Kapitel 5 Mutationer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Frågor som vi brottats med
Advertisements

Nobelmuseet välkomnar er till Spelet om genetik och etik
Evolution.
Cellen och vårt biologiska arv
Repetition inför NP Lektion 4
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Från genotyp till fenotyp
Transkriptionen Niklas Dahrén.
Evolution -evolutionsläran förklarar hur livet uppstod och hur det levande hela tiden förändras.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Människans äldsta historia
Människan och arvet.
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
Evolution 1859 Charles Darwin skrev boken ”om arternas uppkomst.
ERGONOMI Vad är det?.
X-Kromosombundet arv Vissa sjukdomar och avvikelser orsakas av en gen på X-kromosomen. Tex blödarsjuka och röd-grön färgblinda Det är anledningen till.
Genetik - ärftlighetslära
Repetition inför NP Lektion 4
Genetik I.
Genetik III.
Genetik II
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Varifrån har du fått dina anlag?
Livets former Djur.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Varifrån har du fått dina anlag?
Och utvecklingsteorier
Genetik Intro.
1. Överföring av gener mellan arter
-läran om det biologiska arvet
Hur anlag ärvs dominanta vikande.
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48 Människa 46 Kanin,val 44 Katt,lejon 38 Gran 24 Bananfluga 8.
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Planering Sexualkunskap.
Linné delade in djuren och växterna
Arvet och DNA Genetik och genteknik.
Ekologi Naturkunskap 1.
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Evolution Sid
Uppstart projekt oktober 2014
Genetik Intro.
Genetik Ärftlighetslära.
Nej!.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Evolutionen.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Biologi Livets former.
Cellen i funktion kap 5.
Sjukdomar och besvär.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
Reduktionsdelning= (Meios)
Biologi - Livets former.
Livets utveckling.
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gregor Mendel och arvet
Genetik 9C.
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Celldelning Mitos och Meios. Mitos Celldelning sker i alla ca miljarder celler människan har förutom könsceller En modercell kopieras till en.
Vad kan du om genetik?.
Evolutionen så här långt
Presentationens avskrift:

Kapitel 5 Mutationer

.

.

.

.

.

.

.

Mutationer Mutationer sker när någon del av DNA genomgår en plötslig förändring. Förändringen kan vara naturlig, ”slump”, genetiskt aktiverad eller påverkad av faktorer utifrån (exempelvis strålning, kemikalier, giftiga ämnen osv). Sker mutationen i en könscell (23 kromosomer, ägg eller spermie) så kan framtida barn påverkas. Sker mutationen i en kroppscell (46 kromosomer) så påverkas endast individen själv.

Olika typer av mutationer genom evolutionen Kamouflage Utväxt av ben och svansar Förmåga att andas luft på land Albinism Svans på människor Cancer Sjukdomar

Mutationer bra eller dåliga? Det beror helt på organismens livsmiljö. En fisk som får en extra stor stjärtfena kan simma ifrån fiender snabbare, och kommer därför ha större chans att överleva och sprida sin stora fena vidare. En tiger som får fenor får däremot svårt att överleva på land, och måste antingen bli ett vattendjur helt eller dö ut. Så har naturen sållat fram dagens alla djur och växter. Alla har muterats med tiden till det dom är idag, och kommer fortsätta förändras i framtiden. Alltså: Huruvida mutationen är bra eller dålig beror på organismens nuvarande livsmiljö. Detta gäller dock ej dödliga mutationer såsom cancer.

Mutationer hos människan? Enligt Darwins evolutionsteori så härstammar vi från aporna. Till skillnad från aporna så har vi enbart tummar på händerna, inte på fötterna. Det är en mutation som gjort att vi kan gå upprätt och bli bättre löpare  springer ikapp byten lättare och undflyr fiender lättare. Våran svanskota! Vi härstammar från däggdjur med svans, men sen vi som apor började resa på oss så fyllde svansen ingen balansfunktion längre. Det födds ännu människor med en kort liten svans, men den klipps av på BB.

Människosvans

Filmtips om mutationer! Splice (2009) Alien Resurrection (1997) Eight legged freaks (2002) King Kong (2005) Osv….

Genmutationer i DNA Handlar om att kvävebaser i DNA missplaceras. Om en bas läggs till/tas bort blir hela mRNA-transkriptionen felaktig  proteinet blir odugligt. Om en enda bas byts ut så finna 3 möjliga konsekvenser: 1.) Aminosyran blir densamma vid translationen. Ingen skada skedd. 2.) Aminosyran byts ut mot en som fungerar lika bra. 3.) Aminosyran byts ut så att det färdiga proteinet får annorlunda form. Orsakar sjukdomar, exempelvis sickle-cell anemi där cellerna blir missbildade och inte fungerar som dem skall.

DNA-reparation Det finns enzymer (proteiner) som åker upp och ner längs DNA-helixen och kontrollerar att alla kvävebaser är som de ska vara. Hittar enzymerna något fel så byter de ut dåliga kvävebaser mot sådana som fungerar bra. När en människa får cancer är det för att reparationsmekanismerna inte längre fungerar som de ska, vilket leder till att cellerna muteras.

Kromosommutationer Kromosomerna är ju ritningen för hur vi skall se ut och fungera. Muteras kromosomerna så medför det nästan alltid något slags handikapp. Det kan vara fysiskt, mentalt eller både och. Mutationerna i kromosomerna är oftast små, eftersom en stor kromosommutation medför att individen dör.

Avvikelser i antal könskromosomer Turners syndrom: bara en X-kromsom. Drabbar enbart flickor (varför?). Flickans kropp förblir som ett barns hela livet om inte hormonbehandling sker.

. Klinefelters syndrom: 3 könskromosomer, XXY. Kombinationen av kvinnligt (XX) och manligt (XY) gör att individen blir en man med många kvinnliga drag:

Andra kromosomavvikelser Downs syndrom: individen har en extra kromosom vid det 21:a kromsomparet. Detta ger ett karaktäristiskt utseende samt ett visst förståndshandikapp.

. Kattskriksyndromet (Cri du chat): är när en bit av kromosom 5 fattas. Detta gör att barnets struphuvud missbildas vilket gör att barnet inte låter som en människa när det skriker, utan som en katt. http://www.youtube.com/watch?v=TYQrzFABQHQ