Mentaliseringsbaserad terapi

En presentation över ämnet: "Mentaliseringsbaserad terapi"— Presentationens avskrift:

1 Mentaliseringsbaserad terapi
Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge Niki Sundström

2 Niki Sundström

3 MBT-Mentaliseringsbaserad terapi
MBT bygger på forskning kring anknytning och mentalisering. MBT är utvärderad i en randomiserad kontrollerad studie (Bateman & Fonagy 1999, 2001, 2003, 2008), vilket gör att det är en av två borderlinebehandlingar som räknas som (nästan) evidensbaserade (Cochrane 2006). Vidare forskning pågår, bl a på Karolinska. Niki Sundström

4 Våra husgudar Anthony Bateman Peter Fonagy Niki Sundström

5 Niki Sundström

6 Mentalisering - introduktion
Den normala förmågan att tillskriva mening och intentioner till mänskligt beteende. Ger referenser till känslor, tankar, intentioner och önskningar. Formar vår förståelse av andra och oss själva. Central i mänsklig kommunikation och mänskliga relationer. Understödjer den kliniska förståelsen, den terapeutiska relationen och terapeutisk förändring. Niki Sundström

7 Mentalisering - definitioner
Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån och andra människor inifrån. Att förstå sig själv och andra utifrån inre mentala tillstånd. Att förstå missförstånd. Niki Sundström

8 Mentalisering Utvecklingspsykologi Psykopatologi
Psykoterapeutisk teknik Behandlingsprogram Niki Sundström

9 Vad är mentalisering ? Innehåll (behov, önskningar, känslor, tankar)
Nivå (implecit/explicit) Objekt (själv – andra) Tid (dåtid – nutid – framtid) Omfattning (nuvarande mentala tillstånd – ett bredare mer omfattande innehåll) Niki Sundström

10 Vad är mentalisering? Explicit mentalisering – berättande, att kunna beskriva och förstå. Implicit mentalisering – intuitiv, en färdighet (tyst kunskap) som vi bara gör. Niki Sundström

11 Överlappande begrepp Mindblindedness-mentaliseringens antites, tankar, kunskap, föreställningar, intentioner har ingen betydelse för människors beteende. Mindfullness- öppen, receptiv medvetenhet och uppmärksamhet. Empati- mer fokus på andra Insikt en produkt av att mentalisera. Niki Sundström

12 Utvecklingspsykologi
Niki Sundström

13 Utveckling av mentaliseringsförmågan
Barnets mentaliseringsförmågan utvecklas i relationer. Kvalitén på relationerna är central. Anknytning. Trygga relationer till anknytningspersoner, som speglar barnets känslor så att barnet lär sig vad det känner, att det har ett inre, att det har en vilja och att det kan åstadkomma saker. Annorlunda uttryckt: Det krävs att omgivningen mentaliserar kring barnet. Niki Sundström

14 Utveckling av mentaliseringsförmågan
Teleologisk hållning Psykisk ekvivalens Låtsas läge Niki Sundström

15 Teleologisk hållning Utvecklas vid ca 9 mån.
Erfarenheter känns giltiga bara när konsekvenserna är synliga. Niki Sundström

16 Teleologisk hållning Handlingar bedöms utifrån synbara resultat.
Känslor kan inte hanteras genom reflektion. Hos vuxna ökar risken för impulsiva handlingar (att göra något för att hantera ångesten). Niki Sundström

17 Psykisk ekvivalens Niki Sundström

18 Psykisk ekvivalens Uppnås vid ca 2 år.
Barnet likställer den inre verkligheten med den yttre. Barnets egna tankar och känslor måste alltså vara sanna. Andra måste alltså uppfatta verkligheten på samma sätt som barnet. Niki Sundström

19 Låtsas läge (pretend mode)
Uppnås vid ca 2-3 års ålder. Den yttre verkligheten är helt skild från den inre. Verklighet och fantasi är helt åtskilda. Tankar och känslor kan bli dissocierade till den grad så att de blir meningslösa, tex intellektualisering (skitsnack). Medför ofta känslor av tomhet och meningslöshet. Niki Sundström

20 Utveckling av mentaliseringsförmågan
Utvecklad i 4 – 5 års ålder. Handlingar förstås/länkas samman med mentala tillstånd (i kontrast till teleologiskhållning). Tankar och känslor är varken för verkliga (psykisk ekvivalens)eller för overkliga (låtsasläge), utan ”lagom” verkliga. Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men det finns en förbindelse mellan dem. Niki Sundström

21 Centralt för utveckling av mentaliseringsförmågan är:
Mentala representationer Affektreglering Joint attention Språk Pedagogik Niki Sundström

