Plattor och konvektionsströmmar

En presentation över ämnet: "Plattor och konvektionsströmmar"— Presentationens avskrift:

1 Plattor och konvektionsströmmar
Vad händer vid plattgränserna?

2 Plattor som rör sig Beroende på om plattor dras isär, krockar eller glider längs med varandra sker olika processer. Processerna ser även olika ut beroende på om det handlar om oceanplattor eller kontineltalplattor. Idag ska vi titta på dessa olika processer!

3 Oceanplattor dras isär
Bildar en spridningszon. Magma väller upp och bildar ny oceanbotten. I spridningszonen skapas en höjdrygg eller oceanrygg. T ex Mittatlantiska oceanryggen. Ibland sträcker sig dessa ryggar ända upp över havsytan och bildar då nya öar. T ex. Island.

4 Oceanplattor dras isär.

5 Kontinentalplattor dras isär
Då dessa plattor delar sig bildas en riftdal. Fortgår processen tillräckligt länge bildas även här en ny spridningszon. När marken delar sig bildas först djupa sprickor till långa riftdalar, sedan kan dessa fyllas med vatten och skapa nya sjöar, floder och hav. Ex Östafrikanska riftsystemet.

6 Great Riftvalley i Afrika

7 Oceanplatta möter kontinentalplatta
Kallas för Subduktion. Oceanplattan trycks ner under kontinentalplattan. Djuphavsgrav kan bildas i havet På land bildas ofta vulkaniska bergskedjor. Ex. Västra kusten i Sydamerika.

8 Subduktion

9 Subduktion- oceanplatta möter kontinentalplatta

10 Två Kontinentalplattor möts-konvergens
Våldsam krock eftersom ingen platta sjunker under den andra. Istället veckas berggrunden och skapar en bergskedja längs konvergenszonen. Exempelvis Himalaya och Medelhavet som sakta håller på att stängas. Dessa områden är ofta drabbade av jordbävningar.

11 Oceanplatta möter oceanplatta
Då två oceanplattor möts sjunker den ena under den andra. Då detta sker ute till havs bildas ofta en öbåge. Exempelvis Japan och Indonesien. Djuphavsgravar är även vanliga och de kan bli meter djupa. Vilken är den djupaste ni känner till?

12 Subduktion mellan olika plattyper

13 Skollor När jordskorpan pressas samman och veckas kan djupt liggande berggrund komma upp till ytan, Den äldre berggrunden kan pressas upp och lägga sig i ett lager över nyare berggrund. När detta händer bildas skollor. Då berggrunden sedan nöts ned under århundradena kan därför resultatet se randigt och väldigt skiftande ut. Se bild sid. 50 i Vår Planet.

14 Skolla i genomskärning

15 Plattorna glider längs med varandra-förkastningar
Då plattor rör sig i sidled byggs stora spänningar upp. Då dessa spänningar släpper rör sig plattorna och jorden skakar i en jordbävning. Efter en jordbävning har spänningarna släppt och området är lugnare en period tills nya spänningar byggts upp. Ex. San Andreasförkastningen.

16 San Andreas förkastningen

17 Horst och gravsänka. Ibland sker förkastningar i mindre skala och långt från plattgränser. Spänningar och sprickor i berggrunden leder till detta. En horst bildas då jordskorpan höjer sig i förhållande till sin omgivning. Gravsänka bildas då en del sänks i förhållande till sin omgivning. Exempel: Omberg och Vättern.

18 Horst och gravsänka

19 Vättern