Ekosystemet Skogen Ekosystem

Biosfären Där det finns liv. Biosfären är jordskorpan plus en del av atmosfären.

Ekosystem Ett ekosystem är ett stort eller litet avgränsat område med allt levande (biotiska faktorer) och icke levande (abiotiska faktorer) som finns inom detta område. Vad som påverkar ett ekosystem kan vara många saker: vilka växter och djur som lever där, ljusinsläpp, tillgång på vatten, jordtyp, temperatur, vind, mm. Ett ekosystem kan t.ex. vara en stubbe, en ö, en regnskog, en sjö eller en skog.

Samhälle Allt levande i ett ekosystem. Växtsamhälle: alla växter som finns i ett ekosystem Djursamhälle: alla djur som lever i ett ekosystem

Population Alla individer av en art i ett ekosystem. Tex hur många myror det finns i en stubbe, eller antalet harar i barrskogen.

Art och Individ En art är en grupp av djur som kan reproducera sig med varandra. T.ex. är hund en art. Även växter delas in som arter. En individ är ett exemplar t.ex. en tistelfjäril eller en tistel.

Producent Växter kallas producenter. Eftersom de kan tillverka sin egen energi genom fotosyntesen. De omvandlar solenergi till kemisk energi med hjälp av klorofyll.

Konsument Djur kallas konsumenter. De får energi genom att äta växter och andra djur. 1K, förstahandskonsument är växtätande djur 2K, andrahandskonsumenter är köttätande djur TK, toppkonsumenter är djur som inte blir uppätna.

Näringskedja Beskriver samspelet i ekosystemet, visar vem som äter vem. Börjar alltid med en växt, därefter en växtätare, sen djurätare…

Näringsväv Flera näringskedjor som är inflätade i varandra. Vad händer om igelkottarna dör ut?

Vad påverkar en populations storlek? Plats att växa på Vatten Näringsämnen Solljus Mat Boplatser Någon att para sig med Sjukdomar

Konkurrens Om en art skulle ha hur mycket mat som helst, och inga fiender, skulle populationen växa enormt. Men det är eller blir alltid brist på någonting. Därför råder det ständig konkurrens i ett ekosystem. Mellan individer – både inom arten men även mellan arter.

Anpassning Växter och djur får anpassa sig till sin omgivning för att klara sig. Fjällväxter är t.ex. ludna och håriga. Håren stoppar upp vindarna som annars får vattnet att avdunsta och växten torkar ut. Lingon har blad med vaxliknande yta och klarar sig i soligt och torrt klimat jämfört med blåbär.

Ekologisk nisch Ett djur eller en växt har en särskild ekologisk nisch. Det är det utrymme där organisationen har bäst möjlighet att överleva och föröka sig. Om två arter har samma nisch kommer den ena arten troligen att konkurrera ut den andra. Artrika ekosystem har många nischer.

Näringspyramid Det finns många fler producenter än konsumenter. Det finns många fler förstahandskonsumenter än andrahandskonsumenter. Detta beror på att konsumenterna kan inte använda all energi ur det de äter till att växa och bli större. En stor del används till att röra sig, hålla kroppstemperatur, mm.

För varje nivå i näringspyramiden försvinner 90% av energin. Finns det 10 000kg växter så räcker de som föda till 1000kg 1K 1000kg 1K räcker som föda till 100 kg 2K 100 kg 2K räcker som föda till ett 10 kg lodjur 3K/TK. Ju fler steg i näringskedjan desto mer energi går förlorad.

Kretslopp När växterna och djuren dör tar nedbrytarna över. Svampar, bakterier, maskar, insekter, gråsuggor, mm. De äter upp de döda växterna och djuren. Nedbrytarna sönderdelar de döda växterna och djuren till enkla näringsämnen och koldioxid. Nu kan nya växter ta upp de frigjorda näringsämnena med rötterna och koldioxiden med klyvöppningarna till fotosyntesen. Ämnena används igen, de vandrar runt i ett kretslopp.

Biologisk mångfald. Variationsrikedomen bland levande organismer. I naturen förekommer ett myller av organismer/olika arter. Varje art har en unik kombination av gener, generna bestämmer hur arten ser ut, vilka krav den ha på sin livsmiljö, vad som behövs för att leva/överleva (ljusmängd, jordtyp, temperatur, mm). Det är viktigt att bevara livsmiljöerna och en mångfald av arter. Mångfalden fungerar som en säkerhet då olika arter har olika förutsättningar att klara stora förändringar, till exempel i klimatet. Biologisk mångfald är också viktigt för att hitta nya råvaror, mat, hitta nya lösningar på tekniska konstruktioner, nya mediciner, mm.

Jordbruk – från mångfald till monokultur Jordbrukslandskapet har förändrats mycket. Tidigare hade vi många hagar och ängsmarker men de har försvunnit och blivit till stora åkrar. Då blir det en art som odlas på ett stort område. Sådana odlingar kallas monokulturer och de minskar den biologiska mångfalden. Användning av bekämpningsmedel minskar också den biologiska mångfalden.

Ekologiska fotavtryck Alla vi använder olika mycket av ekosystemen. Då kan man beräkna hur stora ekologiska fotavtryck vi lämnar efter oss. Eftersom vi konsumerar mycket så använder vi stora mängder skog, odlingsbar mark, olja, metaller m.m. så blir fotavtrycken jättestora. Vi i den rika världen (I-länder) kanske borde minska konsumtionen till förmån för fattigare länder. Vad är rättvist?