4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Året var 2004, I en liten stad vid namn Laholm
Men det här är väl ingenting nytt?
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?
Tillgänglighetskonferens Örebro
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
När mentaliserings-förmågan brister
Ta ställning Samarbeta Argumentera Respektera.
Att leva med multipel skleros
Metodstöd.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Södertälje Parallellprocesser i arbetet med familjehemssekreterare och barnsekreterare.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
MBT i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Att samtala med ungdomar om tobak
Livskunskap för de allra yngsta
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Ajattelee ja tuntee? Näkee? Sanoo ja tekee? Kuulee? KipupisteetOnnistumiset Tänker och känner? Hör?Ser? Säger och gör? SvårigheterFramgångar.
Hur arbetar vi och vad har vi gjort hittills?
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Kommunikation och samspel
Etik Religionskunskap, åk 9.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Nätmobbing/Cyberbullying
ICDP/Vägledande samspel
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
En gång per vecka Tolv gånger Ca 20 patienter kallade från väntelistan (är under utredning, nyss börjat i behandling) Alla i teamet deltar vid olika tillfällen.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Skriva noveller.
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Idrottspsykologi.
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Identitet Vad formar oss till oss?.
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Sammanställning av enkätsvar ang
Betydelsen av kompisar och öppna mötesplatser -
Autism och Asbergers Syndrom
Socialpsykologi.
Barn och stress.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
En lärarhandledning från MÄN
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Mentaliseringsbaserad terapi
”Förskolebarnens röst”
Mentaliseringsbaserad terapi
Kognitivt perspektiv.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur 1920 Förbud för bönder att aga sina anställda 1958 Förbud för lärare att aga sina elever 1979 Förbud för föräldrar att aga sina barn 2006 Förbud att kränka barn o elever i skolan

Normerna för hur man ska vara och leva är inte enhetliga, vilket ställer större krav på en stabil inre struktur hos människor. Hållbar inre mänsklig utveckling är lika viktig som hållbar utveckling när det gäller den yttre miljön. (Brundtlandrapporten)

2 STARKA DRIVKRAFTER FÖR MÄNSKLIG UTVECKLING Behov av trygghet Behov av nyfiket utforskande Exempel: Anton i Lummelundagrottan

mentalisering Att tolka människors beteenden som uttryck för mentala tillstånd t ex tankar, känslor, avsikter, behov, önskningar, föreställningar mm. Att se sig själv utifrån och andra inifrån

Exempel - Var har du varit? Min lille pojke var sjuk, så jag har varit hemma med honom. Hoppas han dör! Vad säger läraren?

Att mentalisera innebär Att intressera sig för vad man själv och andra tänker, känner, vill ogillar, behöver, menar. Därtill behövs en attityd av nyfikenhet på vad som sker i psyket hos en själv och andra. Mentalisering innehåller alltid ett visst mått av osäkerhet. (Ex: De nya datorerna)

Bristande mentalisering Psykisk ekvivalens Det jag vet, vet alla ( ex pistolhot) Låtsasläge Inre och yttre verklighet åtskilda (Hon mognar över sommaren) Teleologiskt förhållningssätt Att agera i stället för att reflektera (ex pappan i T-banan)

Vad hindrar mentalisering och goda relationer? Skam (Filip på promenad) Meningslöshet (Omorganisation igen!) Brist på sammanhang (Men vi har ju just bytt rektor!)

Hur lär man sig mentalisera? Genom att bli mentaliserad Mentalisering = psykets immunförsvar (ex Vad synd, jag som just..) Viktigt för mentaliseringsförmågan är: goda anknytningserfarenheter dvs upplevelser av att känna sig förstådd, lyssnad på och respekterad.

Anknytningsmönster Trygg anknytning Otrygg anknytning: ambivalent undvikande desorganiserad Syftet med anknytningsbeteendet är att få närhet och skydd. Det är nära kopplat till ett utforskande beteende.När behovet av närhet och skydd är tillfredsställt börjar barnet utforska sin omgivning. (Hagström Kompletterande anknytningsperson i förskolan).

Förhållningssätt i professionella samtal Visa intresse (Vem bor i huset du har ritat?) Undvik skamaffekt Sök efter mening- undersökande förhållnings- sätt. (En pappa har klagat på dig) Ickevärderande attityd

Människan behöver en annan människa för att bli synlig för sig själv Vi blir till i andras ögon i berättelsen om oss själva Alltid ska du krångla! (Jag är krånglig) Kulorna i fickan (Olika perspektiv) Nu har jag tagit studenten!

Vi behöver vara medvetna om 4 viktiga mänskliga behov Behovet att bli sedd. – Du ser glad ut! Behovet att vara duktig. -Du kan lugna en orolig förälder. ( Se upp för dead man test) Behovet av kontroll. -Vi går igenom förväntningarna på den nya försteläraren. Behovet att vara omtyckt.

Berättelsen ger mening Berätta! Jag vill lyssna.

Förnuft och känsla hör ihop

affektsystemet Ett informationssystem Ett motivationssystem Ett kommuniaktionssystem

grundaffekter Positiva: intresse glädje Neutrala: förvåning Negativa: Rädsla sorg/ledsnad vrede avsky avsmak skam

En kränkning är ett uttalande eller en handling som gör det svårt för den andre att upprätthålla en positiv självbild.

Affektiva förmågor Identifikation att kunna identifiera känslor hos sig själv och andra Expressivitet att kunna uttrycka känslor kroppsligt och verbalt Tolerans att stå ut med att uppleva känslor (särskilt negativa) Förmåga att använda som information att kunna härbärgera känslan så länge som det behövs för att tillgodogöra sig den information som känslan förmedlar

Exempel på skript När jag blir rädd finns det alltid någon som kan hjälpa mig. När jag söker upp andra blir jag välkomnad. Om jag gör mitt bästa uppskattas det av andra. När jag blir ledsen får jag tröst.

När jag blir rädd väcker det andras vrede. När jag söker upp andra drar de sig undan. Om jag gör mitt bästa får jag ändå kritik. När jag blir ledsen möts jag av andras hån.

Utan känslor inget förnuft Grundaffekten intresse främjar lärande Grundaffekten skam hindrar lärande (men skambeläggande behövs i socialisationsprocessen)

reflektionsgruppen med regelbundna träffar är ett bra sätt att främja mentaliseringsförmågan hos både barn och vuxna i skolan. Margareta Normell föreläste. Tack för att ni lyssnade!