Jordbävningar Hur uppkommer de?
Vid plattgränser Främst då plattor krockar och glider i sidled längs varandra, uppkommer jordskalv. De kan vara av djup eller ytlig karaktär. Om en jordbävning inträffar på stort djup (300km) är den oftast ofarlig. I den fasta jordskorpan leder de till förödelse.
Spänning Bilden visar San Andreasförkastningen i USA. Pilarna visar hur plattorna rör sig i förhållande till varandra. Då plattor rör sig mot varandra uppstår en spänning. Man kan säga att plattorna hakar i varandra och när fästena sedan brister släpps en enorm kraft lös.
Vågor Jordskalv skapar chockvågor i marken som fortplantas med olika hastighet. Man kan mäta tiden det tar för dessa vågor att röra sig genom marken och på så sätt få fram var skalvet skedde; epicentrum, samt hur kraftigt det är. Man mäter även hur kraftfulla jordbävningarna är med en speciell skala, Richterskalan.
Jordbävningens konsekvenser Island 2000 Japan 2004 6,6
Richterskalan ”Uppfanns” 1935, uppkallad efter Charles Richter som var med och skapade den. Skalan är logaritmisk och i det här fallet innebär det att för varje steg på skalan ökar skakningarna 10 gånger. Kraften eller energimängden i varje steg ökar med 25-30 gånger. Skalan är tio-gradig och ett skalv på 3 är precis kännbart medan ett på 6-7 kan vara förödande.
Richterskalan 1: Två tons lastbil som kör i 120 km/h 3: Minsta jordbävningen som man tydligt känner av. 4: Seismiska vågor från 100 ton dynamit. 6: Kan medföra stora skador (beror sig på konstruktion) 8: San Francisco 1906 (8,3) 9: Starkaste registrerade jordbävningen 9.5 nära total förstörelse. Chile, Santiago 1960. 10: Ungefär all energi som USA använder under ett helt år.
Jordskalv skakade Stockholm SVERIGE 700 skalv registreras varje år, endast 5 känns av människan. De når sällan högt på richterskalan. De beror på spänningar i jordskorpan och på landhöjningen som pågår efter den senaste istiden. Sverige Jordskalv skakade Stockholm 2007
Tsunamis Japanska ordet för våg eller hamn. Uppkommer i samband med en jordbävning på havsbottnen. En del av bottnen höjs och sätter stora vattenmassor i rörelse. Dessa vågor är extremt långa och låga ute till havs och märks därför knappt. Då de närmar sig land däremot bromsas vågen av bottnen och växer på höjden till ibland 10-tals meter.
Indiska oceanen 2004 Tsunami som fick stora konsekvenser och skördade över 200 000 liv, 543 svenskar. Totalt 350 000 dog. Nådde 9,3 på Richterskalan och hade sitt epicentrum strax utanför ön Sumatra, där den indoaustraliska plattan pressar sig ner under den euroasiatiska plattan. Kanten på euroasiatiska plattan hade dragits med nedåt av den sjunkande indoaustraliska, men vid bristningen befriades den från tyngden, studsade tillbaka uppåt och lyfte hela oceanbottnen. Detta skapade vågen.
Epicentrum
Japan mars 2011 9.0 på Richterskalan Orsakade 15,839 dödsfall, 5,950 skadade, och 3,642 saknade.
Fukushima Kylsystemet slogs ut Detta ledde till viss härdsmälta och att radioaktiva ämnen läckte ut. Enligt Japans kärnsäkerhetsorgan NISA (Nuclear and Industrial Safety Agency) var mängden radioaktivt cesium som spreds i atmosfären efter explosionen lika med 168 Hiroshimabomber.