Gregor Mendel och arvet

En presentation över ämnet: "Gregor Mendel och arvet"— Presentationens avskrift:

1 Gregor Mendel och arvet
Genetik Gregor Mendel och arvet

2 Gregor Mendel Mendel var munk och naturvetare.
Han levde på 1800-talet och bodde i Österrike Han studerade hur växter fick olika egenskaper. Detta gjorde han genom att korsa olika ärtväxter. Han upptäckte också att det finns dominanta och recessiva anlag.

3 Korsningsschema Hane Hona S v Sv
Vi tar exemplet kaniner, en svart hane och en vit hona. S = dominant anlag för svart päls. v = recessivt anlag för vit päls. Den svarta hanen är homozygot och har anlagen SS. Den vita honan är homozygot och har anlagen vv. Hane Hona S v Sv

4 Ett exempel till... Hane Hona S v SS Sv vv
Vi tar ett nytt exempel med kaniner, en svart hane och en svart hona. Den svarta hanen är hetrozygot och har anlagen Sv. Den svarta honan är hetrozygot och har anlagen Sv. Hane Hona S v SS Sv vv

5 Hur könet ärvs Två av människans 23 kromosompar består av könskromosomer. Dessa bestämmer vilket kön en människa har. Det finns två sorters könskromosomer. Den ena är lång och kallas X-kromosom. Den andra är kort och kallas Y-kromosom.

6 En kvinna har två X-kromosomer i sina celler (XX).
En man har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). Förenklat kan vi säga att Y-kromosomen har en dominant gen för manliga egenskaper. Därför räcker det med en Y-kromosom för att det ska bli en man. Könsceller har bara en kromosom från varje kromosompar. Detta innebär att spermier antingen innehåller en X-kromosom eller en Y-kromosom. Äggceller har alltid en X-kromosom. Vems könsceller bestämmer könet på barnet?

7 Arvsanlag kan förändras
Ibland uppstår nya och oväntade egenskaper hos allt levande. Ett exempel på detta är när en människa eller ett djur får olika färg på sina två ögon. Det kan bli förändringar i generna under fosterstadiet som gör att bara det ena ögat får en speciell färg.

8 Mutationer Förändringar i gener och kromosomer kallas mutationer.
Detta kan uppstå i samband med celldelningar. En del sjukdomar som t ex cancer kan bero på mutationer. Gifter och strålning ökar risken för mutationer. En mutation går inte i arv om den inte sker i en könscell.

9 Downs syndrom Om reduktionsdelningen inte fungerar som den ska kanske en könscell får en kromosom för mycket. Om denna sedan befruktas och utvecklas till ett barn så följer den extra kromosomen med i alla barnets celler. Cellerna får en kromosom för mycket, totalt 47 istället för 46. Varje år föds ungefär 100 barn i Sverige med Downs syndrom.

10 Växt- och djurförädling
Vi har sedan länge påverkat växter och djurs ärftliga egenskaper så att de passar våra behov. URVALSMETODEN KORSNINGSFÖRÄDLING INSEMINATION GENTEKNIK

11

12 Genteknik Teknik för att undersöka gener och för att kunna flytta dem mellan organismer kallas genteknik. Begreppet GMO (genmodifierad organism) används för att benämna organismer som har fått nya gener genom genteknik.

13