präglar studierna Resultatkvalitet Vad målobjekten får Deltagarnas kunskap inom ett område ökar, liksom deras möjlighet att påverka sin livssituation och engagemang och intresse att delta i samhällsutvecklingen. Utbildningsklyftor i samhället minskar, bildnings- och utbildningsnivån höjs Kulturintresset breddas Delaktigheten i kulturlivet ökar

Om mätbarhet och jämförbarhet är viktigt  Ex: Ökat engagemang och intresse att delta i samhällsutvecklingen.  Hur kan ökat engagemang i samhällsutveckling definieras ”teoretiskt”? Demokrati, politiskt deltagande, mm.  Hur kan den teoretiska definitionen göras mätbar?  Vilka data/dokumentation ska användas? Varje definition av kvalitetsmått/indikatorer innebär att man fokuserar på vissa saker och bortser från andra. Statsbidrag för ”folkbildning” utgör cirka 60 % av folkhög- skolornas intäkter, och 35 % av studieförbundens. Vilka egenskaper ska räknas (och mätas) som kvalitet i verksamheter som finansieras med andra medel?

Hur ska kvalitet som dokumenteras (mäts) användas?  Vem ska använda? Studieförbund och folkhögskolor, FBR, ”Staten”  Till vad? Verksamhetsutveckling Kontroll, styrning, ansvarsutkrävande  Konsekvenser? Verksamhetsutveckling/kontroll inom studieförbund och folkhögskolor Inget statsbidrag utan kvalitetsarbete, men bristande kvalitet? Återkommande kritik i statliga utredningar, men regeringen ändå alltid slutsatsen att ”allting är gott” Kvalitetsarbete – en nödvändig ritual?

Systematik och långsiktighet Samverkande perspektiv Dialogiskt förhållningssät t A RBETSMODELL FÖR KVALITETSARBETE (Bjursell, 2015)

Ta makten och ledningen över ert eget kvalitetsarbete, annars gör någon annan det! T.ex. Statskontoret. Eller så spelar det ingen roll hur ni gör…