22 Mentala representationer
Utvecklingen sker från att förstå mentala tillstånd som förklaring till handlande - till att förstå att mentala tillstånd har en representativ funktion. Att förstå målinriktat handlande ur ett multipelt perspektiv. Där flera perspektiv kan jämföras, tex nuvarande-möjliga, dåtid-nutid-framtid. Niki Sundström

23 Mentala representationer
Multipla modeller av samma situation. Ha något i ”mind” som inte är närvarande. Låtsaslek Flashbacks, paranoida projektioner, depressivt grubblande. Då är personens ”mind” inte längre representativt. Niki Sundström

24 Affekter Affektreglering Impulskontroll Känna igen känslor
Uttrycka känslor Dela känslor Niki Sundström

25 Affekter Från att använda affekter som en signal för att förutse beteenden till att känna igen känslor som mentala tillstånd i sig själv och andra. Niki Sundström

26 Affektrepresentationer
Utvecklas genom tidiga speglande interaktioner. Hjälpa barnet med reglering av känslor, tröst. Spegling - svarar på, reflekterar över och uttrycker barnets inre tillstånd. Modern visar att det inte är hennes känsla utan en medvetenhet/förståelse för barnets inre tillstånd. Speglingen måste vara ”markerad”, t ex kombinera ett lite skämtsamt ansiktsuttryck samtidigt som man visar ett omhändertagande eller visa barnets uttryck fast långsamt eller uttrycka delar av barnets känsla. Niki Sundström

27 Vad kan gå fel? Inte markerad, tex att mamman är arg och uttrycker sin ilska mot barnet. Markerad, men inte överensstämmande med känslan. – Oj, vilken elaking du är! Kan leda till en fragmenterad känsla av själv. Niki Sundström

28 Joint attention Uppmärksamhet har alltid viktig roll för mentaliseringsförmågan. Detta gäller även under utvecklingen av mentaliseringsförmågan. Niki Sundström

29 Joint attention Dyadisk Triangulation, vid ca 6mån.
Dela komplex upplevelse med andra. Olika reaktioner på samma objekt. Kunskap om objektet, men också den andre genom objektet. Mamma är annorlunda än jag på vissa sätt, tex mamma har sin egen attityd till en leksak. Uppfatta hur andra ser/uppfattar mig/känner om mig. Niki Sundström

30 Språk Språk och mentalisering nära knutna till varandra.
Mentalisering behövs för utveckling av språk och språket stärker mentaliseringsutvecklingen. Niki Sundström

31 Pedagogik Centralt för utvecklingen Kulturell kunskap Joint attention
Affektreglering Niki Sundström

32 Med mentaliseringsförmågan på plats
Mentaliseringsförmågan möjliggör aktion i stället för bara reaktion. Mentaliseringsförmågan gör det möjligt för oss att själva reglera våra känslor. Med mentaliseringsförmågan följer agentskap (”agency”) = en känsla av att själv styra sitt liv. Mentaliseringsförmågan hjälper oss att känna att vi hela tiden är samma person, även om våra tankar och känslor förändras. Därmed får vi en mer kontinuerlig upplevelse av oss själva och en säkrare känsla för vår egen identitet. Anknytningsperson oftast = mamman. Niki Sundström

33 Med mentaliseringsförmågan på plats
Mentaliseringsförmågan gör det lättare för oss att minnas våra egna liv. Mentaliseringsförmågan gör att vi kan förstå andra människor bättre och känna mer samhörighet med andra människor, eftersom vi förstår att deras handlingar beror på hur de tänker och känner. Då kan vi fungera bättre i relationer, eftersom det blir färre missförstånd. Då blir världen också mer förutsägbar och trygg. Niki Sundström

34 Fyra polariteter För välfungerande mentalisering behöver fyra nerobiologiska polariteter vara i balans: systemet för explicit mentalisering (bl.a. LPFC och MPFC) – systemet för implicit mentalisering systemet för att avläsa det inre (MPFC) – systemet för att avläsa yttre tecken systemet för kognitiv mentalisering (PFC) – systemet för affektiv mentalisering två olika system för att förstå själv och andra: spegelneuron – systemet för differentiering mellan själv och andra (bl.a. MPFC) Niki Sundström

35 Anknytnig - mentalisering
. Osäkerhet hos föräldrarna i anknytningen – försämrad mentaliseringsförmåga hos föräldrarna. Icke mentaliserande interaktioner med barnet. Otrygg anknytning Försämrad mentaliseringsförmåga. Niki Sundström

36 Mentaliseringsförmågan varierar hos alla!
Emotionell stress; ”sugighet” Niki Sundström